U2002:08 Riskavfall: från källa till behandling - Avfall Sverige

More documents

Recommendations

Info

svårt att ta fram effektiva system för hanteringen. Med stor säkerhet förkommer att mycket avfall som borde hanteras särskilt, speciellt sådant som uppkommer i mindre kontrollerade verksamheter som akupunktörer, fotvårdare, osv, hamnar i det kommunala avfallet. Det förefaller också förekomma problem med att fånga upp allt avfall som uppkommer vid hemvård, och som enligt regelverken skall tas med av den som utför vården. Geografiska faktorer, dvs glesbygd eller tätort, spelar med stor säkerhet in i till vilken grad de diffusa flödena samlas in. ”Uppge vikten, räknat i ton, på fyra signerade exemplar”. (Bild: Sylvie Pagnard, Léo Environnement) 8.3 Övriga diffusa flöden Det finns inget regelverk som säger att skärande/stickande avfall i diffusa flöden från andra källor än de som omfattas av Socialstyrelsens regelverk, dvs grupp 18 01 i EWClistan, också skall anses vara smittförande. Därmed är det inte heller klassat som farligt avfall, och det är inte säkert att det omfattas av ADR-S regler för transport av farligt gods. Detta bör utredas mer ingående, och t ex bör det undersökas vilken praxis som har utvecklat sig gällande omfattningen av Socialstyrelsens regelverk, och hur ADR-S berörs. 28
8.4 Avfall från sjukhus De sjukhus som har kontaktats eller besökts har samtliga utarbetat system för en miljöriktig hantering av riskavfallet som uppkommer. I flera fall har man nyligen övergått till nya system, som en följd av framför allt den nya lagstiftningen från Socialstyrelsen. Inga stora problem har rapporterats från sjukhusen som omfattas av undersökningen. Märkning, förvaring, rengöring, transport, osv, fungerar bra, och följer i stort uppställda regelverk. Engagerade och effektiva hygiensköterskor, miljöpersonal och vaktmästare verkar vara nyckelfaktorer för framgångsrika system. Behållare och transportsystem skall vara lätthanterliga, praktiska och inte medföra onödiga och tunga lyft. En del problem förekommer dock fortfarande som sjukhusen arbetar vidare med: • En miljöriktig hantering kostar pengar. Därför är det viktigt att allt avfall hamnar på rätt ställe, så att inga onödiga mängder avfall genomgår en onödigt dyr hantering, som dess egenskaper inte motiverar. I en stressad situation, som det ofta är inom sjukvården, är det lätt att ta det säkra före det osäkra, och lägga för mycket avfall i de behållare som särskilt finns för olika typer av riskavfall. På många håll tror man att volymerna skulle kunna hållas nere mer, med större informationsinsatser. Alla skall veta vad som är riskavfall. Kontinuerlig och lättillgänglig information är viktig! • Problem med läckande behållare har rapporterats från flera håll. I de flesta fall härstammar problemen från felaktigt använda behållare, t ex för tungt packade kartonger, eller burkar som inte tillsluts enligt de anvisningar som finns. Även här är information och utarbetade av användarvänliga system viktiga. • Det är viktigt att de rutiner som arbetas fram lätt kan användas även av icke ordinarie personal. Det förekommer att vikarier på avdelningen eller inom renhållningen på sjukhuset slänger fel saker på fel ställe. • Det finns enbart ett fåtal kremeringsugnar i landet som kan ta emot det biologiska avfallet. Detta avfall är inte miljöfarligt i sig, men bör av etiska skäl behandlas med stor försiktighet och respekt, och kan inte följa övriga strömmar. I undersökningen har det inte rapporterats in några svårigheter att hitta någon som kan hantera detta, men detta kan vara ett potentiellt glesbygdsprobelm. • Samtliga sjukhus har inte löst frågan med hantering av överblivna och kasserade läkemedel. Den säkraste hanteringen för detta är förbränning, och det som samlas in via apoteken går också den vägen. I de fall läkemedel hamnar med övrigt riskavfall går det också ofta till förbränning eller ibland via autoklavering till deponering. Enligt Miljökemi på Umeå Universitet som bedriver forskning kring spridning av läkemedel i naturen, är deponering antagligen att föredra framför spridning via avloppssystem, som ofta sker i hemmen. I takt med att förbudet mot deponering av brännbart avfall slår igenom, borde den mängd överblivna läkemedel som inte lämnas till apoteket, i allt högre grad nå förbränning. 8.5 Behandling Enligt Socialstyrelsens regelverk skall smittförande avfall behandlas så att de smittförande egenskaperna försvinner så tidigt som möjligt i processen. Detta kan ske med autoklavering / värmebehandling eller förbränning. Det är dock inte möjligt att alla sjuk- 29
Page 1 and 2: Riskavfall: från källa till behan
Page 3 and 4: Förord RVF:s arbetsgrupp Avfallsf
Page 5 and 6: Sammanfattning Denna rapport beskri
Page 7 and 8: 1. Bakgrund och syfte Avfall som up
Page 9 and 10: tatika, vilka klassas om farligt av
Page 11 and 12: 5. Hantering av riskavfall från sj
Page 13 and 14: övergår ansvaret till SYSAV. Tran
Page 15 and 16: Ingen förekomst av spill eller lä
Page 17 and 18: Bild: Mellanlagring av riskavfall i
Page 19 and 20: 5.2.3 Slutdeponering Deponering ske
Page 21 and 22: Ultuna tills det nya systemet är i
Page 23 and 24: kommunerna har svårt att hitta lö
Page 25 and 26: ”Sekretess? Men vi säger det ju
Page 27 and 28: övrig avfallet. Någon kommun uppg
Page 29: mediciner har hamnat på ”fel st
Page 33 and 34: 180207) numera klassas som farligt
Page 36: Rapporter från RVF 2002 2002:01 Ha

U2002:08 Riskavfall: från källa till behandling - Avfall Sverige

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?