vi tror på börsen!raset är - Veckans Affärer
03.09.2013 • Views
Share Embed Flag

vi tror på börsen!raset är - Veckans Affärer

vi tror på börsen!raset är - Veckans Affärer

vi tror på börsen!raset är - Veckans Affärer

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
va.se

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

START NOW

TIDSAM 0933-35<br />

ny <strong>på</strong> jobbet<br />

7problem<br />

lars nyberg<br />

måste lösa<br />

<strong>på</strong> teliasonera<br />

<strong>vi</strong>nnaraktier<br />

Drömportföljen<br />

som har krossat<br />

inDex<br />

tågfeber<br />

försenaD avgång<br />

för hetaste<br />

miljötrenDen<br />

<strong>vi</strong> <strong>tror</strong> <strong>på</strong> <strong>börsen</strong>! <strong>raset</strong><br />

”den svenska<br />

penningpolitiken<br />

måste bli mer distinkt”<br />

attacken<br />

Mot riksbanken<br />

<strong>är</strong><br />

över, s<strong>på</strong>r<br />

tre av fyra<br />

toppchefer<br />

DOM<br />

VECKANS AFFÄRER<br />

N u m m e r 3 5<br />

3 0 au g u st i 2 0 0 7<br />

p r i s 5 5 k r<br />

”omx-aff<strong>är</strong>en<br />

<strong>är</strong> <strong>på</strong> väg åt<br />

fel håll”<br />

Hessius<br />

Kerstin<br />

om bubbelrisken,<br />

tunnelseendet<br />

och felaktiga<br />

räntebeslut<br />

MedieaMazonerna:d<strong>är</strong>för tar k<strong>vi</strong>nnorna över Mediajättarna

P o n t u s<br />

Carnegie <strong>är</strong> en tickande bomb<br />

Dde t ä r l ät t at t l i t e h å nf u l lt dra <strong>på</strong><br />

smilbanden n<strong>är</strong> Aktiespararnas Gunnar Ek<br />

drar paralleller mellan tradingskandalen i<br />

Carnegie och Trustor.<br />

Gör inte det!<br />

För historien kan mycket väl ge honom<br />

rätt. För det första <strong>är</strong> det gigantiska belopp<br />

som försvunnit i Carnegie, de facto större<br />

siffror än i Trustor. För det andra har de uppblåsta<br />

siffrorna gynnat enskilda personer,<br />

som fått bonus för något som i efterhand<br />

<strong>vi</strong>sat sig vara ren och sk<strong>är</strong> bluff. Och för det<br />

tredje riskerar Carnegies ledning att genom<br />

det sätt man nu hanterar skandalen <strong>på</strong> att bli<br />

sittande med en rejäl Svarte Petter, och en<br />

debatt om decenniets v<strong>är</strong>sta blåsning av<br />

aktieägarna.<br />

Storyn de nu säljer och dessutom dunkade<br />

igenom <strong>på</strong> den snabbt ihopkastade extra<br />

bolagsstämman <strong>är</strong> att varken aktieägare eller<br />

ledning b<strong>är</strong> ansvaret för det som hänt, och att<br />

man <strong>är</strong> tvungen att dela den ekonomiska<br />

smällen mellan varandra, för annars drar<br />

humankapitalet. Och då drabbas aktieägarna<br />

dubbelt.<br />

Men det resonemanget baseras <strong>på</strong> att<br />

Finansinspektionen och i förlängningen polisen<br />

kommer fram till samma slutsats som<br />

Carnegies ledning: att det var enskilda personer<br />

som b<strong>är</strong> ansvaret och som medvetet fört<br />

resten av bolaget bakom ljuset.<br />

Risken <strong>är</strong> stor att det inte blir FI:s slutsats.<br />

Historiskt har ekobrottsmyndigheter haft<br />

ohyggligt svårt att sätta dit enskilda personer,<br />

utan ofta landat i mer allmänna slutsatser om<br />

systemfel och problem med företagskulturer.<br />

D<strong>är</strong>för spelar Carnegies ledning högt med den<br />

framhastade extra bolagsstämman.<br />

b l ogg<br />

Tycker du som jag?<br />

Säg emot i min blogg.<br />

Varje dag.<br />

onödigt att mucka med Kina<br />

a l l a pr ata r om succén med mikrolån,<br />

hjälp till självhjälp, behovet av<br />

riktat bistånd till miljösatsningar och<br />

en omstart för hela biståndsindustrin.<br />

Då presenterar biståndsminister Gunilla<br />

Carlsson en framhastad genomgång av<br />

det svenska biståndet som landar i noll<br />

av ovanstående.<br />

Den enda åtg<strong>är</strong>den blir att sk<strong>är</strong>a bort<br />

några mottagarländer (en biståndsminster<br />

ska kunna rabbla mottagarländerna<br />

om hon väcks mitt i natten, enligt<br />

departementet. 33 länder känns som en<br />

Skriv till chefredaktören: pontus.schultz@va.se<br />

Om FI inte lägger<br />

ansvaret <strong>på</strong> den utpekade<br />

och sparkade<br />

Carnegiechefen har <strong>vi</strong><br />

den h<strong>är</strong> högkonjunkturensSkandiaskan­<br />

dal. Då kommer enskilda direktörer att ha<br />

gjort sig tiotals miljoner kronor <strong>på</strong><br />

rent fiffel, <strong>på</strong> aktieägarnas bekostnad.<br />

Att statens utförsäljningsgeneral<br />

Karin Forseke då<br />

riskerar att dras in ger bara hela<br />

aff<strong>är</strong>en ännu större sprängkraft.<br />

Att man dessutom har en samling<br />

anställda som utgår<br />

från att de ska få bonus<br />

för något de inte presterat,<br />

annars sticker<br />

de från firman,<br />

borde vara än<br />

mer oroväckande<br />

för aktieägare<br />

som bekymrar<br />

sig över kulturen<br />

<strong>på</strong> Carnegie.<br />

utmaning i den grenen!). Bland dem<br />

man sk<strong>är</strong> bort finns Kina. Man kan<br />

tycka vad man <strong>vi</strong>ll om kraften i den<br />

kinesiska ekonomin och d<strong>är</strong>med behovet<br />

av bistånd, men för den svenska<br />

exportindustrin känns det som en sällsynt<br />

otajmad åtg<strong>är</strong>d.<br />

Hade inte en tydlig miljöprofil <strong>på</strong><br />

svenska statens insatser i Kina varit en<br />

mycket mer lämplig satsning?<br />

Missa inte Cecilia Aronssons blogg<br />

från Kina <strong>på</strong> www.ekonominyheterna.se<br />

”Emma nobbar<br />

Amelia.”<br />

Expressens <strong>vi</strong>nkel <strong>på</strong> Lindex<br />

”nej tack” till Kappahl-budet.<br />

Säg sen att profiler i styrelsen<br />

inte tillför något.<br />

Just nu<br />

BoK: Gillar just nu Göran, Bob<br />

Hanssons romandebut om en<br />

man som får en annan mans<br />

hj<strong>är</strong>ta – och själ?<br />

REKLAM: Elbolaget Kraft & Kultur<br />

kör en kaxig kampanj om de<br />

smutsiga konkurrenterna. Rosa<br />

censurlappar över namnen n<strong>är</strong><br />

de protesterade <strong>är</strong> briljant.<br />

tV: Heroes i TV 4 och Studio 60<br />

on the sunset strip <strong>är</strong> höstens<br />

favoriter.<br />

Varning för<br />

räntemobbning<br />

Riksbanken måste bli mycket<br />

distinktare, säger förra riksbankschefen<br />

Kerstin Hessius i<br />

det h<strong>är</strong> numret av VA. Gör<br />

som Fed och höj snabbare i<br />

högkonjunktur, och sänk<br />

snabbare n<strong>är</strong> ekonomin<br />

bromsar in, <strong>är</strong> hennes<br />

recept. Nu framstår<br />

man som alltför<br />

fixerad <strong>vi</strong>d inflationen<br />

och öppenheten<br />

skapar<br />

bara mer för<strong>vi</strong>rring,<br />

anser Kerstin<br />

Hessius.<br />

Räntedebatten blir<br />

höstens hetaste potatis<br />

som alla, från finansmininistrar<br />

till bankekonomer<br />

och börs-vd:ar, l<strong>är</strong> ha synpunkter<br />

<strong>på</strong>.<br />

Det blir Stefan Ingves<br />

första riktiga elddop. Klarar<br />

han att hålla emot alla de som<br />

har intresse av att ekonomin<br />

inte kyls av? Klarar han att ta<br />

tillbaka marknadens förtroende?<br />

Att alla anser sig ha synpunkter<br />

<strong>är</strong> ett varningstecken.<br />

Till sist...<br />

Var det bara jag som fnissade<br />

lite åt att Carl-Henric Svanberg<br />

en<strong>vi</strong>sades med att kalla Marcus<br />

Storch för ”Magnus” efter<br />

att Storch sågat Ericssons<br />

CSR-ambitioner som flum i<br />

SVT:s Agenda i söndags?<br />

| va |35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se |

14 42 28<br />

13<br />

44<br />

25<br />

77 65 35<br />

58<br />

21<br />

81<br />

38 23<br />

V A INNEHÅLL<br />

3 chefredaktören<br />

Carnegie – 2000-talets Skandiaaff<strong>är</strong>?<br />

INSIDER<br />

11 de nya kOpplarna<br />

12 Ola ahlvarssOn har kOmmit i kapp<br />

13 reklampOlarna samlar sig<br />

DIREKT<br />

14 tOppcheferna trOr <strong>på</strong> <strong>börsen</strong><br />

Bara en av fyra räknar med fortsatt ras.<br />

21 avhOpp skakar brummer<br />

År av motgångar för hedgefondsförvaltaren.<br />

23 lars calmfOrs<br />

Avtalsrörelsen farligare än USA-oro.<br />

25 lars nybergs sju utmaningar<br />

Nye Teliasonerachefen får det tufft.<br />

28 brasiliens lula kOmmer till sverige<br />

Storföretagen står i kö för att skaka hand.<br />

33 va:s dOm<br />

Hellre globalisering än Nasdaq.<br />

TEmA fASTIgHETER<br />

35 köpfest ger byggbOOm<br />

Och det <strong>är</strong> utlänningarna som investerar.<br />

36 Optimisternas marknad<br />

Bengt Ericson om överproduktionen.<br />

BöRS & ANALyS<br />

38 nOrdea Och handelsbanken<br />

Häng med <strong>på</strong> bankrallyt.<br />

40 va-pOrtföljerna slår index<br />

42 vOstOk nafta investment<br />

Bättre än Rysslandsfonder.<br />

43 börskrönika<br />

Den nya skräcken.<br />

SPECIAL<br />

44 tåget går<br />

Hög tid för en godsrevolution.<br />

PRofIL<br />

58 kerstin hessius<br />

Fondchefens attack mot Riksbanken.<br />

ATT:ENTIoN<br />

65 medieamazOnerna tar över<br />

H<strong>är</strong> <strong>är</strong> en av fyra chefer k<strong>vi</strong>nna.<br />

68 it-bubblan <strong>är</strong> tillbaka<br />

Dags för livsmedel <strong>på</strong> nätet – igen.<br />

71 börsguiden<br />

77 tOrsken <strong>är</strong> tOrsk<br />

Ulrika Knutson har tappat aptiten.<br />

81 carOlina klüft v<strong>är</strong>vas till studs<strong>vi</strong>k<br />

Hård<strong>vi</strong>nklat om nya strålande tider.<br />

66 perspektiv: catarina af sandeberg<br />

Lita inte <strong>på</strong> analytikerna!<br />

OmslagsfOtO : micke lundström

a k t i e r , p ry l a r o c h t r e n d e r – f r å n v e c k a n s a f fä r e r o c h t v 4<br />

veckan som kommer<br />

se upp för äppelkriget!<br />

nä r a ppl e l a nser a de ipod för<br />

knappt sju år sedan var det starten<br />

<strong>på</strong> en musikrevolution. Den lilla<br />

musikspelaren har hittills sålt i<br />

över 100 miljoner exemplar och <strong>är</strong><br />

en rena rama sedelpressen för Apple.<br />

Men trots succén med Ipod – och<br />

den alldeles nyligen lanserade<br />

Iphone – <strong>är</strong> musikspelarna faktiskt<br />

inte längre Apples hetaste<br />

produkter.<br />

Nu håller deras datorer <strong>på</strong> att slå<br />

v<strong>är</strong>lden med häpnad. Under årets<br />

första kvartal skeppade Apple<br />

drygt 1,7 miljoner Macar, en ökning<br />

med 33 procent jämfört med<br />

samma kvartal 2006.<br />

Under samma period redo<strong>vi</strong>sade<br />

v<strong>är</strong>ldens samlade pc-tillverkare en<br />

ökning med bara 13 procent, enligt<br />

siffror från analysfirman IDC.<br />

Läs allt i veckan som kommer om<br />

det uppblossade kriget mellan<br />

Apple och Bill Gates pc-v<strong>är</strong>ld <strong>på</strong><br />

www.ekonominyheterna.se!<br />

läs de senaste nyheterna<br />

<strong>på</strong> ekonominyheterna.se!<br />

n han <strong>är</strong> den första superbloggaren 2007-08-20 Publicerad kl 16:08<br />

n de <strong>är</strong> v<strong>är</strong>da 100 miljoner 2007-08-21 Publicerad kl 08:21<br />

n h<strong>är</strong> <strong>är</strong> den okända nätjätten 2007-08-22 Publicerad kl 13:49<br />

n bloggtoppen 2007-08-21 Publicerad kl 08:43<br />

n de nya syndabockarna 2007-08-24 Publicerad kl 08:00<br />

n 12 saker som räddar sommaren 2007-06-15 Publicerad kl 12:06<br />

n Jkl rattar kallbadhuset 19 inlägg<br />

n kris för nätjätten 13 inlägg<br />

n bloggtoppen 11 inlägg<br />

n”ta dubaiudet, omx!” 10 inlägg<br />

n de <strong>är</strong> v<strong>är</strong>da 100 miljoner 10 inlägg<br />

Webbexklusivt<br />

bygg din egen<br />

smartmobil<br />

3G har passerat 2G n<strong>är</strong> det gäller<br />

försäljningen av mobila abonnemang<br />

och allt fler surfar mobilt<br />

och har upptäckt poängerna<br />

med att ha kontoret i nallen.<br />

Men <strong>vi</strong>lken<br />

smartmobil ska<br />

du välja? Konkurrensen<br />

<strong>är</strong> tuff<br />

– Sony Ericson,<br />

Nokia, Blackberry<br />

eller HTC, alla satsar stenhårt<br />

<strong>på</strong> aff<strong>är</strong>sanvändarna. Mycket av<br />

det smarta ligger i mjukvaran –<br />

och den kan du ladda ned helt<br />

gratis till din vanliga nalle.<br />

läs hur i ”bygg din egen googlemobil”<br />

<strong>på</strong> ekonominyheterna.se.<br />

trendbloggen modebloggen ulfs lista pontus blogg<br />

Olle Cornéer<br />

s<strong>på</strong>rar dagligen<br />

de senaste trenderna<br />

inom internet,<br />

prylar, medier<br />

och design.<br />

Under attaCk.<br />

Mac knappar<br />

in <strong>på</strong> pc och<br />

Bill Gates <strong>är</strong><br />

bekymrad.<br />

mest läst i veckan mest kommenterat<br />

Sofia Hedström<br />

bor i New York,<br />

men reser över<br />

v<strong>är</strong>lden för att ha<br />

koll <strong>på</strong> de senaste<br />

trenderna.<br />

Vad <strong>är</strong> hett, trött<br />

eller dött just nu?<br />

Kolla in vad<br />

som rör sig<br />

i chefredaktörens<br />

huvud.<br />

”Jag <strong>vi</strong>ll ha högre lön”<br />

Skvallerbloggaren Alex Schulman<br />

efter vår kartläggning om att den<br />

svenska bloggekonomin <strong>är</strong> v<strong>är</strong>d<br />

100 miljoner kronor.<br />

lägg upp din portfölJ!<br />

håll koll <strong>på</strong> <strong>börsen</strong>. följ dina aktier <strong>på</strong> sveriges bästa börstjänst. ekonominyheterna.se/bors<br />

| va |35 | 30 auGusti 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />

scanpix<br />

”kris för<br />

lunarstorm”<br />

Postad av: Staffan Johansson 14:15,<br />

24 augusti 2007<br />

”Lunarstorm kommer tappa<br />

ännu mer. Facebook växer i stället<br />

med flera hundra svenskar<br />

om dagen till deras nackdel.”<br />

Postad av: Da<strong>vi</strong>doff 20:57,<br />

24 augusti 2007<br />

”Det känns helt naturligt. Lunarstorm<br />

<strong>är</strong> ett generationsfenomen.<br />

Lunarstorm nådde de som<br />

<strong>är</strong> födda mellan 1985 och<br />

1990.”<br />

Vassa kommentarer<br />

om dagens<br />

<strong>vi</strong>ktigaste nyhetshändelser<br />

från<br />

<strong>Veckans</strong> Aff<strong>är</strong>ers<br />

chefredaktör.

marknadschef<br />

börschef<br />

Per olof Lindsten<br />

Kl<strong>är</strong>voajans.<br />

martin mellgren<br />

Stormästare i schack och bridge.<br />

teknisk chef<br />

Britt andersson<br />

tryck<br />

Sörmlands Grafiska<br />

Quebecor<br />

P R E n u m E R E R a !<br />

E-post: pren@va.se Ring: 08- 799 63 41 Faxa: 08-28 59 74<br />

Pris: Helår 2 250:- (2 125:- exkl. moms)<br />

Ring 08- 799 63 41<br />

E-post: pren@va.se<br />

R E d a k t i o n<br />

Tel: 08-736 52 00<br />

Postadress: 105 44 stockholm Besöksadress: sveavägen 53<br />

E-post: red@va.se E-post till medarbetare: förnamn.efternamn@va.se<br />

Webbadress: www.va.se<br />

red.frågan <strong>Veckans</strong> Aff<strong>är</strong>er söker en ny medarbetare till börsredaktionen (se annonsen <strong>på</strong> sidan 40!).<br />

Vilka egenskaper kräver du av den som ska ansluta sig till Sveriges mest framgångsrika analysgäng?<br />

redaktionssekreterare<br />

anna-Stina atterday<br />

Ska älska att få rätt.<br />

chefredaktör<br />

aNSVaRiG UTGiVaRe<br />

Pontus Schultz<br />

Örat mot marken, fingrarna <strong>på</strong> tangentbordet och god stresstålighet.<br />

redaktionschef stf. ansvarig utgivare<br />

Richard Björnelid<br />

Börsfähighet.<br />

art director<br />

Jonas Carlson<br />

Ha absolut koll <strong>på</strong> vad<br />

”deadline” inneb<strong>är</strong>.<br />

reportrar<br />

Cecilia aronsson torbjörn Carlbom<br />

Att hon/han <strong>är</strong> beredd att gå <strong>på</strong> lunch<br />

senast kl 11.30.<br />

Pontus Herin<br />

Rutin och integritet.<br />

senior reporter<br />

Bengt Ericson<br />

Integritet.<br />

maria källner<br />

layout<br />

Måste kunna<br />

spela ukulele.<br />

ulf Skarin<br />

webbchef<br />

En fullblodsnörd som äter, sover<br />

och – du vet – börs.<br />

anna S<strong>på</strong>ng<br />

nyhetsgrafik<br />

Att hon har<br />

prutthumor.<br />

research<br />

Camilla Wagner<br />

En soffpotatis vore trevligt<br />

som mot<strong>vi</strong>kt till alla<br />

sportdårar.<br />

layout<br />

toya Er<strong>vi</strong>ng<br />

layout<br />

Rörligt intellekt och<br />

häpnadsväckande<br />

siffersinne.<br />

ekonominyheterna<br />

Leila El-Sherif Wollheim<br />

webbredaktör<br />

Briljant och morgonpigg.<br />

annonschef<br />

Haig daniels<br />

08-736 56 10<br />

Per Laredius<br />

08-736 56 37<br />

Faxa 08-28 59 74<br />

hemsida: www.va.se<br />

www.va.se<br />

redaktionsassistent<br />

annika nyman<br />

tel 08-736 57 51<br />

Jobba som en hund.<br />

annika Lidén<br />

Engberg<br />

bildredaktör<br />

En aktieamazon.<br />

annons<br />

Ld media ab<br />

08-736 52 00<br />

Christopher Grenö<br />

08-736 56 17<br />

Åsa Ekelund<br />

Kunnig – och bra <strong>på</strong> att tänka<br />

fritt och eget.<br />

Jan-Eric Öhman<br />

Ska brinna, vara hungrig<br />

och gå över lik.<br />

ext medarbetare<br />

Christer Berglund<br />

Bevandrad i humaniora <strong>är</strong><br />

en klar fördel.<br />

Annonsorder och mAteriAl<br />

Lisa Westerberg<br />

08-736 56 24<br />

<strong>Veckans</strong> Aff<strong>är</strong>er ges ut av Bonnier tidskrifter AB<br />

medlem i sveriges tidskrifter. © <strong>Veckans</strong> Aff<strong>är</strong>er. issn 0506-4406<br />

Rune ahlström<br />

bildrepro<br />

Skepparkrans<br />

och Djungis Khanhumör.<br />

Emanuel Sidea<br />

webbreporter<br />

Ha koll <strong>på</strong> Szombatfalvy, Kapuscinski<br />

och Borat Sagdiyev.<br />

tjänstlediga eller föräldralediga redaktionella medarbetare<br />

förlagsdirektör<br />

Jonas von Hedenberg<br />

niklas Johansson<br />

Integritet och mod.<br />

Cecilia Stenshamn, Gunnar Lindstedt, mikael Zackrisson<br />

ekonominyheternA.se<br />

mikael Larsson<br />

08-736 56 95<br />

redaktör<br />

Jonas malmborg<br />

Ett patologiskt intresse för SKF:s<br />

balansräkning.<br />

Benny Bergenstråhle<br />

08-736 56 29<br />

Peter Berg<br />

08-736 57 95<br />

För att underlätta god ser<strong>vi</strong>ce och korrekt administration av din prenumeration används modern informationsteknik inom Bonnier AB,<br />

som äger <strong>Veckans</strong> Aff<strong>är</strong>er, för behandling av namn och personnummer, adress/teleadress, produkt-, leverans- och betalningsuppgifter.<br />

Uppgifterna – tillgängliga för dig för registerutdrag, ev rättelse eller sp<strong>är</strong>r <strong>vi</strong>a vår kundtjänst – analyseras och grupperas och används för<br />

administration av dina engagemang och betalningar samt för information och marknadsföring <strong>vi</strong>a post, telefon eller elektronisk överföring.<br />

Uppgifterna lagras och används under den tid du har ett aktivt Bonnierengagemang och för en tid d<strong>är</strong>efter då Du kan utnyttja fördelarna<br />

med att vara kund <strong>vi</strong>d Bonnier AB. Våra kunder väljer ofta att till fördelaktiga <strong>vi</strong>llkor teckna sig för nya engagemang efter en tids uppehåll.<br />

Du kan komma att få intressanta erbjudanden från andra delar inom Bonnier AB eller från utvalda samarbetspartners till koncernen. Om du<br />

inte <strong>vi</strong>ll ha sådana erbjudanden, kontakta kundtjänst så kommer dina uppgifter att sp<strong>är</strong>ras. Om du <strong>vi</strong>ll avsluta kundrelationen helt efter en<br />

aktiv prenumerations- eller medlemsperiod <strong>är</strong> <strong>vi</strong> tacksamma om du meddelar detta så att <strong>vi</strong> kan radera dina uppgifter.Bonnier AB inhämtar<br />

uppgifterna i första hand direkt från dig samt uppdaterar och kompletterar uppgifterna <strong>vi</strong>a andra register med sådan information som<br />

<strong>är</strong> s<strong>är</strong>skilt <strong>vi</strong>ktig för god kundser<strong>vi</strong>ce. Det gäller främst namn- och adressuppgifter. Kundrelationen med Bonnier AB präglas av Kvalitet,<br />

Trygghet och Kundfördel, som inneb<strong>är</strong> att du nås av kvalitetsprodukter, kan känna trygghet för hanteringen av dina adressuppgifter, nås av<br />

fördelaktiga erbjudanden.

I n s I d e r<br />

de nya<br />

kopplarna<br />

Vem du hänger<br />

ihop med <strong>på</strong> nätet<br />

<strong>är</strong> nya statustrenden.<br />

H<strong>är</strong> <strong>är</strong> personerna<br />

som bygger Sveriges<br />

hetaste mötesplatser<br />

<strong>på</strong> nätet.<br />

av Caroline engvall<br />

foto peter jönsson<br />

”redan i tidig<br />

ålder började jag<br />

spela och skriva<br />

musik och var aktiv<br />

i flera band. Med min bakgrund<br />

som musiker och producent<br />

hade jag en bra insikt i <strong>vi</strong>lka<br />

behov som band, manager och<br />

andra aktörer i branschen har.<br />

Det var så <strong>vi</strong>sionen om Trig.com<br />

föddes, jag <strong>vi</strong>lle skapa den ultimata<br />

plattformen för kreativa<br />

människor, en plats d<strong>är</strong> band,<br />

designer, fotografer, bloggare<br />

och andra kreativa människor<br />

kan uttrycka sig i en miljö som<br />

känns inspirerande. Mitt fokus<br />

har alltid legat <strong>på</strong> medlemmarna<br />

och det innehåll de producerar,<br />

<strong>vi</strong>lket har <strong>vi</strong>sat sig vara en mycket<br />

framgångsrik strategi. Trenderna<br />

inom social network går<br />

tydligt mot mer nisch, <strong>vi</strong> ser nästan<br />

dagligen nya nätverk som<br />

riktar sig mot tajta områden,<br />

som till exempel hundägare eller<br />

skejtare. Nästa generations communities<br />

kommer att ha allt<br />

större fokus <strong>på</strong> innehållet och<br />

verktyg för att hitta det innehåll<br />

just du söker.”<br />

Jonas<br />

Midbrink<br />

grundare<br />

trig.com<br />

Stockholm<br />

Kreativa människor från<br />

alla områden samlas i<br />

hans nystartade<br />

community.<br />

| va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 11

I n s I d e r de nya koppl arna<br />

Ola Ahlvarsson<br />

vd oCh grundare result<br />

businessnätverket Xing sverige<br />

Stockholm<br />

Superentreprenören som utsågs<br />

till ”Top ten leading european internet<br />

entrepreneurs” 1999 har äntligen fått se<br />

utvecklingen komma i kapp honom.<br />

12 | va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />

jag s ta rta de med Boxman<br />

1997 trodde jag stenhårt<br />

<strong>på</strong> e-handel. Jag började tveka<br />

lite n<strong>är</strong> IT-bubblan sprack,<br />

r<br />

”nä<br />

men nu <strong>är</strong> allt <strong>vi</strong> trodde <strong>på</strong> sant. Om man ska<br />

syssla med entreprenörskap inom teknologi<br />

och moderna aff<strong>är</strong>smodeller kan man inte titta<br />

<strong>på</strong> <strong>börsen</strong>, man måste satsa <strong>på</strong> något som användaren<br />

gillar.<br />

Open BC, det som i dag heter Xing, började<br />

som ett tyskt businessnätverk d<strong>är</strong> grundaren<br />

tyckte att det var tråkigt att inte ha koll <strong>på</strong> alla<br />

sina kamrater. Nätverket började växa och tyskarna<br />

insåg snabbt att de inte behövde lägga<br />

pengar <strong>på</strong> marknadsföring eftersom användarna<br />

spred den biten själva. Jag kom i kontakt<br />

med företaget och hjälpte dem att rulla ut Open<br />

BC i Sverige, Finland, Island, Frankrike, Holland<br />

och Belgien. Det <strong>vi</strong>ktigaste för ett nätverk<br />

<strong>är</strong> att ha ett starkt sammanhang. Att bara finnas<br />

i telefonkatalogen <strong>är</strong> inte tillräckligt, men<br />

att lägga upp sin profil <strong>på</strong> en nätverkssajt som<br />

har ett starkt sammanhang kan ge nya aff<strong>är</strong>er,<br />

vänner, kunskap eller till och med en livskamrat.<br />

Det <strong>är</strong> medlemmarna och kontexten som<br />

avgör om nätverket <strong>är</strong> intressant.”

Pia Grahn Brikell<br />

vd<br />

sveriges reklamförbund<br />

nätverket reklamsverige<br />

Stockholm<br />

Har ut<strong>vi</strong>dgat sitt kompisnätverk <strong>på</strong><br />

Facebook till hela Reklam-Sverige.<br />

”n<strong>är</strong> jag kom till jobbet en<br />

tidig morgon nu i mitten av<br />

augusti hade jag fått en Facebookförfrågan<br />

från min kompis<br />

Matias Palm-Jensen, vd <strong>på</strong> den digitala<br />

reklambyrån Farfar. Jag gick in <strong>på</strong> Facebook<br />

och tänkte ”nej, inte en ny kompissajt till!”<br />

Men sedan började allt fler vänner från reklam-<br />

och mediev<strong>är</strong>lden höra av sig <strong>vi</strong>a Facebook<br />

och n<strong>är</strong> jag väl hade lagt upp en egen<br />

sida var jag fast ganska snabbt. Jag blev lite<br />

irriterad <strong>på</strong> mig själv, tyckte egentligen inte<br />

att jag hade tid, men sedan m<strong>är</strong>kte jag att jag<br />

träffade en hel del spännande människor<br />

<strong>vi</strong>a sidan. D<strong>är</strong>för bestämde jag mig för att<br />

starta en egen grupp som band samman<br />

människor jag gillar och som brinner för<br />

samma sak, nämligen reklam. Plötsligt började<br />

folk gå med, en del ringde till och med<br />

och frågade varför de inte hade bli<strong>vi</strong>t inbjudna.<br />

Det finns helt klart ett behov av mötesplatser<br />

<strong>på</strong> nätet. Folk tycker om att dela med<br />

sig av saker – och speciellt bra <strong>är</strong> det att inte<br />

behöva göra det <strong>vi</strong>a sin jobbmejl. I ”Reklamsverige”<br />

kan folk vara hur personliga de <strong>vi</strong>ll.<br />

Jag tycker att det <strong>är</strong> jättekul. Lite pubertalt,<br />

men nu <strong>är</strong> jag väldigt glad att jag startade<br />

gruppen. Dessutom får jag en hel del bra<br />

tips och råd för mitt jobb.”<br />

| va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 13

| va | 35 | 22 xxxxxx 200x | www.va.se<br />

d i r e k t<br />

de trOr P<br />

Bara en av fyra vd:ar i de svenska storbolagen <strong>tror</strong> <strong>på</strong><br />

fortsatt börsras. Och nästan sju av tio räknar med att<br />

superkonjunkturen tuffar förbi recessionshotet.<br />

Verkstad blir <strong>börsen</strong>s bästa bransch, medan<br />

fastigheter får det tufft, s<strong>på</strong>r 67 vd:ar i VA:s vd-panel.<br />

scanpix<br />

”Mycket av<br />

excesserna <strong>på</strong><br />

lånemarknaden<br />

kommer att<br />

förändras<br />

radikalt”<br />

Arne Karlsson<br />

vd Ratos<br />

”i ett globalt<br />

perspektiv ser<br />

jag en mycket<br />

begränsad risk<br />

för recession”<br />

Theodor Dalenson<br />

vd Novesta<br />

<br />

<br />

<br />

Hur <strong>tror</strong> du börsutvecklingen<br />

blir under hösten?<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

av camilla wagner och gustav j : son halth

Å BÖrSeN<br />

den k r a f t iga omsvängning<br />

<strong>vi</strong> just nu ser <strong>på</strong> kreditmarknaden<br />

liksom vad gäller riskaptit ligger<br />

det i vågskålen att också den un-<br />

”Med<br />

derliggande ekonomin <strong>på</strong>verkas.<br />

”Fram till i somras har det ju funnits väldigt mycket<br />

lik<strong>vi</strong>ditet <strong>på</strong> marknaden till en prissättning som inte alltid<br />

speglat risknivån. På sikt inneb<strong>är</strong> det som nu sker en<br />

återgång till en mer rimlig prissättning”, säger Annika<br />

Falkengren.<br />

Men det finns många krafter som håller emot. Den un- VA har undersökt vad vd:arna i Sveriges 500 största föderliggande<br />

globala tillväxten <strong>är</strong> stark. Företagen har retag har för bild av höstens ekonomiska klimat. Bilden<br />

starka balansräkningar och centralbankerna har <strong>vi</strong>sat <strong>är</strong> genomgående positiv, även om en och annan höjer ett<br />

att de <strong>är</strong> redo att spä <strong>på</strong> lik<strong>vi</strong>ditet och i Feds fall - ingripa varningens finger för att osökerheten kring hur smittan<br />

med räntesänkningar. Jag <strong>tror</strong> d<strong>är</strong>för att effekten <strong>på</strong> från de amerikanska subprime-lånen till den övriga eko-<br />

v<strong>är</strong>ldskonjunkturen blir begränsad”, konstaterar SEB:s nomin kommer att vara.<br />

vd Annika Falkengren.<br />

Men bara 23 procent av de svarande <strong>tror</strong> att <strong>vi</strong> <strong>är</strong> <strong>på</strong> väg<br />

Hon ser korrigeringen <strong>på</strong> marknaden efter lånekrisen in i en recession. 68 procent räknar med att superkon-<br />

i USA som sund.<br />

junkturen fortsätter att tuffa <strong>på</strong>. Det får i sin tur <strong>börsen</strong><br />

<br />

<br />

Står <strong>vi</strong> inför en recession eller<br />

fortsatt superkonjunktur?<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

scanpix<br />

”det blir skakigt<br />

några månader,<br />

men sedan<br />

vänder det<br />

upp ytterligare<br />

några år”<br />

Mikael Solberg,<br />

vd RnB<br />

t<br />

”det ska inte<br />

löna sig att göra<br />

<strong>vi</strong>lka tokigheter<br />

som helst. det <strong>är</strong><br />

riksbankens uppgift<br />

att se till att<br />

det flyter lite<br />

blod <strong>på</strong> gatan.”<br />

Sven Norfeld,<br />

”effekten <strong>på</strong><br />

vd Dunross<br />

v<strong>är</strong>ldsekonomin<br />

blir begränsad”<br />

Annika Falkengren,<br />

| va | 35 | 30 augusti | www.ekonominyheterna.se vd SEB |<br />

scanpix

t<br />

V a d i r e k t<br />

Vilken bransch <strong>tror</strong> du<br />

kommer att gå bäst?<br />

Vilken bransch <strong>tror</strong> du<br />

kommer att gå bäst?<br />

26<br />

17<br />

Andel som svarat,<br />

procent<br />

11<br />

9<br />

40<br />

12<br />

10<br />

Nej<br />

55%<br />

Ja<br />

45%<br />

att återhämta sig relativt snabbt. Fyra av tio<br />

<strong>tror</strong> att <strong>börsen</strong> fortsätter up<strong>på</strong>t åtminstone<br />

en bra bit in <strong>på</strong> nästa år. En av tre räknar med<br />

att den stabiliserar sig <strong>på</strong> nuvarande nivå,<br />

medan en av fyra <strong>tror</strong> <strong>på</strong> fortsatt neddgång.<br />

”Jag trOr att det Blir Skakigt ytterligare<br />

några månader, men att det sedan vänder<br />

upp igen ytterligare några år”, säger Mikael<br />

Solberg, och får medhåll av bland andra Jan<br />

Lidén <strong>på</strong> Swedbank, Semcons ägare Christer det från bankerna har <strong>på</strong>verkats och kom-<br />

Ericsson och Novestras vd Theodor Dalenson. mer att fortsätta göra dem mer riskobenäg-<br />

”Eventuella räntesänkningar från Fed kan na.<br />

leda till att <strong>vi</strong> får en uppgång under hösten”, ”Det <strong>är</strong> väl bra att det inte ska löna sig att göra<br />

säger Thedor Dalenson.<br />

<strong>vi</strong>lka tokigheter som helst. Folk har bli<strong>vi</strong>t<br />

Han ser börsnedgången som en överdriven slar<strong>vi</strong>gare och då <strong>är</strong> det riksbankens sak att<br />

reaktion <strong>på</strong> hoten om minskad global till- se till att det flyter lite blod <strong>på</strong> gatan. Det <strong>är</strong><br />

växt.<br />

en del som ska av banan”, konstaterar Sven<br />

”Det <strong>är</strong> framför allt de stora multinationel- Norfeld, vd <strong>på</strong> Dunross.<br />

la bolagen som haft v<strong>är</strong>deringar som bygger Även Arne Karlsson <strong>på</strong> Ratos räknar med att<br />

<strong>på</strong> en fortsatt extremt stark global konjunk- gynnas av den tightare synen <strong>på</strong> krediter<br />

tur. Detta har lett till prisjusteringar så snart från bankerna.<br />

som mindre orosmoln dyker upp. Även bolag ”Vi har sett saker som <strong>är</strong> för oss obegripliga<br />

som har haft rimliga v<strong>är</strong>deringar och be- under året. Mycket av de h<strong>är</strong> excesserna komgränsade<br />

förväntningar har dragits med i mer att förändras radikalt. För oss inneb<strong>är</strong><br />

nedgången”.<br />

det kanske lite mindre lån och lite högre rän-<br />

Alla <strong>är</strong> dock överens om en sak: risktagantemarginaler, men å andra sidan går ju pri-<br />

7. Påverkar turbulensen<br />

Påverkar <strong>på</strong> finansmarknaderna turbulensen ert <strong>på</strong><br />

finansmarknaderna företag?<br />

ert<br />

företag?<br />

8. Hur bedömer du att<br />

Hur kreditgivningen bedömer du från att kreditgivningen<br />

banker kommer från att banker<br />

kommer <strong>på</strong>verkas? att <strong>på</strong>verkas?<br />

9. Kommer uppköpen från<br />

kommer <strong>börsen</strong> fortsätta? uppköpen<br />

från <strong>börsen</strong> fortsätta?<br />

Påverkar<br />

inte alls<br />

9%<br />

Påverkar våra<br />

investeringar<br />

70%<br />

21%<br />

Påverkar<br />

vår<br />

strategi<br />

Bankerna<br />

blir mer<br />

försiktiga<br />

Vilken bransch <strong>tror</strong> du<br />

kommer att gå sämst?<br />

Kommer problemen kring Är USA: s roll för<br />

högrisklånen i USA sprida sig v<strong>är</strong>ldsekonomin<br />

och <strong>på</strong>verka<br />

överdriven?<br />

Vilken bransch <strong>tror</strong> v<strong>är</strong>ldskonjunkturen?<br />

kommer problemen <strong>är</strong> USa: s roll för<br />

du kommer att gå kring högrisklånen v<strong>är</strong>ldsekonomin<br />

sämst? Andel som svarat,<br />

procent<br />

i USa sprida sig och<br />

<strong>på</strong>verka v<strong>är</strong>ldskonjunkturen?<br />

överdriven?<br />

Verkstad Skog Bank/ Råvaror Fastighet IT/ Bank/finans<br />

finans<br />

telekom<br />

Full Fart i verKstaDen. Superkonjunkturen fortsätter att driva <strong>på</strong> smittorisK. Avgörande för konjunkturen <strong>är</strong> hur stor <strong>på</strong>verkan krisen i<br />

rallyt i verkstadsföretagen, s<strong>på</strong>r storbolagscheferna.<br />

USA kommer att ha <strong>på</strong> resten av ekonomin. H<strong>är</strong> <strong>är</strong> panelen delad.<br />

6%<br />

94%<br />

Oförändrad Bankerna n<strong>är</strong>a<br />

strypa lånen 0%<br />

Ingen skillnad<br />

37%<br />

18%<br />

45%<br />

Nej<br />

58%<br />

Ja<br />

42%<br />

”Multinationella bolag har haft v<strong>är</strong>deringar<br />

som bygger <strong>på</strong> en fortsatt<br />

extremt stark konjunktur. det har gett<br />

prisjusteringar <strong>vi</strong>d första orosmolnet”<br />

serna ner och det gynnar oss snarare mer”,<br />

säger han.<br />

StÖrSt OSäkerHet i enkäten <strong>vi</strong>sar de tillfrågade<br />

n<strong>är</strong> det gäller smitteffekten från<br />

USA. 45 procent <strong>tror</strong> att det kommer att sprida<br />

sig och <strong>på</strong>verka v<strong>är</strong>ldskonjunkturen,<br />

medan 55 procent inte <strong>tror</strong> det.<br />

”Det kommer att <strong>vi</strong>sa sig de n<strong>är</strong>maste månaderna”,<br />

säger Jan Lidén <strong>på</strong> Swedbank, medan<br />

Christer Ericsson hävdar att <strong>vi</strong> redan ser<br />

den effekten.<br />

”Vi kommer sannolikt att se en lägre tillväxttakt<br />

än den <strong>vi</strong> haft de senaste åren och<br />

<strong>vi</strong>sst finns det risk för att de n<strong>är</strong>maste kvartalen,<br />

inte minst i USA, kommer att vara svaga.<br />

Men i ett globalt perspektiv ser jag en väldigt<br />

begränsad risk för recession”, säger<br />

2. Var v<strong>är</strong>deringarna för<br />

högt Var uppskruvade v<strong>är</strong>deringarna tidigare?<br />

för högt uppskruvade<br />

tidigare?<br />

Nej Ja<br />

Ja Nej<br />

snÅla BanKer. En lägre riskaptit hos bankerna, kan komma att t<strong>vi</strong>nga fram nya strategier hos bolagen. Men uppköpen väntas fortsätta.<br />

33%<br />

67%<br />

t<br />

| va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 17

t<br />

Theodor Dalenson.<br />

Den genomgående bilden <strong>är</strong> att det <strong>vi</strong> sett<br />

hittills mest varit en hicka, och inte den stora<br />

vändningen nedåt. det mesta kommer att<br />

fortsätta som innan problemen i USA.<br />

”deN reala ekONOMiN fortsätter att ticka<br />

<strong>på</strong>, arbetslösheten minskar överallt”, konstaterar<br />

Muazzam Choudhury, vd <strong>på</strong> MSC.<br />

Bästa branscher <strong>på</strong> <strong>börsen</strong> blir verkstad,<br />

skog och bank/finans, medan lånebereoende<br />

fastigheter får det tuffare liksom IT/telekom,<br />

s<strong>på</strong>r vd:arna i enkäten.<br />

På samma sätt räknar åtta av tio med att utköpten<br />

från <strong>börsen</strong> fortsätter i oförminskad<br />

skala. Theodor Dalenson <strong>på</strong>pekar dock att<br />

det beror <strong>på</strong> om det finns fortsatt tillgång till<br />

bra lånefinansiering.<br />

”Just nu <strong>är</strong> v<strong>är</strong>deringarna än mer attraktiva<br />

och under förutsättning att det finns tillgång<br />

scanpix<br />

V a d i r e k t<br />

”reala ekonomin<br />

fortsätter att ticka<br />

<strong>på</strong>, arbetslösheten<br />

minskar överallt”<br />

högrtrycK. Scania tillhör höstens <strong>vi</strong>nnare,<br />

n<strong>är</strong> <strong>börsen</strong>s vd:ar får s<strong>på</strong>.<br />

till omfattande lånefinansieringar så kommer<br />

uppköpen att fortsätta”.<br />

V<strong>är</strong>t att notera <strong>är</strong> dock att ett av fem bolags<br />

strategi <strong>på</strong>verkas av turbulensen och att en<br />

av tio omv<strong>är</strong>derar sina investeringar.<br />

Vd:arna <strong>på</strong> de 500 största bolagen <strong>är</strong> alltså<br />

ännu inte fullt beredda att blåsa faran över –<br />

men <strong>är</strong> inte speciellt oroade.<br />

Kanske <strong>är</strong> det som Christer Ericsson säger:<br />

”Den som får skrämselhicka över de senaste<br />

veckornas nedgång har ju inte varit med<br />

över någon lång tid. OM <strong>börsen</strong> skulle fortsätta<br />

att gå ner några procent ser jag det som<br />

en normal företeelse som man får leva med.<br />

Du måste komma ihåg att du pratar med en<br />

entreprenör – och entreprenören <strong>är</strong> alltid<br />

lyckligast i nedgång.” n<br />

18 | va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />

pontus herin<br />

Det h<strong>är</strong> borde<br />

oroa er, direktörer!<br />

Bbör s –v d: a r na <strong>är</strong> positiva till börsutvecklingen<br />

den n<strong>är</strong>maste tiden och en<br />

klar majoritet <strong>tror</strong> <strong>på</strong> en fortsatt ”superkonjunktur”.<br />

Inte mycket nytt under<br />

solen <strong>på</strong> den punkten alltså. Måhända<br />

ligger det i sakens natur att en vd ska<br />

vara optimistisk i varje läge. För att få<br />

med sig en organisation gäller det att<br />

fokusera <strong>på</strong> det positiva, lyssna <strong>på</strong> de<br />

bra signalerna och inte de dåliga. Kanske<br />

en optimistisk grundsyn till och<br />

med <strong>är</strong> en nödvändighet för att orka<br />

jobba så hårt som de gör.<br />

Svaren <strong>är</strong> intressanta, en vd <strong>är</strong> ett<br />

känselspröt för att snappa upp signaler<br />

bland kunder och även från<br />

banker och kapitalmarkna-<br />

den. Men det finns ändå anledningar<br />

att ta svaren med en<br />

nypa salt. Ingen <strong>vi</strong>ll vara den<br />

som först ropar <strong>på</strong> vargen och<br />

göra en ”Lars Pettersonare”. I<br />

december 2005, mitt i julruschen<br />

och brinnande högkonjunktur,<br />

varnade Sand<strong>vi</strong>ks vd för att konjunkturen<br />

nu hade planat ut och en nedgång<br />

kunde komma. Ungef<strong>är</strong> så vag var han<br />

men det räckte för att <strong>börsen</strong> skulle få<br />

skrämselhicka och sänka verkstadsaktierna<br />

ordentligt. I intervju <strong>på</strong> intervju<br />

t<strong>vi</strong>ngades Lars Petterson tona ned vad<br />

han sagt. Risken <strong>är</strong> stor att nya varningsrop<br />

från en tung vd skulle ge samma<br />

effekt, de senaste halvårsrapporterna<br />

var kliniskt rena från mörka moln<br />

och ingen <strong>vi</strong>ll vara den som bryter uppfattningen.<br />

Enligt enkäten <strong>tror</strong> en majoritet att<br />

problemen i USA inte kommer att <strong>på</strong>verka<br />

v<strong>är</strong>ldskonjunkturen. Jag <strong>är</strong> inte<br />

förvånad, fråga en börs-vd om USA och<br />

han börjar i stället prata om Asien; om<br />

hur snabbt utvecklingen går d<strong>är</strong>, hur<br />

dynamiskt det <strong>är</strong> och så <strong>vi</strong>dare. Det <strong>är</strong><br />

lätt att dras med, en <strong>vi</strong>ss sans <strong>är</strong> <strong>på</strong> sin<br />

plats. Enligt den senaste statistiken<br />

står USA för över åtta procent av Sveriges<br />

export. Kina, som <strong>är</strong> det överlägset<br />

<strong>vi</strong>ktigaste landet i Asien, står för mindre<br />

än två procent. Skulle en nedgång i<br />

USA dessutom kombineras med en fallande<br />

dollar slår det <strong>på</strong> de flesta storbolagens<br />

siffror.<br />

Det mest intressanta svaret i enkäten<br />

var att över 90 procent av vd:arna <strong>tror</strong><br />

att bankerna kommer att bli mer försiktiga<br />

i sin kreditgivning. Men svenska<br />

bolag har ju just nu urstarka balansräkningar,<br />

<strong>är</strong> kreditv<strong>är</strong>diga och har utm<strong>är</strong>kta<br />

relationer med sina banker.<br />

Med all rätt räds vd:arna d<strong>är</strong>med inte<br />

kallare <strong>vi</strong>ndar hos bankerna. Men det<br />

<strong>är</strong> för egen del och <strong>är</strong> ett snävt perspek-<br />

”Fråga en börs-vd om<br />

USa och han börjar<br />

direkt prata om asien”<br />

tiv. Även bolag som går sämre och behöver<br />

kunna låna pengar för att investera<br />

<strong>är</strong> <strong>vi</strong>ktiga för att driva <strong>på</strong> tillväxten.<br />

Och framför allt: om de stora private<br />

equity-bolagen får svårare att låna<br />

ger det f<strong>är</strong>re företagsförv<strong>är</strong>v och d<strong>är</strong>med<br />

lägre v<strong>är</strong>deringar.<br />

Börskurserna styrs av det som s<strong>på</strong>s<br />

hända ungef<strong>är</strong> tolv månader framåt i tiden.<br />

Vd:arna <strong>är</strong> givet<strong>vi</strong>s experter <strong>på</strong> sina<br />

egna bolag och sina kunder men för att<br />

s<strong>på</strong> konjunkturen så långt fram i tiden<br />

krävs en annan expertis. H<strong>är</strong> handlar<br />

det lika mycket om makro, om att bedöma<br />

just sådana saker som låneproblemen<br />

i USA och bankernas tuffare kreditgivning.<br />

Jag drar h<strong>är</strong> g<strong>är</strong>na en parallell<br />

med analytiker. Det finns de som<br />

har detaljkoll <strong>på</strong> några bolag och utantill<br />

kan rabbla varenda rad i resultaträkningen.<br />

Men de <strong>är</strong> sällan de bästa, utan<br />

det <strong>är</strong> de som kan släppa detaljerna och<br />

måla med den breda penseln. Alltså se<br />

helheten. Frågan <strong>är</strong> om en börs-vd har<br />

tid med det. n

V A D i r e k t<br />

Brummer kan säljas<br />

De senaste fyra åren har Brummer & Partners drabbats av en rad<br />

motgångar. Personliga skandaler, stängda fonder och tunga avhopp.<br />

Nu ryktas det om att företaget <strong>är</strong> ute till försäljning. AV EMANUEL SIDEA<br />

Den sena s t e tiden har varit svår för<br />

hedgefondförvaltaren Brummer &<br />

Partners med försämrade resultat och<br />

negativ press.<br />

Nu <strong>vi</strong>sar VA:s kartläggning att var sjunde<br />

medarbetare har försvunnit från firman räknat<br />

från våren 2006 och ett år framåt. Av de<br />

tidigare cirka 150 anställda har 19 personer<br />

lämnat bolaget.<br />

Flera av avhopparna <strong>är</strong> tunga namn som<br />

suttit <strong>på</strong> betydelsefulla positioner: analytikern<br />

Jerry Andersson har gått till Länsförsäkringar,<br />

försäljningschefen Viveka Ekberg till<br />

Morgan Stanley, analytikern Jonas Sandefeldt<br />

till Öhman, försäljningschefen Gustaf<br />

Elmstedt till LGT, för att nämna några.<br />

VA hAr tAlAt meD en lång rad människor<br />

som varit eller fortfarande <strong>är</strong> anställda <strong>på</strong><br />

Brummer & Partners. Samtliga pekar <strong>på</strong> att<br />

avhoppen till stor del beror <strong>på</strong> att företagets<br />

belönings- och <strong>vi</strong>nstdelningssystem inte premierar<br />

trogen personal som inte <strong>är</strong> förvaltare<br />

eller delägare. De som lämnat företaget <strong>är</strong><br />

följaktligen handlare, säljare, chefer, kvant-,<br />

risk- och makroanalytiker, utvecklare samt<br />

anställda inom finansering.<br />

”Generellt sett, jämfört med resten av branschen,<br />

var anställnings<strong>vi</strong>llkoren mycket<br />

goda och generösa. Men det <strong>är</strong> klart att <strong>vi</strong>ssa<br />

kan reagera <strong>på</strong> att de man delar hiss med och<br />

arbetar sida <strong>vi</strong>d sida med tjänar extremt<br />

mycket mer”, säger en tidigare anställd.<br />

Till DI sade Brummer & Partners vd Klas<br />

Jäntti i våras:<br />

”Om du tar icke-portföljförvaltande personer<br />

skulle jag gissa att <strong>vi</strong> tappat tre till fyra av<br />

totalt 60.”<br />

En källa med insyn i ledningen säger att<br />

många tröttnade <strong>på</strong> det sätt som firman sköttes<br />

av delägarna.<br />

”Många i nyckelpositioner fick inget ansvar<br />

– även om de hade en bra idé hamnade<br />

inget i portföljen, förvaltarna styrde portföljen<br />

helt. N<strong>är</strong> deras idéer inte funkade gick<br />

många.”<br />

men krisen för Brummer & Partners går<br />

djupare än så. I över fyra år har företaget skakats<br />

av motgångar. Det började med att grundaren<br />

och storägaren Patrik Brummer anklagades<br />

för brott.Det var kvällstidningen Af-<br />

SkANDALoMSUSAD. Svarta rubriker och svaga resultat<br />

har slagit hårt mot Patrik Brummers fondimperium.<br />

tonbladet som slog upp nyheten om att en<br />

mycket känd finansman i Stockholm väntade<br />

åtal.<br />

Det dröjde inte länge förrän ryktet nådde<br />

huvudkontoret <strong>på</strong> Norrmalmstorg om att<br />

personen bakom de svarta rubrikerna och<br />

pixlade bilderna var Patrik Brummer.<br />

Ledningen svarade med att kalla till möte<br />

d<strong>är</strong> de anställda informerades om vad som<br />

skett, att Patrik Brummer de facto var brottsmisstänkt<br />

och stod under polisutredning.<br />

”Vi fick den information som kunde förväntas,<br />

de hanterade situationen så gott det<br />

gick”, säger en tidigare anställd i dag.<br />

En annan person med insyn i ledningen<br />

kommenterar händelserna:<br />

n Förvaltar<br />

37 miljarder<br />

brummer & PArtners startades<br />

1995 av Patrik Brummer, tidigare<br />

koncernchef <strong>på</strong> Alfred Berg, tillsammans<br />

med Peter Thelin, Per Josefsson<br />

och Erik Mitteregger.<br />

förstA fonDen Zenit öppnades i<br />

juli 1996, och <strong>på</strong> sin topp förvaltade<br />

bolaget 14 miljarder kronor. I dag<br />

förvaltar den 9,9 miljarder kronor<br />

(per 31 juli).<br />

bolAget <strong>är</strong> en av Europas största<br />

hedgefondförvaltare, med sju fonder:<br />

Avenir, Archipel, Archipel (Bermuda),<br />

Futuris, Helios, Helios Euro,<br />

Helios 2xL, Lynx, Lynx (Bermuda),<br />

Manticore, Nektar, Nektar (Bermuda),<br />

Zenit. Bermudafonderna speglar<br />

sin namnes placeringar.<br />

DelägAre i Brummer & Partners i<br />

dag <strong>är</strong> Patrik Brummer, Svante Elf<strong>vi</strong>ng,<br />

Kent Janér, Per Josefsson,<br />

Klaus Jäntti, Torbjörn Olofsson och<br />

Peter Thelin.<br />

Den fAstA årsAVgiften ligger<br />

<strong>på</strong> runt 1 procent och den rörliga avgiften<br />

<strong>på</strong> avkastningen överskridande<br />

3-månadersräntan ligger <strong>på</strong> 20–<br />

30 procent.<br />

”Alla <strong>på</strong>verkades av det, men att det skulle<br />

<strong>på</strong>verka arbetet <strong>tror</strong> jag inte.”<br />

De flesta som VA har talat med <strong>på</strong>pekar att<br />

Brummer & Partners var och <strong>är</strong> ett professionellt<br />

bolag d<strong>är</strong> allt sköts snyggt — inget får<br />

störa arbetet.<br />

”Det räknades inte vad en person gjorde utanför<br />

arbetet, det som spelade roll var att arbetet<br />

sköttes bra”, säger en tidigare anställd.<br />

Bland medarbetarna hanterades mediernas<br />

uppgifter med stor förståelse, något som enbart<br />

berörde Patrik Brummers privatliv.<br />

”Att hamna i ett sådant sammanhang <strong>är</strong> en<br />

personlig tragedi”, säger en person.<br />

men om meDArbetArnA var överseende så<br />

var omv<strong>är</strong>lden desto mer fördömande. Trots<br />

”Det räknades inte vad en person gjorde utanför arbetet”<br />

jaN e carlssoN/scaNPix<br />

t<br />

| va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 21

t<br />

V A D i r e k t<br />

att Brummer & Partners paradfond Zenit, då<br />

med 15 miljarder i förvaltning, under 2002<br />

stigit 19 procent n<strong>är</strong> andra fonder i snitt<br />

backade med 1,4 procent, flydde kunderna.<br />

En storkund drog tillbaka sitt kapital direkt<br />

n<strong>är</strong> möjligheten gavs. Eftersom teckning<br />

och inlösen i hedgefonder vanligt<strong>vi</strong>s bara<br />

görs var tredje månad dröjde effekten. Den<br />

sista semptember 2003 hade kunderna, borträknat<br />

fondens v<strong>är</strong>deutveckling <strong>på</strong> minus<br />

4,14 procent, tagit ut drygt<br />

2 miljarder ur fonden. Ledningen<br />

förklarade tappet<br />

med högkonjunkturen.<br />

”Två miljarder <strong>är</strong> ingenting,<br />

jag har inte ens reflek-<br />

DELÄgArE.<br />

Klaus Jäntti<br />

<strong>på</strong> Brummer.<br />

scaNPix<br />

terat över det”, kommenterade<br />

Klaus Jäntti i Aff<strong>är</strong>sv<strong>är</strong>lden.<br />

Även ur andra fonder delägda<br />

av Brummer & Part-<br />

ners plockade kunderna hem sina investeringar<br />

– sammanlagt tio miljarder. Senare<br />

återinvesterades sju miljarder i firmans fonder,<br />

men bortfallet <strong>på</strong> tre miljarder var ett<br />

faktum.<br />

åtAlet mot PAtrik brummer lades senare<br />

ner eftersom tingsrätten misslyckades med<br />

att delge honom (!). Men skadan var redan<br />

skedd. Kombinationen av skandalen och en<br />

ledning som körde över personalen gjorde att<br />

missnöjet bland medarbetarna växte.<br />

”De anställda ansåg sig inte få utlopp för<br />

sina talanger”, förklarar en<br />

tidigare anställd.<br />

Den tillfälliga nedgången<br />

under 2003 med minus 2,83<br />

procent, och ner även 2004<br />

med 1,54 procent, förbätt-<br />

reade heller inte situationen.<br />

Trots den extremt goda utvecklingen<br />

– med en v<strong>är</strong>deökning<br />

<strong>på</strong> fantastiska 800<br />

procent sedan start – flydde<br />

de anställda och en rad tunga namn.<br />

tySt. Per<br />

Josefsson<br />

dementerar.<br />

Den första mars 2007, efter drygt tio års<br />

verksamhet, med 9,2 miljarder kronor i förvaltning,<br />

stängdes också flaggskeppsfonden<br />

Zenit för insättning.<br />

brummer & PArtners fonDer räknas fortfarande<br />

till de som presterar bäst i branschen.<br />

Trots det spekulerar tidigare anställda och<br />

personer med insyn i bolaget att Brummer &<br />

Partners inom kort står inför en försäljning.<br />

”De utv<strong>är</strong>derar olika exit-alternativ. Men<br />

exakt <strong>vi</strong>lken typ av försäljning det handlar<br />

om eller hur mycket det brinner i knutarna<br />

<strong>är</strong> oklart”,säger en initierad källa.<br />

Delägaren Per Josefsson tillbaka<strong>vi</strong>sar frågan<br />

om att bolaget ska säljas.<br />

”Jag <strong>vi</strong>ll inte kommentera det, och det stämmer<br />

inte.” n<br />

Fotnot: VA har sökt Patrik Brummer<br />

men han <strong>vi</strong>ll inte uttala sig.<br />

22 | va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />

scaNPix<br />

”En recession<br />

lars calmfors, regeringens självutnämnde finanspolitiska<br />

rådgivare, <strong>är</strong> betydligt oroligare för att<br />

avtalsrörelsen ska få i gång löneinflationen igen<br />

än för läget i usa. AV NIkLAS JoHANSSoN<br />

or a k el sk a si t ta i öknen.<br />

Eller möjligt<strong>vi</strong>s <strong>på</strong> ett berg.<br />

Det <strong>är</strong> välkänt från många<br />

andliga traditioner. Lite udda<br />

då att bege sig till åttonde våningen<br />

i Stockholms universitets<br />

betongkomplex <strong>på</strong> orakeljakt.<br />

Men efter ha lett utredningen om ett<br />

svenskt EMU-medlemskap 1996 och efter att<br />

nyligen ha bli<strong>vi</strong>t utnämnd till ordförande i<br />

det nybildade finanspolitiska<br />

rådet börjar Lars<br />

Calmfors n<strong>är</strong>ma sig orakelstatus.<br />

Åtminstone i<br />

Sverige. Dessutom <strong>är</strong><br />

han professor i internationell<br />

ekonomi, rätt position<br />

att ha n<strong>är</strong> det stormar<br />

<strong>på</strong> de internationella<br />

finansmarknaderna.<br />

Han borde veta hur pysande<br />

fastighetsbubblor<br />

orsakar recessioner, n<strong>är</strong><br />

finanskriser fortplantar<br />

sig till konjunkturen<br />

och n<strong>är</strong> de blåser över<br />

utan alltför stora skadeverkningar.<br />

Eller inte. Lars Calmfors<br />

har åsikter, men han<br />

<strong>är</strong> ett o<strong>vi</strong>lligt orakel.<br />

”Det känns som om<br />

alla vet mycket mindre<br />

än de borde om de inter-<br />

nationella finansmarknaderna. D<strong>är</strong>för blir<br />

osäkerheten så stor n<strong>är</strong> det skakar till i en del<br />

av systemet, det <strong>är</strong> svårt att se följderna, att<br />

kunna förutse var problemen kommer att<br />

dyka upp. Jag skulle personligen inte ha gissat<br />

att subprime-krisen i USA skulle leda till<br />

stora förluster i exempel<strong>vi</strong>s tyska banker.”<br />

Har en mer globaliserad finansmarknad, med<br />

fler aktörer och fler avancerade finansiella<br />

instrument, gjort v<strong>är</strong>ldsekonomin mer eller<br />

mindre sårbar?<br />

”N<strong>är</strong> riskerna fördelas bättre tas det mer<br />

risk, men de blir också bättre spridda. Jag har<br />

inte nog information för att väga de effekterna<br />

mot varandra. Det har inte heller v<strong>är</strong>ldens<br />

centralbanker och finansiella reglerare.”<br />

”Det känns som<br />

om alla vet<br />

mycket mindre än<br />

de borde om de<br />

internationella<br />

finansmarknaderna.<br />

Var problemen<br />

dyker upp <strong>är</strong> svårt<br />

att se”<br />

Hur ser du <strong>på</strong> risken för att den nuvarande finansiella<br />

oron <strong>på</strong> allvar ska fortplanta sig till<br />

den internationella konjunkturen?<br />

”Ibland går finansiella kriser obem<strong>är</strong>kta<br />

förbi, ibland får de väldigt stort genomslag.<br />

Den svenska 1990-talskrisen <strong>är</strong> ett exempel<br />

<strong>på</strong> det senare, även Asienkrisen och andra<br />

kriser <strong>på</strong> emerging markets. Jag har pekat <strong>på</strong><br />

risken för att en kraftig dollarförsvagning<br />

skulle leda till stora förmögenhetsförluster i<br />

omv<strong>är</strong>lden och försämra<br />

konkurrenskraften för<br />

Europa <strong>på</strong> ett sätt som<br />

skulle <strong>på</strong>verka konjunkturen<br />

negativt. Det skulle<br />

kunna ske genom en<br />

allvarlig nedgång <strong>på</strong><br />

USA:s fastighetsmarknad<br />

som leder till ökade<br />

riskpremier <strong>på</strong> kreditmarknaden,<br />

ökat sparande<br />

och minskade kapitalflöden<br />

till USA.<br />

Men än så länge har<br />

oron inte varit tillräckligt<br />

stor för att framkalla<br />

det scenariot. Jag <strong>tror</strong><br />

att andra delar av v<strong>är</strong>lden<br />

går tillräckligt<br />

starkt för att konjunkturen<br />

ska tuffa <strong>på</strong>.”<br />

Även om det blir en recession<br />

i USA?<br />

”Så länge som inte dollarn<br />

försvagas kraftigt <strong>tror</strong> jag att andra delar<br />

av v<strong>är</strong>lden kan kompensera för en negativ utveckling<br />

i USA. Om dollarn försvagas skulle<br />

det slå s<strong>är</strong>skilt hårt mot Europas konkurrenskraft<br />

eftersom flera asiatiska valutor <strong>är</strong><br />

peggade mot dollarn. D<strong>är</strong>emot skulle inte<br />

USA hamna i samma kumulativa skuldspiral<br />

som många länder gjort då valutakursfall<br />

ökat <strong>på</strong> skulderna i inhemsk valuta och lett<br />

till nya valutakursfall. USA har ju sina skulder<br />

i dollar och sina tillgångar till stor del i<br />

utländska valutor. För USA:s del skulle förmögenhetseffekten<br />

av en dollarförsvagning<br />

alltså vara positiv.”<br />

Du <strong>tror</strong> inte att en omsvängning från hög till<br />

låg risk<strong>vi</strong>llighet <strong>på</strong> kreditmarknaderna kan

skulle förvåna mig”<br />

vara tillräcklig för att framkalla en recession i<br />

USA <strong>vi</strong>a fallande fastighetspriser och börser?<br />

”Det kan bidra till en uppbromsning, men i<br />

dagsläget skulle en recession förvåna mig.”<br />

Varför?<br />

”Jag <strong>tror</strong> inte att den kvantitativa omfattningen<br />

av den bolånekris <strong>vi</strong> nu ser i USA <strong>är</strong><br />

tillräcklig. Men en brasklapp kan vara att jag<br />

inte brukar nå bättre avkastning än den vanliga<br />

placeraren, snarare sämre.”<br />

Är inte risken stor att USA:s belånade och<br />

konsumtionsdrivna tillväxt <strong>på</strong> 2000-talet<br />

måste rullas tillbaka <strong>vi</strong>a ökat sparande om<br />

fastighetspriserna fortsätter att falla?<br />

”Jo, men frågan <strong>är</strong> hur kraftig dämpningen<br />

blir och hur det skulle slå mot omv<strong>är</strong>lden.<br />

Dessutom har den amerikanska centralbanken,<br />

Fed, goda möjligheter<br />

att motverka en sådan utveckling<br />

från dagens räntenivåer.”<br />

Skulle inte det riskera att framkalla<br />

den dollarförsvagning<br />

som du fruktar?<br />

”Räntesänkningar leder i<br />

allmänhet till valutaförsvagning,<br />

men inte nödvändigt<strong>vi</strong>s<br />

om det minskar risken för finanskris<br />

i omv<strong>är</strong>ldens ögon.<br />

Självklart <strong>är</strong> osäkerheten stor.<br />

Det <strong>är</strong> ett tri<strong>vi</strong>alt <strong>på</strong>pekande, men<br />

<strong>vi</strong> får avvakta mer information och<br />

se hur Fed agerar utifrån den.”<br />

Vad ska ett litet exportberoende land<br />

som Sverige göra n<strong>är</strong> osäkerheten<br />

om konjunkturen <strong>är</strong> stor?<br />

”För oss <strong>är</strong> det <strong>vi</strong>ktigt<br />

med handlingsberedskap.<br />

Skulle det mot<br />

förmodan bli en internationellrecession<br />

som leder till en<br />

konjunkturförsvagning<br />

även i Sverige<br />

måste Riksbanken<br />

vara beredd <strong>på</strong> kraftiga<br />

räntesänkningar. Det<br />

VA-interVJun<br />

lars Calmfors<br />

ålder: 59 år.<br />

Yrke: Professor i internationell<br />

ekonomi, Stockholms universitet.<br />

Aktuell: Ordförande i regeringens<br />

nyinrättade finanspolitiska råd från<br />

måste även finnas utrymme för en mer expansiv<br />

finanspolitik.”<br />

Hur orolig <strong>är</strong> du för att årets avtalsrörelse ska<br />

sätta igång en lönespiral som <strong>på</strong> sikt knäcker<br />

den svenska högkonjunkturen?<br />

”Jag <strong>är</strong> mer orolig för det än för den internationella<br />

finansoron. Inklusive löneglidning<br />

<strong>tror</strong> jag att snittet för de årliga löneökningarna<br />

kommer att hamna up<strong>på</strong>t 5 procent de<br />

n<strong>är</strong>maste tre åren. V<strong>är</strong>sta scenariot <strong>är</strong> att <strong>vi</strong><br />

får dessa löneökningar parallellt med en internationell<br />

nedgång, då skulle <strong>vi</strong> gå in i en<br />

lågkonjunktur med alldeles för högt löneläge<br />

i Sverige. H<strong>är</strong> tycker jag att Riksbanken har<br />

agerat senf<strong>är</strong>digt, den borde ha markerat tydligt<br />

mot riskerna från avtalsrörelsen och reagerat<br />

med tidigare räntehöjningar n<strong>är</strong><br />

man såg vart avtalen var <strong>på</strong> väg.”<br />

Du efterlyste länge ett finanspolitiskt<br />

råd i Sverige. Nu har regeringen<br />

gjort som du sa,<br />

dessutom utnämnt dig till<br />

ordförande, hur tänker du<br />

förvalta det uppdraget?<br />

”Det handlar om att i<br />

efterhand utv<strong>är</strong>dera hur<br />

väl finanspolitiken har<br />

uppfyllt sina mål. Jag hop-<br />

den 1 augusti. martiNa holmBerg/scaNPix<br />

n Nytt råd ska<br />

utv<strong>är</strong>dera politiken<br />

Det finAnsPolitiskA rådet bildades av<br />

regeringen i somras och ska utv<strong>är</strong>dera hur<br />

väl finanspolitiken uppfyller överskottsmålet<br />

för de offentliga finanserna och hur den<br />

<strong>på</strong>verkar konjunkturutveckling och sysselsättning.<br />

Även om rådet inrättades av regeringen<br />

förväntas det arbeta självständigt. Finansminister<br />

Anders Borg har uttryckt en förhoppning<br />

om att det ska bli ”jobbigt” att<br />

kritiseras av rådet.<br />

Förutom ordförande Lars Calmfors ingår<br />

sju ledamöter, bland annat förre finansministern<br />

Erik Åsbrink.<br />

pas att rådet ska kunna bidra till en klargörande<br />

diskussion om vad som egentligen ska<br />

menas med långsiktigt uthålliga statsfinanser.<br />

Jag <strong>tror</strong> också att det finns ett behov av att<br />

formulera klarare riktlinjer för <strong>vi</strong>lken roll<br />

finanspolitiken ska spela i förhållande till<br />

penningpolitiken för konjunkturstabiliseringen.”<br />

Det anknyter till EMU-utredningen och frågan<br />

om hur lätt det <strong>är</strong> för ett land att bedriva stabiliseringspolitik<br />

n<strong>är</strong> penningpolitiken har<br />

centraliserats till ECB. Är du förvånad över<br />

Sveriges uthålliga förmåga att växa betydligt<br />

snabbare än EMU-området?<br />

”Jag <strong>tror</strong> att man ska dra slutsatsen<br />

att jämfört med andra reformer som<br />

<strong>på</strong>verkar produkti<strong>vi</strong>tetstillväxten<br />

så spelar EMU inte så stor roll.<br />

Summan av<br />

avregleringar,skattereform<br />

och sats-<br />

nyhete r<br />

Följ läget <strong>på</strong> kreditmarknaden<br />

<strong>på</strong><br />

ning <strong>på</strong> forskning väger<br />

tyngre. Det stöds av att<br />

Sverige och Finland har<br />

haft en ganska parallell<br />

utveckling, <strong>vi</strong> <strong>är</strong> båda<br />

en del av ’the Nordic<br />

miracle’. Det ena landet<br />

<strong>är</strong> med i EMU, det<br />

andra inte. Personligen<br />

<strong>är</strong> jag för att <strong>vi</strong><br />

ska vara med i EMU,<br />

det känns rätt för mig<br />

som europé, men det <strong>är</strong><br />

en v<strong>är</strong>dering och bygger<br />

inte <strong>på</strong> vetenskap.” n<br />

| va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />

23

v a D i r e K T<br />

lars nyberg tar steget<br />

Rakt in i hetluften<br />

N<strong>är</strong> nye Teliasonerachefen sätter sig <strong>vi</strong>d Anders Igels gamla vd-skrivbord <strong>på</strong> måndag<br />

får han det svettigt. VA:s telekomredaktör Torbjörn Carlbom har definierat sju<br />

problem som måste lösas om bolaget ska klara konkurrensen.<br />

Ha n spru dl a de väl inte<br />

direkt av pratbeg<strong>är</strong>, styrelseordförande<br />

Tom von<br />

Weymarn, n<strong>är</strong> han tog<br />

steget fram till mikrofonen <strong>på</strong><br />

presskonferens som skulle presentera<br />

Teliasoneras nya vd. Tv<strong>är</strong>tom<br />

såg han lite besv<strong>är</strong>ad ut.<br />

”Jag antas säga något om vår<br />

sökprocess”, sa han, utan att<br />

brådska.<br />

Sedan tog han sats och fortsatte:<br />

”Vi <strong>vi</strong>lle ha en vd som <strong>är</strong> en<br />

stark ledare, en ledare som <strong>är</strong> <strong>vi</strong>sion<strong>är</strong>,<br />

som kan se båda i korta<br />

perspektiv och in i framtiden,<br />

som har driv, som <strong>är</strong> en bra lagbyggare<br />

och lagpresterare, som<br />

har track record och som kan<br />

leda förändringsprocesser. Vår<br />

slutsats <strong>är</strong> att Lars Nyberg har<br />

allt detta.”<br />

Han <strong>är</strong> utan t<strong>vi</strong>vel en redig<br />

man, Lars Nyberg, om Tom von<br />

Weymarns bedömning <strong>är</strong> korrekt.<br />

Han har för<strong>vi</strong>sso antagit<br />

ansenliga utmaningar och dansat<br />

med stora elefanter förr, som<br />

vd <strong>på</strong> NCR i USA gjorde han aff<strong>är</strong>er<br />

med bland andra Lou Gerstner,<br />

legendarisk vd <strong>på</strong> IBM.<br />

NCR, i Sverige mest känt för<br />

sina kassapparater, förlorade två<br />

miljoner dollar om dagen, inklusive<br />

lördag och söndag, n<strong>är</strong> Lars<br />

Nyberg blev koncernchef, och<br />

han fick bara fem kvartal <strong>på</strong> sig<br />

att reda ut röran. Han lyckades.<br />

Men det <strong>är</strong> ändå inte bara att<br />

luta sig mot sina erfarenheter<br />

och kliva in som vd i den svenskfinska<br />

telegiganten Teliasonera.<br />

Tv<strong>är</strong>tom, det handlar om ett av<br />

Nordens mest utsatta och komplexa<br />

jobb. Inte bara för den synlighet<br />

som kommer med uppdra-<br />

BRa tRack RecoRd. Lars Nyberg lyckades lyfta amerikanska NCR<br />

som förlorade två miljoner dollar om dagen innan han tog över.<br />

get, utan också <strong>på</strong> grund av det<br />

breda ägandet, storleken och bolagets<br />

oklara ställning <strong>på</strong> en<br />

marknad i våldsam förändring.<br />

Teliasoneras hittills ledande<br />

position <strong>på</strong> den svenska och<br />

nordiska telekommarknaden <strong>är</strong><br />

under kraftfull attack. Bolaget <strong>är</strong><br />

mer än dubbelt så stort som det<br />

NCR Lars Nyberg ledde och har i<br />

runda tal 700 000 aktieägare,<br />

d<strong>är</strong>ibland åtskilliga<br />

pensionsfonder. Hela<br />

svenska folket <strong>är</strong> med<br />

andra ord beroende<br />

av bolagets utveckling.<br />

Det förpliktigar.<br />

Allt det h<strong>är</strong> torde<br />

emellertid Lars Nyberg<br />

vara medveten om n<strong>är</strong><br />

han går i skarp drift nu <strong>på</strong><br />

måndag morgon.<br />

H<strong>är</strong> <strong>är</strong> frågorna han måste ta<br />

tag i för att få Teliasonera att slå<br />

v<strong>är</strong>lden med häpnad:<br />

1. ÖKa TillväxTen<br />

brisTen <strong>på</strong> TillväxT <strong>är</strong> Teliasoneras<br />

allt annat överskuggande<br />

problem. N<strong>är</strong> till exempel spanska<br />

Telefonica expanderade aff<strong>är</strong>erna<br />

med 12,8 procent första<br />

halvåret i år ökade Teliasonera<br />

försäljningen med 3,4 procent.<br />

Merparten av den existerande<br />

expansionen kommer från öst,<br />

inte minst från delägda<br />

Megafon i Ryssland<br />

och Turkcell i<br />

Turkiet. På de <strong>vi</strong>k-<br />

föRnya. Till<br />

internet och<br />

mobilt.<br />

tigahemmamarknaderna i Sverige och<br />

Finland, som representerar<br />

60 procent av<br />

koncernens omsättning,<br />

står intäkterna<br />

still eller minskar.<br />

Det beror framför allt<br />

<strong>på</strong> att folk lämnar de vanliga fasta<br />

telefonabonnemangen, men<br />

också <strong>på</strong> prispress <strong>på</strong> hela produktutbudet.<br />

Teliasonera klarar<br />

TorbjÖrn carlbom <strong>är</strong> VA:s telekomredaktör som <strong>tror</strong> att Teliasonera måste öka tempot...<br />

scanpix<br />

peter jönsson<br />

inte att kompensera bortfallet<br />

med nya och innovativa alternativ.<br />

Teliasonera <strong>är</strong> i sammanhanget<br />

en bromskloss snarare än<br />

en <strong>vi</strong>sion<strong>är</strong>. Man har hittills liksom<br />

sugit ut det gamla till sista<br />

kronan i stället för att aktivt föra<br />

över kundstocken till exempel<strong>vi</strong>s<br />

mobil telefoni eller internettelefoni.<br />

Lars Nyberg måste med andra<br />

ord ställa om Teliasonera till ett<br />

aggressivt företag som snabbt erbjuder<br />

internetbaserade tjänster<br />

i såväl fasta som mobila nät.<br />

Han måste ta risk. För jösses<br />

vad internettrafiken ökar. Enligt<br />

internetbarometern Nordicom<br />

<strong>vi</strong>d Göteborg universitet använder<br />

60 procent av svenskarna nätet<br />

90 minuter varje dag. Det <strong>är</strong><br />

en nästan en fördubbling sedan<br />

år 2000, och då <strong>är</strong> inte internettelefoni<br />

medräknat. Utvecklingen<br />

<strong>är</strong> likartad <strong>på</strong> alla Teliasoneras<br />

marknader, från de norska<br />

fjordarna i väst till de mer avlägsna<br />

ökenområdena i öst.<br />

2. Konvergens<br />

baKom Kulisserna<br />

<strong>på</strong>går alltså en våldsam<br />

förändring av<br />

telekommarknaden.<br />

Ericssons vd Carl-<br />

Henric Svanberg och<br />

har sagt att det<br />

handlar om ”ett<br />

nytt ekosystem”.<br />

Rösttrafik<br />

<strong>är</strong> snart<br />

bara en datatjänst<br />

bland andra<br />

och<br />

IT- och<br />

t<br />

| va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 25

t<br />

v a D i r e K T<br />

internetföretag, med Google i<br />

spetsen, gör allt de kan för att<br />

rubba de stora telejättarnas dominans.<br />

Renodlade ip-telefoniaktörer<br />

jagar Teliasoneras kunder.<br />

Nya offensiva företag med<br />

innovativa erbjudanden satsar<br />

stenhårt <strong>på</strong> att bli framtidens<br />

kommunikationsföretag. Annonsfinansierade<br />

gratistjänster<br />

kvaddar hela branschens modell<br />

för prissättning. Mediebolagen<br />

tänker snart internet först och<br />

allt annat sedan. Och så <strong>vi</strong>dare.<br />

Operatörerna trånar i stället<br />

efter att bli just medieaktörer i<br />

syfte att ta ett fastare grepp om<br />

kunderna, som i flockar flyr till<br />

alternativa leverantörer.<br />

Utvecklingen mot till exempel<br />

internettelefoni <strong>är</strong> blixtrande<br />

snabb. Under år 2004 ringde<br />

79 000 svenskar över bredband,<br />

enligt Gartner. I år väntas den<br />

siffran bli 747 000 personer, en<br />

ökning med 845 (!) procent.<br />

Nej, Teliasonera <strong>är</strong> inte i n<strong>är</strong>heten<br />

av en ledande position <strong>på</strong> den<br />

h<strong>är</strong> marknaden.<br />

explodeRaR. Svensk internettelefoni<br />

upp 800 procent i år.<br />

3. megafon ocH<br />

TurKcell<br />

TillväxTbolagen nummer ett<br />

och två i den svensk-finska portföljen<br />

av delägda bolag, den ryska<br />

mobiloperatören Megafon och<br />

den turkiska Turkcell, h<strong>är</strong>jas<br />

fortfarande av omfattande ägarproblem.<br />

Visst finns det signaler<br />

om lösningar <strong>på</strong> konflikterna<br />

mellan till exempel Teliasonera<br />

och den ryska oligarken Michail<br />

Fridmans telekombolag Altimo.<br />

Men ännu har inget konkret inträffat.<br />

Att konsolidera Megafon och<br />

Turkcell i Teliasoneras räkenskaper<br />

<strong>är</strong> och förblir ett intressant<br />

alternativ för att nå nödvändig<br />

tillväxt. Dessutom, och inte<br />

...för att lyckas i framtiden.<br />

scanpix<br />

o<strong>vi</strong>ktigt, spelar<br />

aff<strong>är</strong>erna i österled<br />

en avgörande<br />

roll för<br />

storinvesterarna<br />

<strong>på</strong> aktiem<br />

a r k n a d e n ,<br />

som tvekar så<br />

länge läget <strong>är</strong><br />

oklart.<br />

4. organisaTionen<br />

egenTligen <strong>är</strong> Teliasonera två<br />

bolag. Det handlar inte om det<br />

uppenbara, svenska Telia och<br />

finska Sonera. Det handlar om<br />

den svenska verksamheten och<br />

resten.<br />

Eller, <strong>vi</strong>ttnesmålen om den<br />

svenska verksamhetens tröghet<br />

och myndighetsarv <strong>är</strong> alldeles<br />

för många och för omfattande för<br />

att de ska kunna ignoreras. Till<br />

och med Tom von Weymarn har<br />

tid till annan uttryckt oro för<br />

svårigheterna att få svenskarna<br />

k<strong>vi</strong>ckare och effektivare.<br />

Dessv<strong>är</strong>re <strong>är</strong> inte den interna<br />

ordningen det enda problemet.<br />

Anders Igel stuvade om ordentligt<br />

i den formella organisationen<br />

för snart ett år sedan. Men<br />

nyordningen, som bygger <strong>på</strong> produktområden,<br />

står i bj<strong>är</strong>t kontrast<br />

till utvecklingen i branschen,<br />

d<strong>är</strong> allt fler bygger sina<br />

bolag utifrån kunder, tjänster<br />

och kombinationen fast och mobil<br />

kommunikation.<br />

De gamla statliga teleoperatörerna,<br />

Teliasonera <strong>är</strong> bara ett exempel,<br />

<strong>är</strong> formade av forna monopoltider<br />

och har oklara befogenheter,<br />

cementerade traditioner,<br />

komplexa processer och<br />

onödig byråkrati. De hinner inte<br />

riktigt med i allt det nya.<br />

5. fÖreTagsKulTuren<br />

aTT Komma Till räTTa med det<br />

starka myndighetsarvet <strong>är</strong> emellertid<br />

bara en av flera kulturfrågor<br />

som Lars Nyberg måste ta<br />

hand om. En annan <strong>är</strong> den<br />

starkt hämmande skräcken<br />

att bli av med jobbet. År 1997<br />

hade till exem-<br />

kultuR-<br />

kRock.<br />

Inte bara<br />

svensk/<br />

finsk.<br />

paRtneR.<br />

Michail Friedman<br />

<strong>på</strong> ryska<br />

Altimo.<br />

pel Telia i<br />

scanpix<br />

Sverige 32 500 anställda. Numera<br />

har hela koncernen 28 500 anställda.<br />

Bara det senaste svenska<br />

omställningsprogrammet kostar<br />

3 000 jobb. Ständiga neddragningar<br />

leder till svåra motsättningar<br />

i <strong>vi</strong>lken organisation som<br />

helst. Man får motarbetare i stället<br />

för medarbetare.<br />

Kultur <strong>är</strong> dock inget som förändras<br />

i en handvändning. Det<br />

handlar om idogt arbete med förankring<br />

i organisationen. En<br />

kultur växer fram, den trummas<br />

inte ut i dekret från en ledning.<br />

6. äganDeT<br />

DeT var i maj som staten sålde<br />

ut ytterligare 8 procent av bolaget.<br />

Staten minskade d<strong>är</strong>med sitt<br />

ägande från<br />

45,3 procent till<br />

37,3 procent, i<br />

akt och mening<br />

att ändå<br />

vara den dominerandeägarkraften.<br />

Gott så kanske.<br />

Men staten <strong>är</strong><br />

inte klar, även<br />

om ytterligare<br />

aktier enligt löfte från regeringen<br />

inte kommer att hamna <strong>på</strong><br />

<strong>börsen</strong> förrän efter den första<br />

april år 2008. Resten av aktierna<br />

står dock <strong>på</strong> säljlistan, och bakom<br />

kulisserna fortsätter planeringen,<br />

h<strong>är</strong>omdagen tillsatte till<br />

exempel finansmarknadsminister<br />

Mats Odell ett utförsäljningsråd.<br />

Strukturaff<strong>är</strong>er har man för<br />

övrigt inte uteslutit.<br />

Under tiden får såväl omgivningen<br />

som Lars Nyberg leva i<br />

osäkerhet.<br />

Tills <strong>vi</strong>dare l<strong>är</strong> staten ändå följa<br />

finansmannen Christer Gardell,<br />

vars fond Ce<strong>vi</strong>an Capital har lagt<br />

beslag <strong>på</strong> ett par procent av bolaget<br />

och d<strong>är</strong>med har <strong>på</strong>verkat såväl<br />

styrelsen som valet av ny vd.<br />

Alltså, ägarturerna må ha ökat<br />

mångfalden <strong>på</strong> listan över<br />

aktieägare,<br />

men de<br />

har samtidigt<br />

lett till<br />

en in-<br />

scanpix<br />

ägeR 37,3 pRocent. Finansmarknadsminister<br />

Mats Odell.<br />

stabil<br />

grund att stå <strong>på</strong>. Vissa ägare kan<br />

ju ha kortsiktiga <strong>vi</strong>nstmål, medan<br />

andra <strong>vi</strong>ll investera och satsa<br />

för en framtida position.<br />

Christer Gardell driver till exempel<br />

en akti<strong>vi</strong>stfond som ganska<br />

snabbt kan ändra taktik – det<br />

ligger liksom i själva aff<strong>är</strong>sidén<br />

– eller ge sig kast med någon intressant<br />

strukturaff<strong>är</strong> med Teliasonera<br />

som en bricka i spelet.<br />

7. KonsoliDering<br />

DeT råDer ingen tvekan – den<br />

finansiella v<strong>är</strong>lden håller andan<br />

i väntan <strong>på</strong> de verkliga storaff<strong>är</strong>erna<br />

som ska slå samman<br />

Europas telekomjättar till verkliga<br />

giganter. För få saker talas<br />

det så mycket om i det internationellaperspektivet<br />

som hur<br />

den europeiskatelekomm<br />

a r k n a d e n<br />

ska struktureras.<br />

Detta har inte<br />

minst fått de<br />

stora riskkapitalbolagen<br />

att<br />

agera. Ett konsortium<br />

av<br />

risktagare tog till exempel över<br />

danska TDC och jätten Blackstone<br />

har andelar i Deutsche Telekom.<br />

Teliasoneras roll i dessa megarörelser<br />

<strong>är</strong> snarare att vara uppköpskandidat<br />

än att självt ta initiativ<br />

till större aff<strong>är</strong>er, i alla fall<br />

utanför Norden.<br />

Under alla omständigheter <strong>är</strong><br />

det alls inte omöjligt att dagens<br />

Teliasonera om några år bara utgör<br />

delar av något väldigt mycket<br />

större.<br />

Med andra ord<br />

– att Teliasonera<br />

behöver en stark<br />

ledare, en ledare<br />

som <strong>är</strong> <strong>vi</strong>sion<strong>är</strong>,<br />

som har driv<br />

och allt det d<strong>är</strong>,<br />

<strong>är</strong> bara förnamnet.<br />

Tom von Weymarn<br />

och styrelsen<br />

i Teliaso-<br />

nya JättaR.<br />

Riskkapital<br />

har tagit över<br />

danska TDC.<br />

nera <strong>är</strong> som sagt övertygade om<br />

att den personen i Lars Nyberg.<br />

I själva verket återstår det att<br />

se. n<br />

| va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 27<br />

scanpix

SCANpix SCANpix<br />

v a D i R e k t<br />

Norska oljepengar<br />

var först i irak<br />

SNABBA.<br />

in i Irak.<br />

noRSka oljebolaget<br />

DNO var först <strong>på</strong><br />

plats i Irak efter invasionen.<br />

De etablerade<br />

sig för två år sedan<br />

i oljefältet Tawke<br />

i irakiska Kurdistan<br />

efter att ha tecknat<br />

avtal med de lokala<br />

myndigheterna. I<br />

somras kom produk-<br />

tionen i gång och senare i höst väntas DNO<br />

exportera cirka 6 000 fat om dagen. Men<br />

enligt anonyma källor <strong>är</strong> Shell <strong>på</strong> väg att<br />

erbjuda 700 miljoner dollar för DNO:s andel.<br />

Uppgiften fick DNO:s aktie att rusa 11<br />

procent <strong>på</strong> Oslo<strong>börsen</strong>. (Financial Times)<br />

n Kina i mobiltoppen<br />

– Spanien överraskar<br />

V<strong>är</strong>ldens största mobiloperatörer<br />

Bolag land milj. Kunder<br />

1. China Mobile Kina 291<br />

2. Vodafone Storbritannien 199<br />

3. China Unicom Kina 142<br />

4. Telefónica Spanien 126<br />

5. América Mo<strong>vi</strong>l Mexiko 117<br />

KäLLA: CoweN & Co<br />

tufft läge för<br />

Ryanair i Belgien<br />

iRlänDSka lågpRiSjätten Ryanair <strong>är</strong> <strong>på</strong><br />

krigsstigen mot flygplatsen Bryssel-Charleroi<br />

och hotar att ställa in alla flygningar.<br />

Efter en <strong>vi</strong>ld strejk bland flygplatsens<br />

säkerhetspersonal kräver Ryanair nu garantier<br />

för att inte råka ut för den sortens<br />

trafikstörningar igen samt en miljon euro<br />

i skadestånd.<br />

Flygplatsledningen oroar sig för att irländarna<br />

flyttar till n<strong>är</strong>belägna Lille-Lesquin<br />

eller holländska Eind-<br />

BRÅK i BRySSEL.<br />

Michael O’Leary<br />

har problem.<br />

hoven. Hårdföre vd:n<br />

Michael O’Leary har<br />

v<strong>är</strong>re problem än så. I<br />

höst <strong>är</strong> britterna klara<br />

med snabbtågssträckan<br />

<strong>på</strong> sin sida<br />

kanalen och restiden<br />

med Eurostar London-Bryssel<br />

sjunker<br />

till under två timmar<br />

m – utan incheckning<br />

och säkerhetskontroll.<br />

(Le Monde)<br />

28 | vA | 35 | 30 AuguSti 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />

Finansjätte <strong>på</strong><br />

frammarsch<br />

N<strong>är</strong> Brasiliens president Lula besöker Sverige står<br />

Scania, Sand<strong>vi</strong>k och Atlas Copco <strong>på</strong> kö för att<br />

AV ÅSA EKELUND<br />

skaka hand.<br />

Den 11 sep t ember landar den brasilianske<br />

presidenten Luiz Inácio ”Lula”<br />

da Silva med två plan <strong>på</strong> Arlanda för ett<br />

29-timmars statsbesök. I sin portfölj har han<br />

inte bara v<strong>är</strong>ldens största produktion av etanol,<br />

utan också metaller, soja, biffkött och en<br />

ekonomi som går som tåget.<br />

Men till skillnad från den kinesiske<br />

presidenten Hu Jintaos<br />

uppm<strong>är</strong>ksammade besök i somras<br />

<strong>är</strong> det många som inte ens<br />

känner till att Lula och hans delegation<br />

med höjdare från oljejätten<br />

Petrobras och Banco Central<br />

do Brasil <strong>är</strong> <strong>på</strong> väg till Sverige.<br />

Av de fyra Bricländerna Brasilien,<br />

Ryssland, Indien och Kina<br />

– som enligt investbanken Goldman<br />

Sachs kommer vara bland<br />

v<strong>är</strong>ldens mest dominanta ekonomier<br />

år 2050 – har Brasilien<br />

hamnat utanför strålkastar-<br />

ljuset. Också i Sverige <strong>är</strong> det rätt<br />

tyst om Latinamerikas största<br />

ekonomi trots att över 190 svenska<br />

företag finns <strong>på</strong> plats. Finsksvenska<br />

Storaenso <strong>är</strong> hälftenägare i Veracel,<br />

som driver v<strong>är</strong>ldens största massafabrik i delstaten<br />

Bahia, Scania tillverkar 20 000 lastbilar<br />

om året i Brasilien och Ericsson rustar sig för<br />

3G-auktionen i höst.<br />

RåvaRuboomen har också satt avtryck i<br />

Atlas Copcos brasilianska orderböcker. J<strong>är</strong>nmalmens<br />

branschetta <strong>är</strong> brasilianska Vale do<br />

Rio Doce.<br />

”Brasilien står för 3 procent, 2 miljarder<br />

kronor, av vår försäljning, en ökning <strong>på</strong> runt<br />

50 procent sen förra året. Det mesta går förstås<br />

till gru<strong>vi</strong>ndustrin, men alla segment<br />

ökar starkt”, säger Hans Ola Meyer, Atlas<br />

Copcos finanschef.<br />

Det var den förre presidenten Cardoso som <strong>på</strong><br />

90-talet med flytande valutakurs och en stram,<br />

makroekonomisk politik slog in <strong>på</strong> en ny väg<br />

för det tidigare inåtvända, protektionistiska<br />

Brasilien. Lula har fortsatt <strong>på</strong> den vägen och<br />

jobbar för frihandelsavtal med USA och EU.<br />

Brasilien har 190 miljoner invånare,<br />

40 miljoner rankas som medelklass och räknas<br />

som ett av v<strong>är</strong>ldens mest ojämlika länder,<br />

något Lula med sin nollhunger<strong>vi</strong>sion och familjebidrag<br />

till de fattigaste <strong>är</strong> fast besluten<br />

att ändra <strong>på</strong>. Inflationen (3,5 procent) och<br />

pÅ Väg hit. Brasiliens president Luiz Inácio ”Lula” da Silva<br />

ska äta powerlunch med Scanias vd Leif Östling.<br />

räntan <strong>är</strong> den lägsta sen 2001, och realen har<br />

nästan dubblat sitt v<strong>är</strong>de mot dollarn <strong>på</strong> några<br />

år. Det ställer till svårigheter för exportindustrin.<br />

”Brasilien har tre problem: den starka valutan,<br />

korruptionen och den ökande brottsligheten”,<br />

säger Jacob Wedin, handelssekreterare<br />

<strong>på</strong> Svenska Exportrådet i São Paolo.<br />

uSa och eu, alla <strong>vi</strong>ll köpa brasiliansk sockerrörsetanol.<br />

Produktionen har ökat 70 procent<br />

de senaste sju åren och lockat många utländska<br />

investerare. Brasilien satsar nu också <strong>på</strong><br />

biodiesel. Energi <strong>är</strong> en av huvudfrågorna under<br />

Lulas Sverigebesök. Han deltar i en energikonferens<br />

<strong>på</strong> KTH den 12 september, och<br />

innan dess äter han frukost med företrädare<br />

för ett tiotal storföretag.<br />

Scanias Leif Östling <strong>är</strong> självskriven. Lula<br />

var facklig förhandlare <strong>på</strong> Scaniafabrikerna<br />

utanför São Paolo <strong>på</strong> 1970-talet. n<br />

”Brasilien kommer vara bland v<strong>är</strong>ldens<br />

mest dominanta ekonomier 2050”<br />

SCANpix<br />

SCANpix

V A D i r e k t<br />

Via Stureplan till S:t Petersburg<br />

På lördag slår han upp portarna till höstens stora arkitekt- och designhappening. Och<br />

nästa år <strong>vi</strong>ll Henrik Norström öppna Casa Cor i Sankt Petersburg. AV AnnA-StinA AtterdAy<br />

De t b örja de som ett välgörenhetsprojekt<br />

i Brasilien<br />

för 20 år sedan. På lördag<br />

kommer Casa Cor – hus<br />

av f<strong>är</strong>g – till Engelbrektsplan<br />

ett stenkast<br />

från Stureplan mitt i<br />

centrala Stockholm.<br />

På 1 500 kvadratmeter<br />

tar sextio designer<br />

och arkitekter ut<br />

svängarna ordentligt.<br />

Resultatet har bli<strong>vi</strong>t ett<br />

extravagant hem <strong>på</strong> 40<br />

rum och kök.<br />

FA s t i g h e t s b O l A g e t<br />

Humlegården ställer<br />

upp med jugendhuset<br />

som Erik Lallerstedt ritade till<br />

livförsäkringsbolaget Trygg som<br />

stod f<strong>är</strong>digt 1910. N<strong>är</strong> utställningen<br />

ri<strong>vi</strong>ts efter sex veckor<br />

ska det byggas om till kontor.<br />

brASilienVän.<br />

Henrik Norström<br />

har fått<br />

Europarätten.<br />

Henrik Norström <strong>är</strong> vd i Showhouse<br />

Group som har ensamrätt<br />

till konceptet Casa Cor i 37 länder<br />

i Europa. Arbetshandskarna<br />

och mattkniven<br />

ligger <strong>på</strong> skrivbordet<br />

n<strong>är</strong> han en vecka<br />

före premi<strong>är</strong>en berättar<br />

hur han kom i kontakt<br />

med det brasilianska<br />

moderbolaget som ägs<br />

av private equity-bola-<br />

get Banco Patria n<strong>är</strong> han<br />

jobbade <strong>på</strong> ABB Equity<br />

Ventures i São Paolo.<br />

Hela Stockholmsprojektet<br />

kommer att omsätta<br />

9–12 miljoner kronor.<br />

Kostnaderna <strong>är</strong> lätta att se.<br />

Hur <strong>är</strong> det med intäkterna?<br />

”Varje enskilt rum har kostat<br />

från 10 000 till över en miljon<br />

kronor att göra i ordning. Den<br />

TÄNK NYTT<br />

I SKRIVAREN<br />

Framtiden heter Edgeline för dig som skriver ut stora volymer.<br />

Den nya serien multifunktions produkter från HP har en helt<br />

ny teknik och kombinerar laserskrivarens snabbhet med<br />

bläckskrivarens kvalitet. Boka din personliga demo <strong>på</strong><br />

www.carllamm.se eller ring 020-32 11 11.<br />

FÖRSÄLJNING UTBILDNING SERVICE SUPPORT<br />

Med Carl Lamm som IT-partner garanteras du hög kvalitet,<br />

snabb ser<strong>vi</strong>ce och personlig support.<br />

kostnaden tar utställarna själva<br />

<strong>på</strong> sitt marknadsföringskonto.<br />

Vi räknar med 50 000 besökare.<br />

Villamässsan drar 85 000 under<br />

tre dagar, så det <strong>är</strong> fullt möjligt.”<br />

Jobbet med att få ut konceptet i<br />

övriga Europa <strong>är</strong> redan i gång.<br />

”Marknaden i det mogna Europa<br />

<strong>är</strong> mättad. Vi hoppas <strong>på</strong> de<br />

nya EU-länderna. Ryssland,<br />

Ukraina och Turkiet <strong>är</strong> tänkbara.<br />

En eller två nya städer räknar<br />

<strong>vi</strong> med att klara under nästa år,<br />

förmodligen Sankt Petersburg<br />

eller Kiev.”<br />

Och så stOckhOlm igen. Drömmen<br />

<strong>är</strong> en stor privat<strong>vi</strong>lla i till<br />

exempel Diplomatstaden.<br />

”Men att få tag <strong>på</strong> ett vakant<br />

hus som befinner sig i en transkriptionsfas<br />

i Stockholm d<strong>är</strong><br />

fastighetsmarknaden <strong>är</strong> skållhet<br />

<strong>är</strong> inte lätt.” n<br />

ett helt huS. Utställningen<br />

Casa Cor kommer till Stockholm.

Ordföranden i<br />

Ingenjörsvetenskapsakademin,<br />

Lena Treschow<br />

Torell, tillika<br />

styrelseledamot i<br />

Investor, strör idel<br />

lovord över Dubai<br />

trots att<br />

resten av<br />

hennes<br />

styrelse<br />

verkar<br />

föredra<br />

att sälja<br />

OMX till Nasdaq. I<br />

november leder hon<br />

en forskningsresa<br />

till Mellanöstern för<br />

att ”<strong>vi</strong>sa att forskningen<br />

står över politiken”,<br />

som hon uttrycker<br />

det i en<br />

DI­intervju.<br />

Tysklands förbundskanslerAngela<br />

Merkel gör succé i<br />

Kina. Efter mindre<br />

än två år <strong>vi</strong>d makten<br />

gör hon redan sitt<br />

andra statsbesök i<br />

Mittens rike med en<br />

svans av 25 aff<strong>är</strong>slystna<br />

företagsledare.<br />

Besöket välkomnas<br />

med en specialbilaga<br />

om Tyskland i China<br />

Daily och Kinaspresident<br />

Hu<br />

Jintao<br />

<strong>vi</strong>ll ordna <br />

en speciell<br />

mässa <br />

för<br />

att främja importen.<br />

<br />

<br />

Nobelpriset<br />

till den nya<br />

ekonomiska<br />

teori som kan<br />

förklara Kina<br />

Wallenberg kan inte<br />

stoppa Dubai<br />

Att göra Jacob Wallenberg till ordförande för Nasdaq/OMX rimmar<br />

illa med de globala krafter som Sverige måste välkomna.<br />

”m a n m å s t e t ro <strong>på</strong> k ina – det motsatta kan nog<br />

<strong>vi</strong>sa sig bli betydligt mer riskabelt.”<br />

Så avslutar Erik Löfvendahl sin recension i<br />

SvD av Johan Lagerk<strong>vi</strong>sts nya bok ”Kina i globaliserings<br />

mitt”.<br />

Men t<strong>vi</strong>vlen kommer så fort jag landar i<br />

Beijing. Jag har stämt träff med Valentina<br />

Luo, som <strong>är</strong> 23 år och jobbar för pr-byrån<br />

Eastwei. Hon gör kampanjer åt internationella<br />

varum<strong>är</strong>ken som Ikea och Remy<br />

Martin, men har aldrig fått <strong>vi</strong>sum<br />

att resa ut ur Kina. Hennes dröm<br />

<strong>är</strong> att åka till Spanien men som<br />

vacker, ogift k<strong>vi</strong>nna kan hon<br />

bara glömma det. I ett land d<strong>är</strong><br />

det föds 119 pojkar per 100<br />

flickor <strong>vi</strong>ll regeringen inte riskera<br />

att förspilla en framtida<br />

hustru åt landets redan hårt<br />

konkurrensutsatta män.<br />

Kina har mycket ont <strong>på</strong> sitt<br />

samvete. Det <strong>är</strong> diktaturen<br />

som avrättar flest i v<strong>är</strong>lden.<br />

Det <strong>är</strong> fabrikerna med e<strong>vi</strong>ghetslånga<br />

skift och minimilöner.<br />

Det <strong>är</strong> miljöförstöring,<br />

farliga kemikalier i<br />

oskyldiga barns leksaker och<br />

godtyckliga arresteringar. Visst<br />

<strong>är</strong> det lätt att döma ut Mittens<br />

rike. Men som Erik Löfvendahl<br />

säger vore det idiotiskt. Genom<br />

att delta i Kinas utveckling<br />

kan ett litet land som<br />

Sverige <strong>på</strong> sikt bidra till förbättringar.<br />

Valentina Luos<br />

och andra kinesers rättigheter<br />

blir inte större för att <strong>vi</strong><br />

står utanför och klagar.<br />

Men sådant avståndstagande<br />

<strong>är</strong> just vad som möter<br />

Dubai i den <strong>på</strong>gående budgivningen<br />

om OMX. Efter en<br />

krönika om att Dubai<strong>börsen</strong> skulle st<strong>är</strong>ka Sverige som<br />

finanscentrum och främja lönsam handel med Mellanöstern,<br />

undrar signaturen ”Lasse” om jag <strong>är</strong><br />

muslim. Nej, och tv<strong>är</strong>tom <strong>tror</strong> jag att omänskliga<br />

sharialagar och k<strong>vi</strong>nnoförtryck i Förenade Arabemiraten<br />

har större chans att utrotas om Dubai<br />

knyter n<strong>är</strong>mare relationer med omv<strong>är</strong>lden.<br />

Nasdaq-chefen Bob Greifeld trumfade i veckan<br />

med att han <strong>vi</strong>ll ha Jacob Wallenberg som styrelseordförande<br />

om Nasdaq får köpa OMX. Jag<br />

<strong>tror</strong> inte att det <strong>är</strong> den sortens inåtblickande<br />

svensk lösning som Norden<strong>börsen</strong> bäst behöver<br />

i dag. Den verkliga makten över<br />

v<strong>är</strong>ldens finansmarknader finns i nya<br />

länder som Kina och Dubai. Även Sverige<br />

måste välkomna den förändringen.<br />

Kina, Ryssland och Mellanösternländerna<br />

har upp emot 20 000 miljarder<br />

kronor i statskontrollerade fonder, enligt<br />

Morgan Stanley. Med siktet inställt<br />

<strong>på</strong> att bli Mellanösterns<br />

Wall Street ska Dubai<br />

investera hundratals<br />

miljarder kronor<br />

utomlands i en<br />

målmedveten in-<br />

vesteringsplan<br />

som sträcker sig till 2015.<br />

Bolaget Dubai International<br />

Finance Centre, som äger<br />

Dubai<strong>börsen</strong> och tidigare i<br />

år köpte aktier i storbankerna<br />

HSBC och Deutsche<br />

Bank, verkar <strong>på</strong> ett annat sätt<br />

än många svenskar ha insett<br />

att Norden<strong>börsen</strong> tjänar <strong>på</strong> att vara med <strong>på</strong> den<br />

nya, globala finansmarknaden.<br />

En finansmarknad d<strong>är</strong> det egna landet och det<br />

gamla Wall Street får mindre roller, men d<strong>är</strong> medlemmarna<br />

förhoppnings<strong>vi</strong>s kan <strong>på</strong>verka varandra<br />

i en mer demokratisk riktning. n<br />

”efter en krönika om att dubai<strong>börsen</strong> skulle st<strong>är</strong>ka<br />

sverige undrar signaturen lasse om jag <strong>är</strong> muslim”<br />

CeCilia aronsson ger varje torsdag VA:s syn <strong>på</strong> veckans <strong>vi</strong>ktigaste händelse.<br />

DOM<br />

VECKANS AFFÄRER<br />

kroniko r<br />

Tyck till om<br />

krönikan <strong>på</strong> nätet<br />

| va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 33

ScAnPIx<br />

V A fAstigheter IT/TELEKOM RISKKAPITAL<br />

Köpfeber<br />

lockar utländska investerare<br />

Högkonjunktur, shoppinghysteri<br />

och en explosion av köpcentrum<br />

över hela landet.<br />

Nu h ä nder de t : en second-hand-butik<br />

släpps<br />

in i de fina salongerna.<br />

Det <strong>är</strong> varuhuset PUB i<br />

Stockholm som öppnar sina butiksytor<br />

för begagnade kläder.<br />

Som n<strong>är</strong>maste grannar finns<br />

MQ, Onoff och andra bjässar.<br />

Butiken passar perfekt in i det<br />

koncept som blir alltmer avgörande<br />

för att lyckas med nya,<br />

och för den delen gamla men<br />

ombyggda, köpcentrum.<br />

”Det blir allt <strong>vi</strong>ktigare att ett<br />

köpcentrum kan <strong>vi</strong>sa unicitet”,<br />

Av JAn-Eric ÖhMAn<br />

säger Anders Nylander, vd för det<br />

nyligen fusionerade Atrium-<br />

Ljungberg som äger PUB och som<br />

nu satsat några hundra miljoner<br />

kronor <strong>på</strong> att rusta upp varuhuset<br />

som öppnar senare i höst.<br />

Det <strong>är</strong> samtidigt all-time-high<br />

för den del av fastighetsbranschen<br />

som satsar <strong>på</strong> köpcentrum.<br />

Och det gäller <strong>på</strong> alla ledder och<br />

bredder – i antal, i kvadratmeteryta,<br />

i kronor och ören och i köplusta.<br />

Det konstaterar Lars Backemar<br />

<strong>på</strong> Jones Lang LaSalle, som agerar<br />

rådgivare till fastighetsbranschens<br />

intressenter.<br />

Det byg gs köpcentrumanläggningar<br />

som aldrig förr och bakom<br />

investeringarna står engelskt, nederländskt,<br />

tyskt, irländskt,<br />

norskt och svenskt kapital.<br />

”Det <strong>är</strong> lätt att investera i Sverige”,<br />

säger Lars Backemar.<br />

Jones Lang LaSalle tar varje år<br />

fram ett så kallat transparensindex<br />

för branschen som tar hänsyn<br />

till tillgången av information,<br />

det finansiella och juridiska<br />

systemet och var avkastningen<br />

ligger <strong>på</strong> i de europeiska länderna.<br />

Sverige hamnar i A-gruppen tillsammans<br />

med Storbritannien, Nederländerna<br />

och Frankrike.<br />

Det har medfört att Sverige tillsammans<br />

med Holland kan bju-<br />

fritidsnöje. Kista galleria<br />

får konkurrens.<br />

da <strong>på</strong> de mest spatiösa köpcentrumytorna,<br />

eller 400<br />

kvadratmeter per 1 000 invånare.<br />

Och de ska alltså fyllas med trivsel<br />

– slagordet för dagen.<br />

Norska Steen & Ström har bara<br />

<strong>på</strong> några år etablerat sig som en<br />

av branschens stora i Sverige. I<br />

dag har bolaget nio köpcentrum,<br />

norskt bygge.<br />

Emporia i Malmö kostar<br />

tre miljarder.<br />

t<br />

| vA | 35 | 30 AuguSTI 2007 | www.ekonominyheterna.se | 35<br />

wIngåRdh ARKITEKT Ab

t<br />

wIngåRdh ARKITEKT Ab<br />

V A fAstigheter IT/TELEKOM RISKKAPITAL<br />

bland andra Hageby utanför Norrköping och<br />

Kupolen i Borlänge. Just nu byggs Emporia,<br />

handelsplats <strong>på</strong> latin. Steen & Ström investerar<br />

3 miljarder kronor i komplexet som ligger<br />

i Hyllie utanför Malmö n<strong>är</strong>a Öresundsbron.<br />

Det blir 200 butiker, ett trettiotal restauranger<br />

och några livsmedelshallar. In<strong>vi</strong>gningen<br />

blir <strong>vi</strong>ntern 2009/2010. Wingårdh Arkitektkontor<br />

utformar byggnader och miljö.<br />

”ArKiteKtureN blir eN allt <strong>vi</strong>ktigare konkurrensfaktor<br />

framöver. Det räcker inte<br />

längre att åka till ett köpcentrum för att<br />

handla, det behövs något mer. Ett köpcentrum<br />

måste innehålla olika slags upplevelser<br />

och tillföra mer än bara en shoppingupplevelse”,<br />

säger Hans Cagner, utvecklingsdirektör<br />

<strong>på</strong> Steen & Ström.<br />

Ett annat och större projekt blir i Växjö d<strong>är</strong><br />

bolaget ska utveckla en fotbollsarena som<br />

rymmer 12 000 besökare, hockeyarena för<br />

5 000 åskådare och 500–600 bostäder. I gengäld<br />

får Steen & Ström byggrätten till ett<br />

köpcentrum <strong>på</strong> 70 000 kvadratmeter.<br />

H<strong>är</strong> ska Los Angeles-arkitektkontoret Jerde<br />

utforma miljön. Hittills har arkitekterna genomfört<br />

ett hundratal projekt v<strong>är</strong>lden över<br />

och kan stoltsera med att ungef<strong>är</strong> 900 miljoner<br />

kunder kommer till deras anläggningar<br />

varje år.<br />

”Det blir säkert spektakul<strong>är</strong>t och omtalat,<br />

ett kitt som binder samman”, säger Hans<br />

Cagner.<br />

Träffas och trivs tillsammans. Men det<br />

hindrar inte att de så kallade boxarna eller<br />

ladorna utanför stadsgränserna också redo<strong>vi</strong>sar<br />

köprekord. n<br />

Nybyggen överallt<br />

l Bromma center blir namnet n<strong>är</strong> de<br />

gamla flyghangarerna rustats upp. Butiksyta:<br />

100 000 kvm.Ägare: KF Fastigheter.<br />

l Skrapan, gamla Skatteskrapan, <strong>på</strong><br />

Södermalm får nya butiker i bottenvåningen.<br />

Butiksyta: 9 000 kvm. Ägare: Svenska<br />

Bostäder.<br />

l Sk<strong>är</strong>holmens centrum byggs om.<br />

Butiker: 200. Ägare: Engelska Boultbee.<br />

l Forum Nacka dubberas. Butiksyta:<br />

45 000 kvm. Ägare: Holländska Rodamco.<br />

l Vällingby centrum<br />

rustas upp. Ägare:<br />

Svenska Bostäder.<br />

l Frölunda torg i Göteborg<br />

expanderar. Butiksyta:<br />

26 000 nya kvm.<br />

l Malmö Entré och Emporia i Hyllie.<br />

Butiksyta: 82 000 respektive 70 000 kvm.<br />

Ägare: Tyska investmentbolaget CGI,<br />

Commerz Grundbesitz.<br />

36 | vA | 35 | 30 AuguSTI 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />

BENGT ERICSON<br />

som Aldrig sKulle KöpA fAstighetsAKtier Nu<br />

optimisternas<br />

galna marknad<br />

Vv ilken sa nning som bör stå högst i<br />

kurs <strong>är</strong> inte alltid så lätt att veta. Som<br />

Groucho Marx en gång formulerade det:<br />

”Vem väljer du att tro <strong>på</strong>? Mig – eller<br />

dina egna ögon?”<br />

På ett seminarium i våras meddelade<br />

<strong>vi</strong>ce riksbankschefen Lars Nyberg att<br />

han inte var s<strong>är</strong>skilt oroad över utvecklingen<br />

<strong>på</strong> den svenska fastighetsmarknaden.<br />

Enligt hans uppfattning kunde<br />

priserna mycket väl fortsätta att stiga.<br />

Det <strong>är</strong> Lars Nybergs jobb att säga sådana<br />

saker. Som en av Riksbankens högsta<br />

tjänstemän har han ett icke obetydligt<br />

ansvar för den finansiella stabiliteten i<br />

riket. Att göra marknadens aktörer nervösa<br />

blir då direkt kon-<br />

traproduktivt.<br />

Vi andra har lyckligt<strong>vi</strong>s<br />

friheten att, utan<br />

speciella hänsynstaganden,<br />

både studera vad<br />

som händer och sedan<br />

kommunicera vår slutsats.<br />

I mitt fall blir den att fastighetsbranschen<br />

nu håller <strong>på</strong> att falla offer för<br />

en kollektiv hybris. Ingenting kan gå<br />

fel. Inga projekt <strong>är</strong> för spekulativa. Allt<br />

går som smort och utvecklingen kan<br />

bara fortsätta up<strong>på</strong>t.<br />

Ett belysande exempel <strong>är</strong> allt ståhej<br />

kring Öresundsregionen. H<strong>är</strong> byggs det<br />

som aldrig förr och framtidstron tycks<br />

vara allenarådande. Men n<strong>är</strong> delar av<br />

branschpressen samtidigt hakar <strong>på</strong> med<br />

överväldigande hyllningsreportage, börjar<br />

åtminstone jag att dra öronen åt mig.<br />

Något litet orosmoln måste det väl finnas<br />

i alla fall?<br />

Det klart att det gör, <strong>vi</strong>lket också tidningen<br />

Fastighetsnytt förtjänstfullt rapporterar.<br />

Det handlar om just den d<strong>är</strong><br />

hoppfullheten som kan leda en del aktörer<br />

så fel, exempel<strong>vi</strong>s beträffande hur<br />

många köpcentrum det finns utrymme<br />

för i regionen. Konsultföretaget Centrumutveckling<br />

har räknat <strong>på</strong> saken. Bedömningen<br />

<strong>är</strong> att det finns ett behov av cirka<br />

200 000 kvadratmeter köpcentrumyta<br />

fram till år 2010. Men om de projekt som<br />

planeras i dag blir genomförda, kommer<br />

tillskottet att bli 400 000 kvadratmeter.<br />

Hoppsan…<br />

Öresundsregionen <strong>är</strong> inte ensam om<br />

att hysa väldigt många optimister.<br />

Stämningsläget genomsyrar hela branschen<br />

– inte så konstigt kanske, efter en<br />

period då aff<strong>är</strong>svolymen har stigit som<br />

en feberkurva. Så sent som 2002 summerade<br />

avsluten <strong>på</strong> den svenska fastighetsmarknaden<br />

till omkring 50 miljarder<br />

kronor. Bara fyra år d<strong>är</strong>efter hade<br />

årsvolymen trefaldigats till 150 miljarder,<br />

<strong>vi</strong>lket gör Sverige till en av de<br />

hetaste marknadsplatserna i Europa.<br />

”det finns behov av cirka<br />

200 000 kvm köpcentrumyta.<br />

tillskottet blir<br />

400 000 kvm. hoppsan...”<br />

Samtidigt rapporteras det ena prisrekordet<br />

efter det andra.<br />

Det torde förklara varför Riksbanken,<br />

i sin stabilitetsrapport strax före sommaren,<br />

till slut har bestämt sig för att<br />

hissa en varningsflagga för utvecklingen.<br />

Nu talar ledningen – inklusive Lars<br />

Nyberg, får man anta – om ”en risk för<br />

betydande priskorrigeringar <strong>på</strong> en rad<br />

tillgångsmarknader, d<strong>är</strong>ibland (…) marknaden<br />

för kommersiella fastigheter”.<br />

Riksbanken oroas bland annat över<br />

att priserna under senare år har stigit<br />

betydligt mer än hyrorna, som i princip<br />

varit oförändrade. Andra bekymmer <strong>är</strong><br />

att vakansgraden ligger kvar <strong>på</strong> ungef<strong>är</strong><br />

samma nivå som tidigare samt, förstås,<br />

en annalkande konjunkturdämpning.<br />

Vilka intryck har då branschen tagit<br />

av signalerna? Tja, under augusti har<br />

storaff<strong>är</strong>erna fortsatt att avlösa varandra,<br />

med flera avslut runt och över miljarden.<br />

Följden <strong>är</strong> en ytterligare ökning av<br />

fallhöjden n<strong>är</strong> det till slut vänder.<br />

För det gör det, som bekant, alltid. n

38 | va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se<br />

A N A L Y S & B ö r S<br />

Bästa bank<br />

trots kreditfrossan<br />

De fyra storbankerna gjorde<br />

40 miljarder i <strong>vi</strong>nst första halvåret.<br />

Häng med <strong>på</strong> bankrallyt och köp<br />

Nordea och Handelsbanken.<br />

Den gl oba l a kreditfrossan<br />

har spridit<br />

skräck <strong>på</strong> v<strong>är</strong>ldens<br />

börser och gått hårt<br />

åt inte minst bank-<br />

och finansaktier. De<br />

svenska storbankerna<br />

lever dock i sin egen v<strong>är</strong>ld,<br />

som dessutom fortfarande ter sig<br />

som den bästa av dylika.<br />

Första halvåret i år drog Nordea,<br />

SEB, Handelsbanken och Swedbank<br />

tillsammans in drygt 40 miljarder<br />

kronor i <strong>vi</strong>nst. I snitt låg<br />

<strong>vi</strong>nsttillväxten <strong>på</strong> 12 procent.<br />

Vinstprognoserna för samtliga<br />

fyra banker har också re<strong>vi</strong>derats<br />

upp ytterligare efter sommarens<br />

halvårsrapporter.<br />

Den glödheta konjunkturen<br />

och långvariga börsfesten förklarar<br />

det mesta av bankernas<br />

Av Per OlOf lindsten<br />

rekord<strong>vi</strong>nster. Bolånefesten fortsätter<br />

med ökande volymer som<br />

kompenserar väl för fortsatt pressade<br />

marginaler. Samtidigt <strong>är</strong> det<br />

god tillväxt inom företagsutlåningen.<br />

De allra senaste kvartalen<br />

har också banksparandet tagit fart<br />

igen i takt med att allt fler<br />

efter en lång tid av börsuppgång<br />

väljer att sprida riskerna.<br />

BriStANde koNkurreNS <strong>är</strong> en<br />

annan <strong>vi</strong>ktig förklaring till bankernas<br />

<strong>vi</strong>nstfest. Och i så motto<br />

finns ju inga direkta hot mot<br />

fortsatta över<strong>vi</strong>nster. Det mesta<br />

talar för ytterligare konsolidering<br />

av den nordiska bankmarknaden<br />

de n<strong>är</strong>maste åren, med<br />

statens utförsäljning av Nordea<br />

som främsta katalysator.<br />

Den blygsamma tillväxtpotentialen<br />

<strong>på</strong> den nordiska bank-<br />

marknaden <strong>är</strong> förklaringen till<br />

att bankaktierna <strong>på</strong> Stockholms<strong>börsen</strong><br />

under många år – rekord<strong>vi</strong>nster<br />

till trots – v<strong>är</strong>deras betydligt<br />

lägre än snittet för <strong>börsen</strong><br />

som helhet.<br />

I dag v<strong>är</strong>deras de fyra storbankerna<br />

till i snitt p/e 10 medan<br />

hela <strong>börsen</strong> v<strong>är</strong>deras till p/e 13 <strong>på</strong><br />

nästa års förväntade <strong>vi</strong>nster.<br />

Swedbank och SEB har försökt<br />

att lösa tillväxtfrågan <strong>vi</strong>a den<br />

baltiska bankmarknaden som de<br />

två i dag totalt dominerar.<br />

Nordea har å sin sida valt förv<strong>är</strong>vsvägen.<br />

Man har byggt en<br />

pannordisk koloss som nu ska<br />

sättas i rullning av nye vd:n<br />

Christian Clausen <strong>på</strong> en organisk<br />

tillväxtrunda genom att bättre<br />

utnyttja och förädla den dominerande<br />

kundbasen i Norden.<br />

Handelsbanken d<strong>är</strong>emot har<br />

de senaste åren tagit alltför lätt<br />

<strong>på</strong> tillväxtambitionerna och har<br />

d<strong>är</strong>för också mycket riktigt straffats<br />

för det <strong>på</strong> <strong>börsen</strong>.<br />

Nu börjar dock Handelsbanken<br />

få upp farten i sin organiska utlandstillväxt.<br />

Vd P<strong>är</strong> Boman flaggade<br />

till och med i samband med<br />

näst bäst. P<strong>är</strong> Boman<br />

basar <strong>på</strong> Handelsbanken.<br />

scanpix/roger schederin

halvårsrapporten att målet om<br />

att öppna minst 40 nya kontor<br />

per år de n<strong>är</strong>maste åren kan<br />

accelereras ytterligare.<br />

Men samtliga storbanker klarar<br />

som det verkar att gasa och<br />

bromsa samtidigt.<br />

Det för bankerna så <strong>vi</strong>ktiga<br />

nyckeltalet kostnaderna i förhållande<br />

till intäkterna, k/i-talet,<br />

minskar stadigt. Det har annars<br />

varit ett annat stort frågetecken<br />

och orosmoment – att inte kostnaderna<br />

ska skena snabbare än<br />

intäkterna i högkonjunkturen.<br />

uNder våreN drog bankaktierna<br />

i väg, förmodligen till <strong>vi</strong>ss del<br />

<strong>på</strong> förväntningar om strukturaff<strong>är</strong>er.<br />

Under sommaren har Wallenbergs<br />

maktbolag Investor positionerat<br />

sig för en förestående bankkonsolidering<br />

genom att öka<br />

ägandet ytterligare i SEB från<br />

nOrdeA<br />

köp<br />

Bästa långsiktiga förutsättningarna<br />

för tillväxt, kostnadsbesparingar<br />

och synergier.<br />

poteNtiAL<br />

Statens utförsäljning bäddar<br />

för strukturaff<strong>är</strong>er och eventuellt<br />

uppköp.<br />

riSk<br />

Kan få problem om kreditoron<br />

sprider sig och konjunkturen<br />

skulle vända ner dramatiskt.<br />

BoLAget i korthet<br />

2006 2007p 2008p<br />

Intäkter, Mkr 66 566 71 800 76 900<br />

Rörelseres, Mkr 34 362 33 800 35 400<br />

Vinst/aktie, kr 9,60 9,40 9,80<br />

P/e 11 11 11<br />

Nordea<br />

OMXS<br />

140<br />

120<br />

100<br />

80<br />

18 aug<br />

2006<br />

24 aug<br />

2007<br />

Vd: Christian Clausen.<br />

Ordförande: Hans Dalborg.<br />

Börsv<strong>är</strong>de: 276 mdr kr.<br />

Största ägare: Svenska staten 19,9 %,<br />

Sampo 5,0, Nordea Danmark fonden 3,9.<br />

jcf<br />

18 till 20 procent. Sampo fortsätter<br />

att köpa in sig i Nordea och<br />

kontrollerar nu 5 procent <strong>vi</strong>lket<br />

gör den finska finanskoncernen<br />

till näst största ägare efter svenska<br />

staten. Sampos vd Björn Wahlroos<br />

har i intervjuer nyligen spekulerat<br />

i strukturaff<strong>är</strong>er mellan<br />

såväl Nordea och SEB som Nordea<br />

och Handelsbanken.<br />

Nu tyder dock alltmer <strong>på</strong> att<br />

det kan dröja ytterligare innan<br />

Nordeaförsäljningen blir allvar.<br />

Dels har staten den alltmer delikata<br />

OMX-aff<strong>är</strong>en att ta ställning<br />

till, dels pekar en hel del <strong>på</strong> att<br />

Vin & Sprit står först <strong>på</strong> tur för en<br />

utförsäljning.<br />

En eller ett par bankaktier bör<br />

ingå i en väl diversifierad portfölj.<br />

Banksektorn står för en femtedel<br />

av hela Stockholms<strong>börsen</strong> och<br />

väger d<strong>är</strong>för tungt. De svenska<br />

bankerna kan också, trots kredit- t<br />

hAndelsbAnken<br />

köp<br />

Ett andrahandsalternativ i<br />

sektorn med lågriskprofil.<br />

poteNtiAL<br />

Börjar få upp farten bra i<br />

den organiska utlandsexpansionen.<br />

riSk<br />

Kan fortsatt hamna <strong>på</strong> efterkälken<br />

om superkonjunkturen<br />

blir riktigt långvarig.<br />

BoLAget i korthet<br />

2006 2007p 2008p<br />

Intäkter, Mkr 29 599 30 500 31 000<br />

Rörelseres, Mkr 17 164 16 700 17 100<br />

Vinst/aktie, kr 19,90 19,40 19,80<br />

P/e 10 10 10<br />

Handelsbanken<br />

OMXS<br />

300<br />

250<br />

200<br />

150<br />

18 aug<br />

2006<br />

24 aug<br />

2007<br />

Vd: P<strong>är</strong> Boman.<br />

Ordförande: Lars O Grönstedt.<br />

Börsv<strong>är</strong>de: 123 mdr kr.<br />

Största ägare: Industriv<strong>är</strong>den 10,9 %,<br />

Oktogonen 10,6, Alecta 5,0.<br />

jcf<br />

B ö r S S N A c k<br />

ABB höll sommarstilen<br />

snyggast av alla<br />

v<br />

å r v er k s ta dsfavor i t ABB klarade sommarens börsturbulens<br />

bäst av samtliga verkstadsaktier. Kursen<br />

nosar nu åter kring toppnivån från i juli.<br />

H<strong>är</strong>omdagen sopades också sista skräpet undan i<br />

den omfattande storstädningen som <strong>på</strong>gått i koncernen<br />

i s<strong>på</strong>ren av de tidigare förv<strong>är</strong>vsexcesserna<br />

och asbestskandalerna som följde d<strong>är</strong><strong>på</strong> n<strong>är</strong><br />

oljeprocessbolaget Lummus såldes för 6,5 miljarder<br />

kronor. Det betyder att vd Fred Kindles<br />

kassakista sväller än mer och förväntningarna<br />

piskas upp om vad han ska göra med pengarna.<br />

Sommarens kreditfrossa kan <strong>på</strong> sikt spela bolaget<br />

i händerna om det <strong>vi</strong>sar sig att prisnivåerna<br />

<strong>på</strong> industriella förv<strong>är</strong>vsobjekt kommer ner en aning<br />

n<strong>är</strong> riskkapitalbolagen inte längre i samma utsträckning<br />

kan konkurrera genom att lånefinansiera sina uppköp.<br />

Redan nästa vecka ska ABB-ledningen presentera bolagets<br />

strategi och nya mål för 2007–2011 <strong>vi</strong>lket<br />

kan ge ytterligare vägledning.<br />

e<br />

f t er för r a höstens och <strong>vi</strong>nterns<br />

rusning i Morphic har det varit be-<br />

tydligt svagare utveckling i miljö-<br />

teknikbolagets aktie i år. Som litet och<br />

högt v<strong>är</strong>derat bolag fick aktien också<br />

mycket smisk i sommarens ras. Drygt en<br />

tredjedel av börsv<strong>är</strong>det försvann. En stor<br />

del har dock hämtats igen.<br />

Efter att under sommaren ha fått ett antal<br />

testorder <strong>på</strong> flödesplattor till bränsleceller<br />

kom h<strong>är</strong>omdagen en riktig volymorder<br />

från USA v<strong>är</strong>d 60 miljoner kronor<br />

och ledningen ser det som ett kommersiellt<br />

genombrott för dotterbolaget Cell Impact.<br />

Det fick också kursen att klättra 20 procent.<br />

Den planerade flytten från First North till den riktiga nordiska<br />

börslistan som <strong>är</strong> planerad till senare i höst kommer<br />

också att ge ökat fokus <strong>på</strong> aktien. I VA:s Gröna portfölj har<br />

Morphic avkastat goda 85 procent så h<strong>är</strong> långt.<br />

A<br />

20<br />

procent<br />

har skandalomsusade<br />

Carnegie rasat<br />

sedan nyår<br />

medan bankkonkurrenterna<br />

HQ och<br />

Kaupthing<br />

rusat <strong>på</strong><br />

<strong>börsen</strong>.<br />

k t iem a r k na dens associationsförmåga spelar ofta investerarna<br />

dyrköpta spratt. Att problem med osäkra<br />

bolån och minskat byggande i USA inte över huvud ta-<br />

get behöver <strong>på</strong>verka den svenska och nordiska byggbranschen<br />

går upp för de flesta först i efterhand.<br />

Mats Paulssons Peab hamnade sålunda i tredjedelsklungan<br />

under kreditoron, det <strong>vi</strong>ll säga bland de bolag som tappade en<br />

tredjedel av börsv<strong>är</strong>det. Sedan vändningen h<strong>är</strong>omveckan har<br />

dock kursen repat sig drygt 25 procent. Förra veckans halvårsrapporter<br />

från såväl det Skånebaserade<br />

byggbolaget som kollegerna <strong>på</strong> NCC <strong>vi</strong>sade<br />

också <strong>på</strong> en fortsatt urstark byggkonjunktur<br />

med såväl bra <strong>vi</strong>nstutveckling som<br />

ökande orderingång.<br />

Vi håller också fast <strong>vi</strong>d vår positiva syn<br />

<strong>på</strong> sektorn med Peab och Skanska som våra<br />

förstahandsval.<br />

| va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 39

t<br />

v A d i r e k t ANALYS<br />

”fundamentalt <strong>är</strong> det heller inga problem att<br />

se uppv<strong>är</strong>deringspotential <strong>på</strong> 20-25 procent<br />

i samtliga fyra fall”<br />

oron, karakt<strong>är</strong>iseras som låg-<br />

riskinvesteringar.<br />

Fundamentalt <strong>är</strong> det heller<br />

inga problem att se en uppv<strong>är</strong>deringspotential<br />

<strong>på</strong> 20–25 procent<br />

i samtliga fyra fall utifrån marknadens<br />

<strong>vi</strong>nstförväntningar de<br />

n<strong>är</strong>maste åren.<br />

Men risknivån varierar.<br />

Swedbanks och SEB:s<br />

stora exponering mot<br />

den baltiska marknaden<br />

har <strong>vi</strong>sserligen <strong>vi</strong>sat<br />

sig mycket lyckad<br />

så h<strong>är</strong> långt. Men <strong>vi</strong><br />

såg också så sent som i<br />

våras hur aktierna direkt<br />

fick stryk n<strong>är</strong><br />

oron ökade för att<br />

överhettningen i de<br />

baltiska ekonomierna<br />

skulle leda till en<br />

kraschlandning.<br />

SwedBANk hAr också<br />

bland det största beroendet<br />

av den svenska<br />

bolånemarknaden som även<br />

fortsättnings<strong>vi</strong>s ser ut att förbli<br />

det hårdast konkurrensutsatta<br />

området för storbankerna. Vid<br />

sidan av den baltiska delen i<br />

Hansabank <strong>är</strong> det också svårt att<br />

se hur Swedbank ska komma <strong>vi</strong>dare<br />

i sina tillväxtambitioner.<br />

Visserligen har banken också en<br />

fot inne i Ryssland, men d<strong>är</strong> <strong>tror</strong><br />

<strong>vi</strong> då snarare att Nordea, i kraft<br />

av sin storlek, har bättre förut-<br />

rätt stOrlek.<br />

Christian Clausens<br />

Nordea <strong>är</strong> stor nog<br />

att klara sig i Ryssland.<br />

40 | va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se<br />

sättningar att lyckas med sin<br />

inbrytning.<br />

SEB:s högre risk hänger inte<br />

bara samman med Baltikum<br />

utan också med den tyska verksamheten<br />

som fortfarande inte<br />

<strong>är</strong> riktigt <strong>på</strong> s<strong>på</strong>ret. Dessutom <strong>är</strong><br />

banken den mest konjunktur-<br />

och börsberoende genom sin<br />

stora andel företagsaff<strong>är</strong>er<br />

och pro<strong>vi</strong>sionsintäkter.<br />

ÄveN om bankaktierna<br />

klarade<br />

sommarens ras bättre<br />

än <strong>börsen</strong> i helhet<br />

har sektorn sackat efter<br />

räknat sedan<br />

nyår. Men det finns<br />

flera faktorer som ta-<br />

lar för att bankerna<br />

kan hämta igen en<br />

del under hösten och<br />

<strong>vi</strong>ntern. Inte minst<br />

<strong>vi</strong>sade de positiva<br />

kursreaktionerna <strong>vi</strong>d<br />

halvårsrapporterna att det finns<br />

potential med tanke <strong>på</strong> <strong>vi</strong>nstutvecklingen.<br />

Riskaptiten har också bland<br />

investerarna efter sommarens<br />

finansoro, och efter den långvariga<br />

börsuppgången fortsätter<br />

också flykten från små- och medelstora<br />

bolag till storbolagen.<br />

Dessutom har bankaktierna<br />

de senaste åren upp<strong>vi</strong>sat ett tydligt<br />

säsongsmönster med under-<br />

prestation under första halvåret<br />

men betydligt bättre kursutvecklingar<br />

andra halvåret. Det finns<br />

mycket som talar för att det<br />

mönstret håller i sig även i år.<br />

De bästa bankvalen blir Nordea<br />

och Handelsbanken.<br />

Nordea behåller ställningen<br />

som vår favorit och ingår också i<br />

VA:s årsportföljer 2007. Det <strong>är</strong><br />

fortfarande banken med de bästa<br />

långsiktiga förutsättningarna<br />

för såväl tillväxt som kostnadsbesparingar<br />

och synergier.<br />

I och med statens utförsäljning<br />

ligger också en strukturaff<strong>är</strong> i<br />

korten och en liten uppköpspremie<br />

kan vara befogad.<br />

Även om man som undertecknad<br />

<strong>är</strong> fortsatt konjunkturoptimist<br />

kan vara dags att så sakteliga<br />

sätta en mer defensiv prägel<br />

<strong>på</strong> portföljen och då platsar<br />

Handelsbanken som historiskt<br />

alltid utvecklas bäst i lite sämre<br />

tider. Visar det sig att den amerikanska<br />

kreditoron får mer<br />

långtgående konsekvenser <strong>är</strong><br />

SHB den tryggast av hamnar.<br />

Nordea och Handelsbanken <strong>är</strong><br />

också de två bankaktier som ger<br />

den bästa direktavkastningen<br />

<strong>på</strong> i dag 4,4 procent vardera.<br />

Även om de gamla sparkontona<br />

som sagt börjar få en renässans<br />

ger respektive banks bästa<br />

diton bara <strong>på</strong> sin höjd drygt 3<br />

procents ränta. n<br />

Mitt i alla<br />

börsturbulens<br />

fortsätter VA:s<br />

favoritaktier att<br />

klå index – upp<br />

12 procent<br />

mot <strong>börsen</strong>s<br />

6 procent.<br />

Av Per OlOf lindsten<br />

<strong>vi</strong>sst h a r sommarens<br />

börsturbulens också<br />

smittat av sig <strong>på</strong> VA:s favoritportföljer.<br />

Men jämfört<br />

med den senaste avstämningen<br />

i slutet av maj har <strong>vi</strong> ökat<br />

försprånget till index. Våra tolv<br />

aktiefavoriter har så h<strong>är</strong> långt<br />

stigit 12 procent i snitt medan<br />

<strong>börsen</strong> <strong>är</strong> upp 6 procent under<br />

samma period.<br />

Samtliga har nu också lämnat<br />

sina halvårsrapporter med nästan<br />

över lag positiva överraskningar.<br />

Den senaste i raden kom<br />

från vår högriskfavorit Vestas i<br />

förra veckan. Tillväxten var <strong>vi</strong>sserligen<br />

bara i linje med förväntningarna<br />

och den danska <strong>vi</strong>ndkraftjätten<br />

har fortsatta problem<br />

med flaskhalsar bland underleverantörerna.<br />

<strong>vi</strong>NSteN LANdAde d<strong>är</strong>emot högt<br />

över marknadens prognoser. Rapporten<br />

följdes av en rad uppjusterade<br />

rekommendationer från<br />

banker och analyshus. Vi som<br />

länge sett aktien köpv<strong>är</strong>d har fått<br />

se den avkasta 58 procent i vår<br />

portfölj så h<strong>är</strong> långt. Den har<br />

vA söker börsrePOrter<br />

För åttonde året i rad har VA:s portföljer utklassat börsindex. Nu behöver Sveriges mest<br />

erfarna börsredaktion först<strong>är</strong>kning.Vill du bli en i gänget h<strong>är</strong> intill?<br />

n Du älskar aktier och <strong>börsen</strong> och <strong>är</strong> väl insatt i svenskt n<strong>är</strong>ingsliv.<br />

n Vi <strong>tror</strong> att du både kan räkna och omvandla siffrorna till en fängslande text.<br />

n Har du ekonomijournalistisk erfarenhet från tidning eller nyhetsbyrå <strong>är</strong> det naturligt<strong>vi</strong>s ett plus.<br />

Skicka din ansökan senast 10/9 till chefredaktör Pontus Schultz, pontus.schultz@va.se.<br />

Har du frågor om jobbet, prata med vår börsredaktör Per-Olof Lindsten, 08 – 736 58 55<br />

t

t<br />

VA:s portföljer ökar<br />

försprånget<br />

d<strong>är</strong>med tagit igen hela tappet<br />

efter sommarens kreditfrossa.<br />

Betryggande starka halvårssiffror<br />

levererades också från<br />

Sand<strong>vi</strong>k. Men det krävdes också<br />

för att försvara Sand<strong>vi</strong>ks häftiga<br />

uppv<strong>är</strong>dering <strong>på</strong> <strong>börsen</strong> i år. Kursen<br />

har fortfarande en bit kvar<br />

till toppen från mitten av juli<br />

men har ändå klättrat 44 procent<br />

i vår portfölj.<br />

Med en fortsatt avklingande<br />

kreditoro under hösten kommer<br />

aktien säkerligen att klättra tillbaka<br />

till tidigare toppnivåerna<br />

kring 150 kronor.<br />

vårA BÄgge byggrelaterade<br />

aktier i medelriskportföljen,<br />

Skanska och Forshem, har tyv<strong>är</strong>r<br />

utvecklats i olika riktning den<br />

senaste tiden. Småhustillverkaren<br />

Forshem har <strong>vi</strong>sserligen tappat<br />

halva uppgången sedan början<br />

av sommaren men kursen <strong>är</strong><br />

fortfarande upp med 16 procent<br />

och väl före index.<br />

Halvårsrapporten i förra veckan<br />

bjöd inte <strong>på</strong> några större överraskningar<br />

utan <strong>på</strong> en fortsatt<br />

förbättrad lönsamhet, god till-<br />

defensivt halkar efter<br />

låg<br />

risk<br />

400<br />

300<br />

200<br />

100<br />

KurS, KurS KurS- KurSutv.<br />

15/12 20/4 utv, reL.<br />

-06 , Kr -07, Kr % INDex, %<br />

Nordea 106 108 2 -5<br />

H&M 345 386 12 6<br />

Axfood 279 237 -15 -21<br />

Saab 201 169 -16 -22<br />

Portföljen -4 -11<br />

Sommarturbulensen har inte gett någon<br />

draghjälp åt vår defensiva portfölj som inte<br />

klarar index.<br />

V<strong>är</strong>deutveckling 8 år<br />

VA:s portföljer<br />

Stockholms<strong>börsen</strong><br />

index (OMXS)<br />

0<br />

2000 2001 2002 2003 2004 2005<br />

OBS: T o m<br />

22 augusti<br />

2006 2007<br />

90<br />

15 dec<br />

2006<br />

22 augusti<br />

2007<br />

slår index. På såväl lång sikt som kort har det lönat sig att satsa <strong>på</strong> VA:s portföljer jämfört med index.<br />

växt och oförändrad prognos för<br />

helåret. Bolaget konstaterar att<br />

oron <strong>på</strong> v<strong>är</strong>ldens finansmarknader<br />

inte <strong>på</strong>verkat akti<strong>vi</strong>teten <strong>på</strong><br />

den svenska småhusmarknaden.<br />

Skanskas stora USA-exponering<br />

ligger naturligt<strong>vi</strong>s bolaget i<br />

fatet i dessa dagar men så h<strong>är</strong><br />

långt <strong>är</strong> inte tappet större än att<br />

den starka utvecklingen <strong>på</strong> övriga<br />

marknader gott och väl kompenserar<br />

detta. Skanskaaktien<br />

har så h<strong>är</strong> långt klättrat 6 procent<br />

och d<strong>är</strong>med utvecklats i<br />

takt med index.<br />

Vi ska dock erkänna att det så<br />

Urstarkt i industrin lönsamt risktagande<br />

Medelrisk<br />

KurS, KurS KurS- KurSutv.<br />

15/12 20/4 utv, reL.<br />

-06 , Kr -07, Kr % INDex, %<br />

Sand<strong>vi</strong>k 95 137 44 38<br />

Skanska 132 140 6 0<br />

Forshem 51,80 60 16 10<br />

Gunnebo Ind. 170 192 13 7<br />

Portföljen 20 13<br />

h<strong>är</strong> långt <strong>är</strong> både <strong>vi</strong>n och vatten<br />

bland våra enskilda favoritval.<br />

Riktigt trist utveckling har det<br />

varit i högriskpapperet West<br />

Siberian som tappat en tredjedel<br />

av börsv<strong>är</strong>det. Trots att oljepriset<br />

Efter sommardippen står våra fyra cykliska<br />

industrival fortsatt starka. Bäst går Sand<strong>vi</strong>k<br />

med hela 38 procent bättre än index.<br />

vassaste börsredaktionen<br />

vA:s börsredAktiOn. Per Olof Lindsten, Cecilia Aronsson, Niklas<br />

Johansson och Pontus Herin.<br />

hög<br />

risk<br />

140<br />

130<br />

120<br />

110<br />

100<br />

V<strong>är</strong>deutveckling<br />

2007<br />

åter vänt upp under året råder<br />

det något av en Rysslandsfrossa i<br />

branschen d<strong>är</strong> bolag med tillgångar<br />

i landet v<strong>är</strong>deras ner <strong>på</strong><br />

grund av den <strong>på</strong>nyttfödda osäkerheten<br />

i landet. n<br />

KurS, KurS KurS- KurSutv.<br />

15/12 20/4 utv, reL.<br />

-06 , Kr -07, Kr % INDex, %<br />

Bioinvent 8,30 14,3 72 66<br />

Vestas 234 370 58 52<br />

Biolin 11,60 10,5 -9 -16<br />

West Siberian 7,50 5,0 -33 -39<br />

Portföljen 22 16<br />

Såväl Bioinvent som Vestas har klarat<br />

rekylen bra. Våra favoritaktier har gått<br />

som tåget.<br />

| va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 41

scanpix<br />

v A d i r e k t ANALYS<br />

tillväxten<br />

finns i den<br />

svArtA jOrden<br />

Satsa hellre <strong>på</strong> Vostok Nafta<br />

Investment än en Rysslandsfond.<br />

Ledningen kan Ryssland och har<br />

hittat guldkorn förr. Av POntUs herin<br />

Fa milj en lu ndin ä r inte<br />

bara skickliga <strong>på</strong> att hitta<br />

olja och bygga <strong>vi</strong>nstrika<br />

bolag. De har <strong>vi</strong>d flera tillfällen<br />

<strong>vi</strong>sat sig lika kreativa <strong>på</strong><br />

att ta fram dolda v<strong>är</strong>den i sina bolag<br />

genom till exempel avknoppningar.<br />

Ett av familjens k<strong>är</strong>ninnehav,<br />

Vostok Nafta, har helt<br />

förknippas med bolagets innehav<br />

i ryska gasjätten Gazprom.<br />

Att portföljen även utgjordes av<br />

ett 25-tal mindre ryska bolag var<br />

det få som tog någon notis om.<br />

meN SedAN mAj <strong>är</strong> den h<strong>är</strong> delen<br />

s<strong>är</strong>noterad under namnet<br />

Vostok Nafta Investment och en<br />

n<strong>är</strong>mare granskning <strong>vi</strong>sar att det<br />

finns flera spännande innehav i<br />

portföljen. Oljebolagen <strong>är</strong> den<br />

största sektorn med cirka 30 pro-<br />

42 | va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se<br />

cent. Det största innehavet, TNK-<br />

BP Holding, <strong>är</strong> Rysslands tredje<br />

största råoljeproducent<br />

med ett börsv<strong>är</strong>de <strong>på</strong> 220<br />

miljarder kronor.<br />

B o l a g s l e d n i n g e n s<br />

grundscenario <strong>är</strong> stigande<br />

oljepriser och att oljeeran<br />

<strong>är</strong> <strong>på</strong> väg att ta slut.<br />

Det kommer i nästa fas<br />

att öka efterfrågan <strong>på</strong><br />

kol, som <strong>är</strong> bolagets näst<br />

största tillgång i portföljen,<br />

runt 25 procent.<br />

Tre fj<strong>är</strong>dedelar av portföljen<br />

utgörs av noterade<br />

ryska bolag. Den sista fj<strong>är</strong>dedelen<br />

<strong>är</strong> onoterade bolag. Ledningen<br />

<strong>vi</strong>ll öka den h<strong>är</strong> andelen och<br />

har under sommaren rekryterat<br />

investerare för att i konkurrens<br />

3 Mdr kr.<br />

Har ordförande<br />

Lukas Lundin<br />

sin portfölj.<br />

med riskkapitalbolag hitta företag.<br />

Det klart största onoterade bolaget<br />

i dag <strong>är</strong> Black Earth Farming,<br />

som också <strong>är</strong> ett udda inslag i<br />

portföljen. Bolaget köper jordbruksmark<br />

i Rysslands bördiga,<br />

södra delar. Nya åkrar köps upp i<br />

snabb takt och <strong>är</strong> i dag uppe i<br />

235 000 hektar.<br />

gruNdtANkeN <strong>är</strong> att<br />

den h<strong>är</strong> marken har<br />

misskötts i flera år och<br />

d<strong>är</strong>för kan köpas billigt.<br />

Black Earth handlas inofficiellt<br />

<strong>vi</strong>a Öhman Fondkommission,<br />

aktien har<br />

gått urstarkt och ökat<br />

sin andel av Vostok Naf-<br />

ta Investments portfölj<br />

till 23 procent. En riktig<br />

börsnotering <strong>är</strong> planerad<br />

till november, sannolikt<br />

<strong>på</strong> First North.<br />

Sammanlagt <strong>är</strong> Vostok Nafta<br />

Investments innehav v<strong>är</strong>da drygt<br />

tre miljarder kronor. D<strong>är</strong>utöver<br />

har bolaget en stor kassa efter<br />

bland annat en nyemission i sam-<br />

MAstOdOntjOrdbrUk.<br />

Vostok Nafta Investment<br />

investerar i mark.<br />

band med avknoppningen i våras.<br />

Totalt substansv<strong>är</strong>de den sista<br />

juli var n<strong>är</strong>a fyra miljarder kronor,<br />

motsvarande 85 kronor per<br />

aktie.<br />

Det inneb<strong>är</strong> att aktien handlas<br />

med en <strong>vi</strong>ss rabatt i dag. Frågan<br />

<strong>är</strong> om det <strong>är</strong> befogat.<br />

En investering i Vostok Nafta<br />

Investment kan jämföras med en<br />

investering i en Rysslandsfond.<br />

Skillnaden <strong>är</strong> att Vostok investerar<br />

i f<strong>är</strong>re branscher <strong>vi</strong>lket betyder<br />

högre risk och högre potential.<br />

En annan skillnad <strong>är</strong> innehaven<br />

i onoterade bolag <strong>vi</strong>lket<br />

också både ökar risken och<br />

potentialen.<br />

Fördelarna jämfört med en<br />

fond <strong>är</strong> att bolaget kan och försöker<br />

vara aktiva i sina bolag, <strong>vi</strong>lket<br />

<strong>är</strong> extra <strong>vi</strong>ktigt <strong>på</strong> den ryska<br />

marknaden d<strong>är</strong> respekten för minoritetsägare<br />

ibland <strong>är</strong> svag.<br />

En investering i Vostok Nafta<br />

Investment handlar mycket om<br />

förtroendet för ledningen. Den <strong>är</strong><br />

från vår sida stark, det <strong>är</strong> lätt att<br />

glömma att investeringen i Gaz

v A d i r e k t ANALYS<br />

vOstOk nAft inv.<br />

köp<br />

Omotiverad substansrabatt<br />

bör minska.<br />

poteNtiAL<br />

Notering av<br />

Black Earth Holding i höst.<br />

riSk<br />

Beroende av<br />

utvecklingen för ryska <strong>börsen</strong>.<br />

BOLAGET I KORTHET<br />

StörStA INNeHAv BrANSCH DeL Av<br />

POrtFöLj<br />

Black Earth Farming jordbr.mark 23 %<br />

TNK-BP Olja 18 %<br />

Belon Kol 7 %<br />

Kuzbassrazrezugol Kol 6 %<br />

Transneft Olja 6 %<br />

80<br />

75<br />

70<br />

65<br />

Vostok Nafta Inv.<br />

OMXS<br />

60<br />

4 juli<br />

2007<br />

24 aug<br />

2007<br />

Vd: Per Brilioth.<br />

Ordförande: Lukas H Lundin.<br />

Börsv<strong>är</strong>de: 3,5 mdr kr.<br />

Största ägare: Familjen Lundin 30 %,<br />

robur 7, Fj<strong>är</strong>de AP-fonden 3.<br />

prom för några år sedan såg ut<br />

som en stor chansning men har<br />

bli<strong>vi</strong>t en succé.<br />

Ledningen har också lång och<br />

gedigen erfarenhet av Ryssland.<br />

vår BedömNiNg <strong>är</strong> att bolaget<br />

inte bör handlas med en substansrabatt.<br />

Men om den ryska <strong>börsen</strong> går<br />

dåligt spelar det mindre roll, då<br />

kommer aktien att falla ändå.<br />

Den ryska <strong>börsen</strong> har gått svagt i<br />

år, bland annat <strong>på</strong> grund av hot<br />

från regeringens om ökad statlig<br />

kontroll över naturtillgångar,<br />

spänningar med grannländer<br />

och det diplomatiska bråket med<br />

England. Men samtidigt går den<br />

ryska ekonomin urstarkt.<br />

För den som <strong>tror</strong> <strong>på</strong> den ryska<br />

ekonomin <strong>är</strong> Vostok Nafta Investment<br />

en köpv<strong>är</strong>d aktie.<br />

En krydda <strong>är</strong> den förestående<br />

noteringen av Black Earth Farming<br />

som kan lyfta v<strong>är</strong>det. n<br />

jcf<br />

B ö r S k L i m A t e t<br />

Per oLof LiNdSteN<br />

Som tYcker Att eN rejÄL rekYL piggAr upp i BörSLuNkeN<br />

Den nya skräcken efter subprime<br />

Ssubpr ime o ch semester däckade sommar<strong>börsen</strong><br />

nästan lika häftigt som under förra vårens<br />

globala inflationsoro. Då, i maj 2006, rasade<br />

Stockholms<strong>börsen</strong> med 18 procent <strong>på</strong> ganska<br />

precis en månad. Årets sommarrekyl blev 14 procent<br />

och varade i precis en månad. Fram till i<br />

måndags hade n<strong>är</strong>a nog hälften av tappet åter<br />

hämtats in <strong>på</strong> en dryg vecka.<br />

Har du följt mitt uttalade råd från i slutet av<br />

juni att antingen ligga still i hängmattan om<br />

sommar<strong>börsen</strong> blir orolig eller utnyttja en eventuell<br />

rekyl för att sommarfynda känner du dig<br />

förmodligen ganska nöjd just nu.<br />

Vad hände egentligen? Jo, en tämligen ordin<strong>är</strong><br />

exogen chock drabbade v<strong>är</strong>ldens börser. Ett orosmoment,<br />

<strong>vi</strong>sst. Men inget som direkt <strong>på</strong>verkar<br />

superkonjunkturen, bolagens <strong>vi</strong>nstutveckling<br />

och <strong>börsen</strong>.<br />

Till slut hade kurserna<br />

rasat tillräckligt för att<br />

aktier generellt åter skulle<br />

se alltför lockande billiga ut<br />

för att majoriteten skulle<br />

kunna fortsätta hålla sig<br />

borta.<br />

En rad insiders började<br />

tidigt fyndköpa efter <strong>raset</strong>.<br />

Tunga storbolagschefer som<br />

Gunnar Brock, Leif Östling,<br />

Lars­Johan Jarnheimer,<br />

Mats Q<strong>vi</strong>berg, Melker Schörling<br />

och Erik Paulsson har<br />

varit några av de ivrigaste<br />

köparna. I USA spekuleras<br />

friskt i att aktieoraklet Warren<br />

Buffett fyndar i vrakresterna<br />

bland inte minst<br />

finansbolag och bolåneinstitut.<br />

Det blir nu allt tydligare<br />

att småbolagsrallyt definitivt<br />

<strong>är</strong> över, det <strong>vi</strong>ll säga<br />

småbolagsaktiernas generella<br />

överlägsenhet över<br />

storbolagsaktierna.<br />

Så har det nämligen sett<br />

ut <strong>på</strong> längre sikt om <strong>vi</strong> tittar<br />

såväl 3, 5 eller 10 år tillbaka<br />

i tiden. Men så h<strong>är</strong> långt i år<br />

har storbolagsindex klättrat<br />

5 procent medan småbolagsindex<br />

står och stampar<br />

kring nollstrecket. Och det<br />

<strong>är</strong> en trend som borde först<strong>är</strong>kas ytterligare efter<br />

sommarens kreditfrossa. I dag framstår nämligen<br />

inte de svenska storföretagens överfulla kassor<br />

lika fega och onödiga som för bara några månader<br />

sedan.<br />

Överkapitaliserade bolag jagades länge med<br />

blåslampa av aktieakti<strong>vi</strong>ster och analytiker för<br />

att förmås att dela ut eller snabbt sätta sprätt <strong>på</strong><br />

pengarna <strong>på</strong> annat sätt. I dag, n<strong>är</strong> kreditmarknaden<br />

bli<strong>vi</strong>t betydligt tuffare kan de svenska storbolagen<br />

skatta sig lyckliga åt sina svällande<br />

kassakistor.<br />

Men om nu den amerikanska subprimeskräcken<br />

fortsätter att klinga av under hösten kommer<br />

nya exogena chocker att sätta v<strong>är</strong>ldens aktiemarknader<br />

i gungning allt oftare det n<strong>är</strong>maste<br />

året. n<br />

veckANS AFFÄrerS köpFAvoriter juSt Nu<br />

HAUSSE ANALySDAG KurS<br />

Då, Kr<br />

KurS<br />

Nu, Kr<br />

KurSutv,<br />

PrOCeNt<br />

KurSutv<br />

reL INDex<br />

PrOCeNt<br />

Note 9 november -06 73,50 109 48 38<br />

Forshem 18 januari -07 57,50 58,50 2 0<br />

RNB 1 februari -07 74,50 75,75 2 0<br />

Medi<strong>vi</strong>r 15 mars -07 48,30 58,75 22 16<br />

Peab 22 mars -07 191 206 8 8<br />

Konecranes 12 april -07 25,70 29 12 9<br />

Gant 19 april -07 246 235 -5 0<br />

Cybercom 24 maj -07 62,30 59 -6 0<br />

ABB 7 juni -07 152 163 7 14<br />

Note 23 augusti -07 32,90 35 6 5<br />

VECKANS AFFÄRER<br />

veckANS AFFÄrerS SÄLjFAvoriter juSt Nu<br />

BAISSE ANALySDAG KurS<br />

Då, Kr<br />

KurS<br />

Nu, Kr<br />

KurSutv,<br />

PrOCeNt<br />

KurSutv<br />

reL INDex<br />

PrOCeNt<br />

Ortivus 23 november -06 20 11 -45 -55<br />

Linkmed 7 december -06 70 44,10 -37 -48<br />

Astrazeneca 25 januari -07 398 335 -16 -18<br />

MTG 15 mars -07 409 395 0 -6<br />

Lundin Petroleum 22 mars -07 78 64,25 -18 -18<br />

SAS 29 mars -07 130 132 1 1<br />

Ericsson 3 maj -07 25,95 25,08 -3 2<br />

Björn Borg 10 maj -07 144 127 -11 -8<br />

Metro 16 maj -07 8,2 6,35 -23 -18<br />

Höganäs 14 juni -07 202 187 -7 -4<br />

VECKANS AFFÄRER<br />

vA:S ANALYSFAvoriter. Vi sammanställer varje vecka de köp- och säljrekommendationer<br />

från det senaste året som <strong>vi</strong> fortfarande <strong>tror</strong> mest <strong>på</strong>.<br />

| va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 43

lasse edwartz/scanpix<br />

44 | va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se<br />

t å g k a o s i E u r o p a

Europa börjar tröttna<br />

<strong>på</strong> bensinslukande<br />

lastbilar och igenkorkade<br />

motorvägar.<br />

Nu ställs hoppet till<br />

tågindustrin som kan<br />

frakta miljövänligt,<br />

snabbt och säkert.<br />

Men för att få frakttågen<br />

att rulla måste<br />

en rad politiska knutar<br />

lösas. VA:s åsa Ekelund<br />

tog plats och löste<br />

biljett i en framtidsbransch<br />

som måste få<br />

upp farten.<br />

Hög tid för<br />

avgång<br />

| va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 45

v a t å g k a o s i E u r o p a<br />

<strong>på</strong> s<strong>på</strong>ret. lokförare<br />

Jessica<br />

Bergman jobbar<br />

<strong>på</strong> uppstickaren<br />

Hector rail som<br />

kör åt både storaenso<br />

och sca.<br />

d<br />

e t ä r <strong>på</strong> nätterna<br />

som de flesta godstågen rullar. Om det<br />

gick att med en nattkikare se ut över<br />

hela Europa skulle man <strong>vi</strong>d alla nationsgränser<br />

se frakttåg som kör åt sidan<br />

för att byta lok och lokförare.<br />

Ta ett vanligt godståg mellan Norrköping<br />

och Hamburg. Den svenska<br />

lokföraren kör till godsbangården i<br />

Malmö. D<strong>är</strong> tar ett danskt lok och en<br />

dansk lokförare, som kan de danska<br />

signalsystemen, över ner till Padborg,<br />

d<strong>är</strong> det <strong>är</strong> stopp igen. Ett tyskt lok,<br />

byggt för Deutsche Bahns ström- och<br />

signalsystem kör vagnarna den sista<br />

sträckan.<br />

Något gemensamt språk – som <strong>på</strong><br />

flyget med lika <strong>vi</strong>ktiga säkerhetssystem<br />

som j<strong>är</strong>nvägarna, d<strong>är</strong> alla kom-<br />

46 | va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se<br />

municerar <strong>på</strong> engelska – finns inte. I<br />

Danmark dirigerar trafikledningscentralerna<br />

<strong>på</strong> danska, i Tyskland <strong>på</strong><br />

tyska, Frankrike <strong>på</strong> franska och i Holland<br />

<strong>på</strong> holländska.<br />

Det <strong>är</strong> knappast konstigt att lastbilarna<br />

tagit över i Europa. J<strong>är</strong>nvägens<br />

marknadsandelar har rasat sedan<br />

1970-talet, och i dag går bara 7–8 procent<br />

av de långväga transporterna<br />

med tåg. Trots en snabbt växande<br />

transportmarknad – d<strong>är</strong> varje tagen<br />

procent <strong>är</strong> v<strong>är</strong>d en miljard euro och<br />

EU som tryckt <strong>på</strong> med avregleringar –<br />

har mycket lite hänt.<br />

De statliga j<strong>är</strong>nvägsgeronterna som<br />

möts i den egna branschorganisationen<br />

UIC:s (Union Internationale des<br />

Chemins de Fer) palats mellan Eiffel-<br />

tornet och hotell Hilton i Paris håller<br />

fast i monopolmanér som telekombranschen<br />

slutade med för 20 år sedan.<br />

LändErna skyddar också sina inhemska<br />

tillverkare av lok och signalsystem.<br />

Att EU har sitt huvudsäte i<br />

Bryssel spelar ingen roll för den belgiska<br />

j<strong>är</strong>nvägen. De kräver belgisk utbildning<br />

för alla lokförare som <strong>vi</strong>ll<br />

köra genom landet.<br />

”50–60 procent av bristerna <strong>på</strong> j<strong>är</strong>nvägen<br />

ligger hos frakttransportörerna<br />

själva. Det <strong>är</strong> sådant man rättar till<br />

innan man som en hungrig fågelunge<br />

gapar efter mer infrastruktur eller något<br />

annat”, säger sören Belin, sedan i<br />

somras vd <strong>på</strong> statliga fraktbolaget<br />

Green Cargo, självständigt sedan 2001<br />

då aff<strong>är</strong>sverket SJ delades i fyra delar.

Källa: J<strong>är</strong>nvägsgruppen/KTH<br />

Nu finns det flera tecken som <strong>vi</strong>sar<br />

att det börjat röra <strong>på</strong> sig i fraktj<strong>är</strong>nvägsv<strong>är</strong>lden.<br />

Det senaste året har det<br />

plötsligt bli<strong>vi</strong>t brist <strong>på</strong> j<strong>är</strong>nvägsvagnar<br />

och leveranstiden för nya lok <strong>är</strong><br />

nu ett år.<br />

”I Tyskland tar j<strong>är</strong>nvägen marknadsandelar<br />

från bilarna för första<br />

gången sedan andra v<strong>är</strong>ldskriget.<br />

Även om det går långsamt har EU:s avreglering<br />

börjat ge<br />

resultat de senaste<br />

åren. I Tyskland<br />

konkurrerar nu<br />

up<strong>på</strong>t hundra transportörer,<br />

och det<br />

presssar priserna<br />

för kunderna”, säger<br />

Bo-Lennart Nelldal,<br />

professor <strong>på</strong> KTH<br />

och även verksam<br />

<strong>vi</strong>d SJ.<br />

Det statsägda tys-<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

lönsAm.<br />

sören Belin <strong>på</strong><br />

statliga Green<br />

cargo.<br />

ka fraktföretaget Railion öppnar också<br />

gränserna genom att lägga vantarna<br />

<strong>på</strong> det ena godsbolaget efter det andra,<br />

i Danmark, Holland och Spanien. I<br />

somras slog tyskarna till och köpte<br />

EWS, English Welsh & Scottish Railway<br />

Holding, Storbritanniens ledande<br />

fraktbolag som också kör genom Eurotunneln.<br />

n<strong>är</strong> trafikinfarktEn <strong>på</strong> Europas<br />

vägar rycker n<strong>är</strong>mare, <strong>på</strong>spädd av den<br />

snabbt ökande trafiken i öst-väst till<br />

EU:s nyare medlemsländer öppnar sig<br />

nya möjligheter för j<strong>är</strong>nvägen.<br />

Också amerikanska investerare <strong>är</strong>,<br />

enligt uppgift, ute efter europeis-<br />

n sverige över snittet<br />

J<strong>är</strong>nvägens andel av godstransporter,<br />

procent av tonkilometer*<br />

USA<br />

Sverige<br />

EU 15<br />

0<br />

1970 1980 1990 2000<br />

i sverige <strong>är</strong> godstågens marknadsandel<br />

relativt hög. i övriga europa<br />

dominerar långtradarna.<br />

t<br />

*Andel av total lastbil, j<strong>är</strong>nväg och inrikes sjöfart. Vissa data 1970–1990 saknas och de sista åren <strong>är</strong> prelimin<strong>är</strong>a.<br />

fredrik harkén<br />

tåghausse i UsA<br />

Bill Gates, George Zoros, Warren Buffet<br />

och Arne Karlsson. Alla har de gjort miljard-<br />

investeringar i tågbolag.<br />

n väga r”, m u ml a de Warren<br />

Buffett, och köpte 23 mil-<br />

r<br />

”Jä<br />

joner aktier i Burlington<br />

Northern Santa Fe.<br />

N<strong>är</strong> nyheten släppes i <strong>på</strong>skas att investerargurun<br />

Buffetts maktbolag<br />

Berkshire Hathaway gått in som huvudägare<br />

med 11 procent i BNSF stänkte<br />

hans glitter plötsligt över alla New<br />

York-<strong>börsen</strong>s fraktj<strong>är</strong>nvägar.<br />

En glamourstatus de inte känt av sedan<br />

j<strong>är</strong>nvägsbaronernas tid i slutet av<br />

1800-talet.<br />

Några veckor senare <strong>vi</strong>sade det sig<br />

att Warren Buffett också gjort stora<br />

köp i två andra j<strong>är</strong>nvägsbolag, Norfolk<br />

Southern Company och Union Pacific.<br />

Han började köpa j<strong>är</strong>nvägsaktier redan<br />

under senhösten 2006. För två<br />

veckor köpte han ytterligare 1,4 miljoner<br />

aktier i BNSF och har nu 12 procent<br />

i den Texasbaserade j<strong>är</strong>nvägen.<br />

varför J<strong>är</strong>nvägar?, <strong>vi</strong>ll alla veta.<br />

Den gatu-smarte Buffett går alltid sina<br />

egna vägar, köper det han anser underv<strong>är</strong>derat<br />

och bara sådant som han<br />

själv begriper. Men han har mest satsat<br />

<strong>på</strong> juveler, läskedrycker, restauranger,<br />

möbler, försäkringar och finansbolag<br />

som American Express.<br />

Andra finansprofiler, som Bill gates<br />

och george soros, har också köpt <strong>på</strong><br />

sig j<strong>är</strong>nvägsaktier.<br />

Växande transporter mellan Kina<br />

och USA, <strong>är</strong> en av anledningarna.<br />

Från Kina kommer båtarna med konsumentvaror<br />

i containrar till USA:s<br />

och Kanadas västkust, d<strong>är</strong> tågen möter.<br />

Och eftersom amerikanska frakttåg<br />

inte <strong>är</strong> elektrifierade, utan dras av<br />

diesellok kan de ofta 2,5 kilometer<br />

långa tågen lasta containrar ovan<strong>på</strong><br />

varandra, så kallad double stacking<br />

freight.<br />

I USA har tågen hälften av marknaden<br />

för godstransporter, och de privata<br />

fraktj<strong>är</strong>nvägarna<br />

<strong>är</strong> lönsammabörsnoterade<br />

företag. I Europa<br />

har j<strong>är</strong>nvägen<br />

tappat<br />

till lastbilarna<br />

sedan 70-talet,<br />

och <strong>är</strong> nu nere i<br />

7–8 procent.<br />

Men <strong>vi</strong>llkoren <strong>är</strong> helt olika. I USA,<br />

d<strong>är</strong> fraktj<strong>är</strong>nvägarna avreglerades<br />

1980, äger bolagen sin egen bana<br />

och behöver inte vänta ut persontåg<br />

som ska fram. I Europa <strong>vi</strong>ll man<br />

göra tv<strong>är</strong>tom, <strong>vi</strong>a avregleringen separera<br />

infrastruktur och transportörer,<br />

som Banverket och SJ/Green<br />

Cargo.<br />

MEn förväntadE ökningar i tågfrakt<br />

har bäddat för aff<strong>är</strong>er också i<br />

Europa.<br />

”Flera amerikanska investerare<br />

tittar också <strong>på</strong> europeiska bolag”,<br />

säger sören Belin, Green Cargos vd.<br />

I somras köpte investmentbolaget<br />

Ratos statliga Euromaint, ledande i<br />

Sverige <strong>på</strong> underhåll till j<strong>är</strong>nvägsföretag,<br />

för 1,2 miljarder. n<br />

| va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 47<br />

scanpix<br />

växlAr s<strong>på</strong>r.<br />

warren Buffet<br />

köpte nyligen in<br />

sig i tågbolaget<br />

BnsF.<br />

långvägA. de<br />

amerikanska<br />

dieselloken<br />

drar tåg som <strong>är</strong><br />

flera kilometer<br />

långa.<br />

gary moon/scanpix

v a t å g k a o s i E u r o p a<br />

frAktexpert.<br />

Bo­lennart nelldal<br />

<strong>på</strong> KtH <strong>tror</strong><br />

<strong>på</strong> godstågens<br />

comeback.<br />

t<br />

I tyngsta laget<br />

ka tågfraktbolag. N<strong>är</strong> Green Cargo var<br />

till salu för tre år sedan, var amerikanska<br />

Rail World i Stockholm för att uppvakta<br />

folk <strong>på</strong> n<strong>är</strong>ingsdepartementet.<br />

På hårdrationaliserade Green Cargo,<br />

som går med <strong>vi</strong>nst sedan tre år, <strong>är</strong> det<br />

numera hög svansföring. Företaget <strong>är</strong><br />

ett av de lönsammaste i branschen i<br />

Europa. Men det beror i och för sig<br />

också <strong>på</strong> att de andra presterar uselt.<br />

”Jo, jag brukade säga att <strong>vi</strong> <strong>är</strong> längst<br />

bland dv<strong>är</strong>gar”, säger Jan sundling,<br />

som basade för Green Cargo i sex år,<br />

gick i pension i somras och nu leder en<br />

internationell arbetsgrupp som ska ta<br />

fram ett gemensamt IT-system för att<br />

kunna följa gods genom hela Europa.<br />

Green Cargo har 24 procent av de totala<br />

godstransporterna i Sverige, en<br />

siffra långt över Europasnittet. Det<br />

beror <strong>på</strong> att de varit kostnadseffektivare<br />

och hållit lägre priser än sina europeiska<br />

branschkolleger, och <strong>på</strong> de<br />

långa avstånden d<strong>är</strong> tåget <strong>är</strong> idealiskt<br />

för den svenska basindustrins tunga<br />

transporter med timmer, papper och<br />

stål.<br />

Men det <strong>är</strong> <strong>på</strong> utrikestransporterna<br />

som bolaget <strong>vi</strong>ll växa. Green Cargo<br />

MEdan LastbiLsbranscHEn lobbar för att fler länder<br />

än sverige ska tillåta 25­metersekipage <strong>på</strong> vägarna<br />

i stället för dagens 18 meter långa fordon jobbar j<strong>är</strong>nvägen<br />

för att fraktågen ska kunna ta ännu mer.<br />

det handlar om längre tåg, upp till 1 500 meter mot<br />

dagens normaltåg <strong>på</strong> 500 meter. (i sverige <strong>är</strong> malmtågen<br />

ofta 750 meter.) Men man experimenterar också<br />

med nya profiler <strong>på</strong> lastvagnarna och hur mycket varje<br />

hjulaxel får belasta s<strong>på</strong>ret.<br />

i början <strong>på</strong> 1990­talet ökade sverige den största tilllåtna<br />

axellasten (stax) från 20 ton till 22,5 ton per<br />

hjulaxel. nu bygger Banverket succesivt ut näten för 25<br />

tons max<strong>vi</strong>kt.<br />

Med de <strong>vi</strong>kterna kan en tvåaxlad<br />

j<strong>är</strong>nvägsvagn lasta ytterligare<br />

5 ton frakt, och en fyraxlad 10 ton<br />

mer.<br />

i Usa har hjulaxlarna en <strong>vi</strong>kt <strong>på</strong><br />

35 ton, och man <strong>är</strong> <strong>på</strong> väg mot 40<br />

ton. Men det finns en <strong>vi</strong>ktig skillnad.<br />

i europa ska frakttåg och<br />

persontåg samsas om samma<br />

s<strong>på</strong>r. de amerikanska j<strong>är</strong>nvägs­<br />

bolagen äger också sin egen<br />

bana, <strong>vi</strong>lket ger en helt annan<br />

ekonomisk drivkraft än hos de<br />

statliga, europeiska banverken.<br />

contAInerkAmp.<br />

Konkurrensen om<br />

de tunga frakterna<br />

hårdnar.<br />

48 | va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se<br />

drAgkAmp. i Usa sker över hälften av alla godstransporter med tåg. d<strong>är</strong> trängs<br />

inte frakttrafiken med persontransporterna och j<strong>är</strong>nvägen <strong>är</strong> inte elektrifierad.<br />

har i dag bara 10 procent av frakttrafiken<br />

till utlandet. Kruxet <strong>är</strong> att bolaget,<br />

som ofta skryter om sin punktlighet<br />

<strong>på</strong> 95 procent i Sverige, hamnar i<br />

händerna <strong>på</strong> transportörer som inte<br />

kan lova mer än 70 procent – eller inte<br />

ens mäter punktligheten.<br />

”Jag skrev <strong>på</strong> avtalet för X-rail precis<br />

innan du kom”, säger Sören Belin och<br />

gör en gest mot sitt skrivbord <strong>på</strong> kontoret<br />

i Sundbyberg.<br />

”Ett slags godstågsbolagens Star Alliance.<br />

Nu <strong>är</strong> <strong>vi</strong> sex vd:ar som ska börja<br />

titta varandra i ögonen och committa<br />

oss.”<br />

MEn dEt statsägda bolagets <strong>vi</strong>ktigaste<br />

drag för att kunna ta sig ut i Europa,<br />

<strong>är</strong> den planerade aff<strong>är</strong>en med<br />

tyska Railion. 80 procent av frakttrafiken<br />

från Sverige går till eller genom<br />

Tyskland. I våras skrev man <strong>på</strong> ett letter<br />

of intent om att köpa in<br />

sig som delägare i Railion<br />

Danmark. För det samägda<br />

bolaget planeras egna lokförare<br />

och nya fleraströmslok<br />

som kan köra över nationsgränserna.<br />

Att klimatfrågan exploderat<br />

har också gett j<strong>är</strong>nvägen<br />

med<strong>vi</strong>nd. Vägtrafi-<br />

scanpix<br />

bIlbUret. de senaste trettio åren har<br />

lastbilstrafiken ökat dramatiskt.<br />

ken står för 84 procent av alla utsläpp<br />

inom EU. Om transporterna fortsätter<br />

att öka – och de olika transportslagen<br />

har samma andelar som i dag – kommer<br />

utsläppen från transporterna i<br />

EU att släppa ut n<strong>är</strong>mare 40 procent<br />

mer koldioxid 2010 jämfört med 1990.<br />

På Green Cargo ber man kunderna<br />

ranka de <strong>vi</strong>ktigaste prioriteringarna<br />

n<strong>är</strong> man väljer transportör. 2001 låg<br />

miljö <strong>på</strong> elfte plats. I dag <strong>är</strong> det trea.<br />

Men företagens ambition att minska<br />

utsläppen, och oron för att accelererade<br />

bränslepriser och skatter gör biltransporterna<br />

dyrare, hjälper inte så<br />

länge inte godstågsbolagen kan lova –<br />

och hålla – leveranstiderna.<br />

”Miljön <strong>är</strong> en <strong>vi</strong>ktig faktor n<strong>är</strong> <strong>vi</strong> ser<br />

över transporterna. Vi köper 10 procent<br />

av det som säljs i Åhlénsvaruhusen<br />

från Europa och skulle g<strong>är</strong>na ta<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

n tapp för tåget<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

scanpix<br />

t

utmanare <strong>på</strong> s<strong>på</strong>ret<br />

Norskägda uppstickaren Hector Rail utmanar jättarna Green Cargo<br />

och tyska Railion om de tunga industritransporterna <strong>på</strong> kontinenten.<br />

sv ensk a 7-å r inga r brukar<br />

inte ge namn åt tågföretag.<br />

Men Hector Nyblom<br />

gjorde det n<strong>är</strong> hans pappa Mats<br />

tillsammans med tidigare Mc-<br />

Kinseykonsulten Ole Kjörrefjord<br />

och den norska redarfamiljen<br />

Höegh drog i gång godstågsbolaget<br />

Hector Rail strax<br />

före jul 2004.<br />

Den norskägda uppstickaren<br />

har <strong>på</strong> knappt tre år tagit 5 procent<br />

av den svenska marknaden<br />

och <strong>vi</strong>sat att det faktiskt går att<br />

tjäna pengar i en bransch som<br />

många räknat bort. I fjol hade<br />

företaget en omsättning <strong>på</strong> 132<br />

miljoner och gjorde en <strong>vi</strong>nst <strong>på</strong><br />

5,5 miljoner. Nästa år räknar<br />

Mats Nyblom med intäkter <strong>på</strong><br />

250 miljoner.<br />

boLagEt snuvadE i höstas<br />

statliga Green Cargo <strong>på</strong> en tioårig<br />

stororder från SCA, uppdraget<br />

att köra 1,8 miljoner ton timmer<br />

från Västernorrland och Jämt-<br />

land till Sundsvall varje år.<br />

Och i januari 2008 skickar<br />

Mats Nyblom iväg de första direkttågen<br />

mellan Norrköping<br />

och Ruhrområdet, en resa <strong>på</strong> 18<br />

timmar. För det femåriga uppdraget<br />

för holländska speditören<br />

Van Dieren Maritime, har<br />

man köpt nya lok från Bombardier<br />

för totalt 200 miljoner kronor,<br />

dyrare tvåströmslok som<br />

klarar ström och signalsystem i<br />

både Sverige, Danmark och<br />

Tyskland.<br />

Hector Rail räknar med<br />

att dra 200–250 tåg om året<br />

för Van Dieren Maritime, som<br />

specialiserat sig <strong>på</strong> dörr-tilldörr-transporter<br />

mellan Skandina<strong>vi</strong>en<br />

och kontinenten. Bolaget<br />

ägs av isländska logistikföretaget<br />

Samskip.<br />

”det <strong>är</strong> en komplicerad och<br />

kapitalintensiv verksamhet<br />

med stora operativa risker”<br />

frälst <strong>på</strong> räls. Mats nyblom <strong>på</strong> Hector rail ser en kraftigt ökad<br />

efterfrågan <strong>på</strong> tågtransporter i främst tyskland.<br />

Hector Rail har i dag 60 anställda,<br />

20 egna lok och hyr vagnar,<br />

som man ibland specialanpassar<br />

för kunderna, till exempel<br />

SCA:s timmertransporter.<br />

”Vi har växt mycket snabbare<br />

än <strong>vi</strong> trodde från början. Men<br />

Hector Rail <strong>är</strong> inget transportföretag,<br />

utan ett litet tågåkeri<br />

och <strong>vi</strong>ll inte växa för fort”, säger<br />

Mats Nyblom.<br />

Den svenska godsmarknaden<br />

<strong>på</strong> j<strong>är</strong>nväg avreglerades redan<br />

1996, men statliga Green Cargo<br />

– som har runt 80 procent av<br />

marknaden – har hittills inte<br />

mött någon större konkurrens.<br />

Flera av konkurrenterna har<br />

lämnat in. Senast i somras gick<br />

Inlandsgods i konkurs.<br />

”Det h<strong>är</strong> <strong>är</strong> en komplicerad<br />

och kapitalintensiv verksamhet<br />

med stora operativa risker. Ta<br />

bara ett lok som går sönder, det<br />

handlar om helt andra pengar<br />

än en långtradare. Drabbas man<br />

av flera problem samtidigt kan<br />

hela aff<strong>är</strong>en raseras om man<br />

inte har starka finansi<strong>är</strong>er bakom<br />

sig”, säger Mats Nyblom.<br />

Idén till tågdragarbolaget fick<br />

han 2003 då han jobbade <strong>på</strong> Ikea<br />

Rail, godstågsbolaget som möbeljätten<br />

lade ner efter bara<br />

drygt ett års trafik. Han sade<br />

upp sig och gick med sin aff<strong>är</strong>sidé<br />

till Jörgen Ekberg, tidigare<br />

McKinseykonsult, chef för speditionsföretaget<br />

ASG, numera<br />

partner <strong>på</strong> riskkapitalbolaget<br />

Litorina Capital. Han skickade<br />

honom <strong>vi</strong>dare till Ole Kjörrefjord,<br />

också en f.d. McKinsey-<br />

konsult som nu jobbade för den<br />

norska redarfamiljen Höegh.<br />

Och Ole Kjörrefjord, Täby-<br />

ingvar karmhed/scanpix<br />

bo liksom Mats Nyblom, kände<br />

varandra sedan tidigare.<br />

Idag har familjen Höegh 80<br />

procent av Hector Rail. Ole Kjörrefjord,<br />

som <strong>är</strong> ordförande, äger<br />

10 procent liksom Mats Nyblom<br />

och en mindre post finns hos<br />

personalen, bland annat har<br />

flera lokförare köpt aktier.<br />

N<strong>är</strong> Hector Rail i december<br />

2004 började köra mellan Hallsberg<br />

och norska Halden för<br />

danska speditionsföreaget Euroshuttle<br />

var det överkapacitet <strong>på</strong><br />

vagnar att hyra i Europa. I dag<br />

<strong>är</strong> läget helt annorlunda, säger<br />

Mats Nyblom, uthyrningsvagnar<br />

<strong>är</strong> en bristvara och beställningstiderna<br />

för nya lok uppemot<br />

ett år.<br />

”Godsmarknaden <strong>på</strong> tåg har<br />

tagit fart och Tyskland växer<br />

snabbast av alla EU-länder just<br />

nu. I fjol ökade den tyska marknaden<br />

med 10 procent”, säger<br />

han och menar att det samtidigt<br />

gäller att hålla ett öga <strong>på</strong> tyska<br />

Railions framfart i Europa.<br />

tyskarna <strong>är</strong> otroligt aggressiva,<br />

och risken <strong>är</strong> att Green<br />

Cargos samarbete gör att det<br />

tyska bolaget tar över de svenska<br />

kunderna för internationella<br />

transporter.<br />

”Det kan sluta med att tyskarna<br />

helt gratis kommer över vad<br />

de misslyckades köpa 2004, och<br />

att Green Cargo blir en ren underleverantör.<br />

Men <strong>vi</strong> ser också<br />

möjligheter och ska göra det <strong>vi</strong><br />

kan för balansens skull.” n<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

| va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 49

t<br />

v a t å g k a o s i E u r p o p a<br />

ljuset i tunneln starkast i schweiz<br />

MEdan banvErkEt gör slut <strong>på</strong> ytterligare<br />

en borr i Hallandsåsen körde<br />

i juni det första tåget genom den<br />

nybyggda, 34,6 kilometer långa<br />

lötschbergtunneln i schweiz. n<strong>är</strong><br />

bygget <strong>är</strong> helt f<strong>är</strong>digt ska tunneln ta<br />

110 godståg per dygn och ett snabbtåg<br />

i timmen. För persontåg från<br />

tyskland till Milano kortas resan<br />

med en timme.<br />

den ökande långtradartrafiken<br />

över alperna har medfört stora miljö­<br />

och trafikproblem i schweiz. i en<br />

uppgörelse med eU accepterade landet<br />

fortsatt<br />

tung transittrafik<br />

mot att det<br />

mesta förs över<br />

<strong>på</strong> j<strong>är</strong>nväg.<br />

schweizarna<br />

har förstås folkomröstat<br />

både<br />

mer <strong>på</strong> j<strong>är</strong>nväg.<br />

Men jag kan inte<br />

ens få en vettig<br />

offert <strong>på</strong> j<strong>är</strong>nv<br />

ä g s t r a n s p o r t<br />

mellan Portugal<br />

och Sverige”, säger ulf Hemgren, ekonomi-<br />

och logistikchef <strong>på</strong> Åhlénsgruppen.<br />

Mats Nyblom, vd och en av grundarna<br />

<strong>på</strong> norskägda uppstickaren Hector<br />

Rail, tycker att trafiksäkerheten<br />

glömts bort i debatten.<br />

”Det snabbt ökande antalet lastbilar<br />

<strong>på</strong> vägarna <strong>är</strong> inte bara ett miljöproblem.<br />

Möter du 60 ton lastbil <strong>på</strong> fel<br />

plats <strong>är</strong> det kört, också för en SUV”, säger<br />

han.<br />

Lissabon–stockHoLM <strong>är</strong> ungef<strong>är</strong><br />

lika långt som sträckan mellan San<br />

Fransisco och Chicago. Men i USA, d<strong>är</strong><br />

godsj<strong>är</strong>nvägen avreglerades redan<br />

1980, <strong>är</strong> <strong>vi</strong>llkoren helt annorlunda.<br />

D<strong>är</strong> går hälften av frakten <strong>på</strong> j<strong>är</strong>nväg,<br />

medan lastbilarna har runt 33 procent.<br />

Men USA har inga gränser som<br />

tågen måste passera. För en containerlast<br />

<strong>på</strong> tåg från Portugal till Sverige <strong>är</strong><br />

sju olika länder och sju olika transportörer<br />

inblandade.<br />

EU <strong>vi</strong>ll införa sex så kallade fraktkorridorer<br />

genom Europa för snabba<br />

godståg. Tågen behöver egentligen<br />

mIljArdbygge. lötschbergtunneln i<br />

schweiz kostade 25 miljarder och<br />

in<strong>vi</strong>gdes i juni i år.<br />

om lötschbergtunneln och den 57 kilometer<br />

långa Gotthardtunneln som<br />

ska stå klar 2016 och bli v<strong>är</strong>ldens<br />

längsta j<strong>är</strong>nvägstunnel.<br />

lötschbergtunneln har hittills kostat<br />

25 miljarder kronor, och schweiz<br />

betalar merparten, bland annat med<br />

intäkter från lastbilsskatterna.<br />

i somras in<strong>vi</strong>gde drottning Beatrix<br />

en annan linje som ska korta frakttransporterna<br />

i europa. Betuwelinjen<br />

mellan rotterdam och ruhrområdet<br />

har byggts enbart för frakttåg och<br />

kostat 4,6 miljarder euro. den ska<br />

ses som ett holländskt<br />

vapen i<br />

kampen med de<br />

rivaliserande<br />

jättehamnarna<br />

antwerpen,<br />

Bremen och<br />

Hamburg.<br />

scanpix<br />

inte köra snabbare<br />

än i dag, det<br />

<strong>vi</strong>ktiga <strong>är</strong> att de<br />

rullar hela tiden.<br />

Men tecken finns<br />

<strong>på</strong> att EU, som<br />

dri<strong>vi</strong>t fram liberaliseringen och i åratal<br />

försökt få bolagen att samarbeta<br />

över gränserna och öppna sina banor<br />

för konkurrens, <strong>är</strong> <strong>på</strong> väg att tappa<br />

tålamodet.<br />

Bryssel har nu lagstiftningsvägen<br />

t<strong>vi</strong>ngat fram ett gemensamt europeiskt<br />

IT-system, dit alla banverk, tågoperatörer<br />

och vagnuthyrare kommer<br />

vara t<strong>vi</strong>ngade att rapportera för att<br />

man ska kunna följa gods genom Europa.<br />

Systemet ska köras i gång 2013,<br />

och lagen <strong>är</strong> skriven ända ner <strong>på</strong> kodnivå.<br />

En verklig örfil till de europeiska<br />

j<strong>är</strong>nvägarna.<br />

”Naturligt<strong>vi</strong>s <strong>är</strong> det skämmigt att<br />

branschen inte klarat detta själva”, säger<br />

Jan Sundling, ordförande i den arbetsgrupp<br />

<strong>på</strong> UIC som ska sy ihop och<br />

upphandla systemet, och menar att<br />

det behövs en kulturrevolution i j<strong>är</strong>nvägsv<strong>är</strong>lden.<br />

”Det <strong>är</strong> ingen ’rocket science’ att<br />

ändra <strong>på</strong> signalsystem och strömförsörjning.<br />

Det <strong>vi</strong>ktigaste <strong>är</strong> att transportörerna<br />

börjar samarbeta. Vi ska<br />

göra samma sak som flyget och rederi-<br />

t<br />

s<strong>på</strong>rtrAssel.<br />

2013 ska signalsystem<br />

och<br />

strömförsörjning<br />

vara integrerad i<br />

hela europa.<br />

Få Lastbilen utrikestransporter drar mest <strong>på</strong> tåg<br />

Andel av de totala transporterna 2006, %<br />

Inrikes<br />

Utrikes<br />

56<br />

22<br />

28<br />

12<br />

16<br />

Lastbil J<strong>är</strong>nväg Båt<br />

66<br />

mest InrIkes.<br />

det <strong>är</strong> om utlandstrafiken<br />

som godstågen<br />

ska konkurrera.<br />

| va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 51

t<br />

v a t å g k a o s i E u r p o p a<br />

contAIner. den<br />

ökade handeln med<br />

asien har lett till<br />

kraftigt ökande<br />

kombitrafik med<br />

båt och tåg.<br />

n<strong>är</strong>ingen redan gjort – men göra det<br />

fort.”<br />

Bo-Lennart Nelldal <strong>på</strong> KTH ser tyska<br />

Railions shoppingrunda bland<br />

andra länders marknadsledare som<br />

ett sätt att öppna gränserna. Men det<br />

leder också till en stark tysk dominans.<br />

”Medan fransmännen lägger under<br />

sig persontrafiken, tar tyskarna över<br />

alltmer av godstrafiken.”<br />

dEt var oron för tyskarnas dominans<br />

<strong>på</strong> transportsidan – Deutsche<br />

Bahn äger även speditionsjätten Schenker<br />

som en gång slukade Bilspedition –<br />

som gjorde att den svenska regeringen<br />

plockade bort Green Cargo från säljlistan<br />

och lämnade köpsugna DB med<br />

snopen min.<br />

Samarbetet mellan Green Cargo och<br />

Railion inneb<strong>är</strong> också att man öppnar<br />

för tyskarna att gå in och ta svenska<br />

kunder.<br />

”Vi <strong>är</strong> inte naiva, <strong>vi</strong>sst <strong>är</strong> det en risk,<br />

n tåget <strong>är</strong> renast<br />

Utsläpp av koldioxid, nettoton per kilometer<br />

genomsnitt i Sverige<br />

Lastbil*<br />

lAstAr grönt. Ut­<br />

48<br />

släppsnivåerna sänks<br />

med såväl el­ som<br />

dieseldrivna godståg.<br />

Eltåg<br />

0,003<br />

Dieseltåg<br />

18<br />

t<br />

Genomsnitt i Sverige *Tung lastbil med släp, Euro 3, 70% fyllnadsgrad.<br />

Källa: NTM, Green Cargo<br />

Ikea drog i nödbromsen<br />

Ett ambitiöst tågprojekt skulle revolutionera<br />

möbeljättens fraktsystem. Men efter bara ett<br />

halvår lades Ikea Rail ner.<br />

scanpix<br />

Med e t t inh y rt R66-lok och<br />

en snittfart <strong>på</strong> 70 kilometer<br />

i timmen rullade det in mot<br />

Duisburg den 28 juni 2002. Ikea<br />

Rails första egna tåg mellan Älmhult<br />

och det tyska centrallagret i<br />

Werne.<br />

Bara ett och halvt år senare lade<br />

den svenska möbeljätten ner sitt<br />

j<strong>är</strong>nvägsbolag.<br />

Ikea slog stort<br />

<strong>på</strong> trumman<br />

n<strong>är</strong> man som<br />

första företag<br />

utnyttjade avregleringen<br />

i<br />

Europa och<br />

b ö r j a d e<br />

köra<br />

egna tåg över nationsgränserna. Det<br />

var ingen hejd <strong>på</strong> <strong>vi</strong>sionerna hos tiomannagänget,<br />

med tidigare SJ Godschefen<br />

Christer Beijbom i spetsen som<br />

skulle bygga upp det nya tågbolaget.<br />

Efter godstågen mellan Sverige och<br />

Tyskland skulle det bli trafik mellan<br />

Polen och Tyskland, Italien och Tyskland,<br />

Benelux och Tyskland. Och <strong>på</strong><br />

Ikea lobbade man för engelska som<br />

kommunikationsspråk längs vägen,<br />

precis som <strong>på</strong> flyget.<br />

dEt var naturLigt<strong>vi</strong>s pressade<br />

transportpriser som hägrade. Men det<br />

<strong>vi</strong>sade sig omöjligt att få lönsamhet i<br />

trafiken. Ikea kunde inte fylla vagnarna<br />

tillbaka till Sverige, och agera speditör<br />

för att hitta kunder med returfrakter<br />

var en väg som man inte <strong>vi</strong>lle<br />

slå in <strong>på</strong>. Speciellt inte som man kunde<br />

hamna i situationer d<strong>är</strong> leverantörer<br />

till Ikea plötsligt blev godskunder.<br />

”Vi <strong>är</strong> jättebra <strong>på</strong> heminredning,<br />

men spedition <strong>är</strong> inte vår bransch”,<br />

t<br />

Ingen lek.<br />

Godstågen<br />

från Älmhult<br />

avvecklades.<br />

| va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 53<br />

lloyd sutton/scanpix

v a t å g k a o s i E u r p o p a<br />

tUngA lAss. J<strong>är</strong>nvägen <strong>är</strong> idealisk för<br />

basindustrins tunga transporter.<br />

”striden <strong>är</strong> inte<br />

avgjord. <strong>på</strong> andra<br />

sidan jobbar<br />

j<strong>är</strong>nvägslobbyn”<br />

t<br />

Hög tid... (forts)<br />

så <strong>är</strong> det n<strong>är</strong> man <strong>är</strong> liten. De kör 5 000<br />

godståg om dygnet, <strong>vi</strong> bara 300. Men<br />

<strong>vi</strong> kommer inte sänka garden och har<br />

gjort klart för tyskarna att <strong>vi</strong> inte glider<br />

in i deras hägn utan att det kommer<br />

kosta dem. Och <strong>vi</strong> tänker inte<br />

sluta som matarbolag åt Railion”, säger<br />

Sören Belin.<br />

Om Europa lyckas föra över mer<br />

transporter, både av gods och passagerare,<br />

från de miljöbelastande bilarna<br />

till j<strong>är</strong>nvägen väntar dock en ny konflikt.<br />

Den mellan person- och godståg,<br />

speciellt runt storstäderna, <strong>på</strong> morgnar<br />

och kvällar.<br />

”D<strong>är</strong>för <strong>är</strong> utbyggnaden av höghastighetståg<br />

i Frankrike, Tyskland, Italien<br />

och Spanien en bra lösning. De<br />

går <strong>på</strong> separata banor och lämnar alltså<br />

plats till godstågen <strong>på</strong> de vanliga<br />

banorna”, säger Bo-Lennart Nelldal.<br />

i bryssEL Lobbar bilindustrin för<br />

att få köra 25-metersbilar, i dag bara<br />

tillåtna i Sverige, i hela Europa.<br />

”Det skulle ta ytterligare marknadsandelar<br />

från j<strong>är</strong>nvägarna. Men striden<br />

<strong>är</strong> inte avgjord, <strong>på</strong> andra sidan jobbar<br />

j<strong>är</strong>nvägslobbyn och miljöintressen”,<br />

säger Lars B. Johansson, deltidsprofessor<br />

<strong>vi</strong>d Transportforskningskommissionen,<br />

ordförande i Flygets miljökommitté<br />

och tidigare miljöchef <strong>på</strong> SJ.<br />

”På sikt <strong>är</strong> jag optimistisk n<strong>är</strong> det<br />

gäller frakt <strong>på</strong> j<strong>är</strong>nväg, helt enkelt för<br />

att biltrafiken kommer kväva sig<br />

själv.” n<br />

da<strong>vi</strong>d mendelsohn/scanpix<br />

Ikea drog... (forts)<br />

säger Jeanette skjelmose, miljöchef<br />

<strong>på</strong> Ikeas globala transporter.<br />

Ikea <strong>är</strong> lika förteget om sina transportvolymer<br />

som om sina försäljningssiffror.<br />

Jeanette Skjelmose säger<br />

att fraktvolymerna dubblas vart<br />

femte år. Möbelgiganten gör 69 procent<br />

av sina inköp i Europa, <strong>är</strong> en av<br />

de stora transportköparna <strong>på</strong> kontinenten<br />

och kända för sin stenhårda<br />

förhandlingstaktik.<br />

”Vi försöker använda j<strong>är</strong>nväg både<br />

av miljö- och volymskäl. Men transporter<br />

genom flera länder tar både<br />

mycket längre tid och blir dyrare genom<br />

alla omlastningar som görs. Leveranstiderna<br />

<strong>är</strong> osäkra, förseningarna<br />

kan handla om flera dagar. Och<br />

då riskerar <strong>vi</strong> brist <strong>på</strong> varor i varuhusen,<br />

och kunder som inte får vad de<br />

<strong>vi</strong>ll ha”, säger Jeanette Skjelmose.<br />

tyskLand <strong>är</strong> Ikeas största enskilda<br />

marknad, och tåg rullar fortfarande<br />

mellan Älmhult och Jönköping och<br />

Tyskland. Men nu sköts det av andra<br />

transportföretag, som holländska<br />

speditionsfirman Van Dieren<br />

Maritime.<br />

”Vi ser hela tiden<br />

över transporterna,<br />

både av pris,<br />

miljö- och kapacitetsskäl.<br />

Är det kapacitetsbrist<br />

– och<br />

det <strong>är</strong> ett problem i<br />

Europa – betalar <strong>vi</strong><br />

ibland lite mer och<br />

tar j<strong>är</strong>nvägen.”<br />

I Sverige går 40<br />

procent av Ikeas<br />

transporter med<br />

tåg, och till Norge<br />

<strong>är</strong> det nästan 95 procent.<br />

Frankrike <strong>är</strong> ett stort transitland,<br />

men med uselt rykte bland godstågsbolagen.<br />

”Jag önskar jag slapp ha med fransmännen<br />

att göra över huvud taget”,<br />

säger en av dem som VA pratat med.<br />

Men Jeanette Skjelmose <strong>vi</strong>ll inte diskutera<br />

enskilda länder.<br />

”Jag <strong>vi</strong>ll inte hänga ut enskilda<br />

transportörer och enstaka länder.<br />

t<br />

jüri soomägi<br />

Jag kan bara konstatera<br />

att det fungerar<br />

bra i norra Europa<br />

och även i<br />

södra Europa, om<br />

man transporterar<br />

mellan två länder.<br />

Men så fort man<br />

ska passera flera<br />

landsgränser blir<br />

det problem.”<br />

ikEa Har soM MåL<br />

att minska sina koldioxidutsläpp<br />

med 12 procent per transporterad<br />

kubikkilometer till 2010. I Europa<br />

använder man mer och mer sjötransporter.<br />

Varor från Turkiet till varuhusen<br />

i Spanien och Portugal går<br />

numera mestadels sjövägen i stället<br />

för med bil, trots längre ledtider.<br />

N<strong>är</strong> Ikea Rail startade sade bolaget<br />

att j<strong>är</strong>nvägstransporterna skulle öka<br />

från 18 till 40 procent <strong>på</strong> några års<br />

sikt. Sådana utfästelser gör Ikea inte<br />

längre.<br />

”Det <strong>vi</strong>ktiga <strong>är</strong> inte hur <strong>vi</strong> når målen<br />

utan att <strong>vi</strong> gör det. Det handlar<br />

inte bara om att byta till miljövänligare<br />

transporter, utan också om att<br />

exempel<strong>vi</strong>s jobba stenhårt med att<br />

optimera fyllnadsgraden.”<br />

Ikea har också minskat transporterna<br />

till USA från Polen, d<strong>är</strong> en stor<br />

del av den s<strong>på</strong>nskivebaserade möbelproduktionen<br />

<strong>är</strong> förlagd.<br />

En del av lösningen <strong>är</strong> nämligen<br />

lokal produktion. Ikea upp fabriker<br />

för just s<strong>på</strong>nskivebaserade möbler i<br />

USA, som ska försörja den nordamerikanska<br />

marknaden. n<br />

rött ljUs.<br />

ikeas satsning<br />

<strong>på</strong> klimatvänliga<br />

tåg<br />

floppade.<br />

”transporter<br />

genom flera<br />

länder tar både<br />

längre tid och<br />

blir dyrare”<br />

Jeanette Skjelmose<br />

| va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 55<br />

kasper dudzik/scanpix<br />

grafik: anna s<strong>på</strong>ng

p r o f i l<br />

Med sina 212 miljarder<br />

<strong>är</strong> Kerstin Hessius <strong>på</strong><br />

Tredje AP-fonden en<br />

av Stockholms<strong>börsen</strong>s<br />

största investerare.<br />

I Per Öq<strong>vi</strong>sts intervju<br />

avslöjar hon att hon<br />

tycker att Federal<br />

Reserve sköter sitt jobb<br />

betydligt bättre än<br />

Riksbanken och att det<br />

inte finns någon risk för<br />

att konjunkturen dippar<br />

de n<strong>är</strong>maste tre åren.<br />

av per öq<strong>vi</strong>st foto micke lundström<br />

nä r i n g s l i v e t s t u f f a s t e c h e f?<br />

Tredje AP-fondens vd Kerstin Hessius<br />

<strong>är</strong> kunnig, <strong>på</strong>läst och snabbtänkt.<br />

Och inte rädd för kontroverser. I<br />

debattartiklar har hon använt ord<br />

som struptag, hån, dåraktigt, ny<br />

istid och ”spiken i kistan för tillväxten”<br />

n<strong>är</strong> förslag låg om att bredda<br />

förmögenhetsskatten.<br />

Hon kräver en sänkning av rea<strong>vi</strong>nstskatten<br />

i stället för en favorisering<br />

av fondsparande. Hon <strong>vi</strong>ll se<br />

aktiekunskap <strong>på</strong> skolschemat, en<br />

debatt som precis blossat upp igen.<br />

Hon har också riktat hård kritik mot Ekobrottsmyndigheten för brister i<br />

undersökningskompetens och alldeles för långa handläggningstider.<br />

Som tidigare <strong>vi</strong>ce riksbankschef kritiserar hon Riksbanken för att<br />

vara inkonsekvent, för transparent och för försiktig i sina ränteändringar.<br />

Som chef för Tredje AP-fonden kräver hon förändringar i hur de får<br />

placera och menar att politikerna ska sluta gnälla och i stället utöva<br />

sin makt <strong>på</strong> allvar.<br />

Nu <strong>är</strong> hon starkt kritisk mot hur de amerikanska subprimelånen<br />

paketerats.<br />

”Ekonomin tål betydligt högre kreditförluster än vad <strong>vi</strong> sett den senaste<br />

tiden utan att det <strong>är</strong> kris. Problemet <strong>är</strong> inte de paketerade produkterna,<br />

utan hur de har sålts in och prissatts, investerarna har inte<br />

förstått vad de har köpt. N<strong>är</strong> de nu inser det, sprids en rädsla och de<br />

agerar inte rationellt utan säljer i panik.”<br />

Hon menar dock inte att det <strong>vi</strong> ser nu <strong>är</strong> en början <strong>på</strong> någon lågkonjunktur.<br />

inte rädd<br />

58 | va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se<br />

t

för bubblor<br />

| va | 32 | 22 xxxxxx 200x | www.ekonominyheterna.se | 59

t<br />

v a p r o f i l<br />

”Nu omv<strong>är</strong>deras finansiella risker, men det<br />

l<strong>är</strong> inte nämnv<strong>är</strong>t <strong>på</strong>verka den underliggande<br />

styrkan i v<strong>är</strong>ldsekonomin. Snarare <strong>är</strong> det<br />

ett uppvaknande som leder till sundare v<strong>är</strong>deringar.<br />

Men kortsiktigt vågar jag inte säga<br />

att faran <strong>är</strong> över ännu.”<br />

Kerstin Hessius <strong>är</strong> ordförande för Finansmarknadsrådet<br />

vars uppdrag <strong>är</strong> att ge strategiska<br />

råd för hur Sverige kan st<strong>är</strong>kas som ett<br />

finansiellt centrum.<br />

Med konkurrerande bud <strong>på</strong> Stockholms<strong>börsen</strong><br />

har finansmarknadsminister Mats Odell<br />

gett rådet i uppdrag att analysera konsekvenserna<br />

för den svenska finansmarknaden.<br />

Både vad som händer om <strong>börsen</strong> förblir fristående,<br />

om den köps av Nasdaq, av Bourse Dubai<br />

eller andra ägarkonstellationer.<br />

”Medierna jagar mig för att få veta vad jag<br />

tycker om alternativen, men rådet avslöjar<br />

inget innan ministern får vår rapport, senast<br />

den 28 september.”<br />

Efter att ha kallats räntehök som riks-<br />

Kerstin Hessius nätverK<br />

pensionsv<strong>är</strong>lden<br />

På tredje aP-fonden<br />

l<strong>är</strong>de hon känna sin<br />

ordförande Claes de<br />

Neergaard, vd för industrifonden.<br />

i corporategovernance-frågorna<br />

får hon stöd av<br />

Pernilla Klein, Kreab,<br />

och styrelseledamoten<br />

Dan Andersson,<br />

chefekonom <strong>på</strong> LO.<br />

vänner som ger råd<br />

<strong>är</strong> före detta studiekompisen<br />

Peter Norman,<br />

nu vd <strong>på</strong> sjunde<br />

aP-fonden, och Sarah<br />

McPhee, <strong>vi</strong>ce vd <strong>på</strong><br />

aMF, som hon l<strong>är</strong>de<br />

känna <strong>på</strong> transferatortiden.<br />

Med aMF:s<br />

vd Christer Elmehagen<br />

<strong>är</strong> Hessius invald<br />

i v<strong>är</strong>ldens tyngsta internationellapensionsfondnätverk,<br />

iPC.<br />

<strong>börsen</strong><br />

Under den turbulenta<br />

börstiden var Olof<br />

Stenhammar ett<br />

starkt stöd liksom<br />

Magnus Böcker och<br />

Per Larsson, nu mitt<br />

i annan börsstrid.<br />

Urban Bäckström, vd<br />

<strong>på</strong> Svenskt N<strong>är</strong>ingsliv<br />

dan andersson<br />

och ordförande i<br />

OMX, l<strong>är</strong>de hon känna<br />

i Riksbanken. I det<br />

nordiska börssamarbetet<br />

blev hon god<br />

vän med Hans Ole<br />

Jochumsen, då vd för<br />

Köpenhams<strong>börsen</strong>.<br />

Simon Nathansson,<br />

vd för Neonet, <strong>är</strong> en<br />

god vän. Adine Grate<br />

Axén, enda k<strong>vi</strong>nnan i<br />

OM:s styrelse, blev en<br />

s<strong>är</strong>skild relation.<br />

Markus Wallenberg<br />

sitter i Handelshögskolans<br />

ad<strong>vi</strong>sory<br />

board ihop med Hessius.<br />

Med Claes Dahlbeck<br />

utvecklade hon<br />

koden för bolagsstyrning.<br />

Nu förvaltar hon<br />

koden med ordföranden<br />

Hans Dahlborg,<br />

även ordförande i<br />

Nordea. Han uppskattar<br />

Hessius rakhet.<br />

Vännen Lars Otterbeck<br />

<strong>är</strong> <strong>vi</strong>ce ordfö-<br />

60 | va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se<br />

bankschef blev Kerstin Hessius chef för<br />

Stockholms<strong>börsen</strong> – tre veckor före terrordåden<br />

i USA.<br />

Två av hennes tre år som börschef hör till<br />

de svartaste undet det senaste seklet.<br />

”Börsen tappade runt två tredjedelar av sitt<br />

v<strong>är</strong>de från toppen år 2000.”<br />

Hon fick då en överraskande fråga av en<br />

journalist <strong>på</strong> en av Sveriges största dagstidningar:<br />

”Kan bolag <strong>på</strong> <strong>börsen</strong> gå i konkurs?”<br />

”Jag trodde inte mina öron! Än i dag vet jag<br />

inte om frågan var korkad eller oerhört listig.<br />

Jag bad min informationschef svara, för alla<br />

kunde svara utom jag. Annars hade rubriken<br />

bli<strong>vi</strong>t: Börschefen säger att börsbolag går i<br />

konkurs!”<br />

Terrordåden den 11 september 2001 blev en<br />

utlösande faktor då v<strong>är</strong>lden gick in i en svagare<br />

tillväxtperiod, n<strong>är</strong> riskaversionen ökade<br />

dramatiskt.<br />

”Våren innan var jag <strong>på</strong> ett seminarium i<br />

Georgetown. En person från det amerikans-<br />

rande och även <strong>vi</strong>ce<br />

ordförande i AP3-styrelsen.<br />

Anders Nyrén,<br />

vd Industriv<strong>är</strong>den, <strong>är</strong><br />

en vän från börstiden<br />

som hon umgås med<br />

i Båstad. D<strong>är</strong> umgås<br />

hon även med tennisförbundetsordförande<br />

Stefan Dahlbo, vd<br />

i Öresund och konstälskare.<br />

adine Grate axén<br />

Konsten<br />

Med Öresunds grundare<br />

Mats Q<strong>vi</strong>berg<br />

har hon både konst<br />

och Åre gemensamt.<br />

Konstresor gör hon<br />

med de goda vännerna<br />

Isabella och Teodor<br />

Dalenson (Novestra),<br />

Lena och Per<br />

Josefsson (Brummer<br />

& Partner) Martin<br />

Bj<strong>är</strong>inger (storägare i<br />

Björn Borg), Kerstin<br />

och Pontus Bonnier<br />

samt Shideh och Lars<br />

Nittve, chef för Moderna<br />

museet. En annan<br />

storsamlare från<br />

Alfred Berg <strong>är</strong> Richard<br />

Kahm. Andra<br />

kompisar i konstv<strong>är</strong>lden<br />

<strong>är</strong> galleristerna<br />

Ciléne Andréhn och<br />

Marina Schiptjenko<br />

(tillika popstj<strong>är</strong>na i<br />

Helene Billgren<br />

BWO) och Andreas<br />

Brändström och Jan<br />

Stene liksom Björn<br />

Wetterling. Bosse<br />

Nilsson, f.d. chef för<br />

Liljevalchs, nu Charlottenborg<br />

i Köpenhamn,<br />

umgås hon<br />

med i Båstad. D<strong>är</strong><br />

finns galleristen Britt<br />

Arnstedt, arnstedt &<br />

Kullgren, sambo med<br />

konstn<strong>är</strong>en Peter<br />

Frie. Konstn<strong>är</strong>sparet<br />

Ernst och Helene<br />

Billgren träffar hon<br />

också i Båstad.<br />

sCanPix<br />

ka utrikesministeriet sade att den största politiska<br />

utmaningen var att USA inte längre<br />

hade en tydlig fiende. Det kalla kriget var<br />

över och förutsättningar fanns för en fredlig<br />

period. V<strong>är</strong>lden var <strong>på</strong> väg in i en ny era och<br />

skulle kunna ta itu med andra hot, som miljöförstöring<br />

och brott mot mänskliga rättigheter.<br />

Så gick ett halvår och en ny men svårdefinierad<br />

fiende dök upp.”<br />

Hon erkänner i dag att hon var för positiv<br />

direkt efter terrordåden, att den globala lågkonjunkturen<br />

blev långvarigare och konsekvensen<br />

för <strong>börsen</strong> mycket v<strong>är</strong>re än hon ens<br />

kunde ana.<br />

”Vi väntade oss inte den kraftiga börsnedgången<br />

2002, den kom som en total överraskning.<br />

Förtroendet för aktiemarknaden sjönk<br />

dramatisk.”<br />

Hon blev ny vd för Tredje AP-fonden 2004. I<br />

dag <strong>är</strong> hon den sjuttonde största placeraren<br />

<strong>på</strong> svenska <strong>börsen</strong>.<br />

Vid årsskiftet var fondens totala v<strong>är</strong>de 212 t<br />

politiKen<br />

I kodgruppen var Erik<br />

Åsbrink ordförande.<br />

De l<strong>är</strong>de känna varandra<br />

n<strong>är</strong> han var <strong>på</strong> finansdepartementet.<br />

Leif Pagrotsky l<strong>är</strong>de<br />

hon känna genom<br />

Claes Norgren, chef<br />

för Konkurrensverket<br />

och Hessius n<strong>är</strong>maste<br />

chef <strong>på</strong> Riksgälden.<br />

På Alfred Berg rekryterade<br />

hon nuvarande<br />

finansministern Anders<br />

Borg. Statssekreterarna<br />

Per Jansson<br />

och Hans<br />

Lindblad var riksbankskolleger<br />

och<br />

Ingemar Hansson <strong>är</strong><br />

vän från tiden i SNS:s<br />

styrelse. Finansmarknadsminister<br />

Mats<br />

Odell <strong>är</strong> en kontakt<br />

sedan mitten av 1990talet,<br />

nu i Finansmarknadsrådet.<br />

anders Borg<br />

MiCKe LundströM<br />

karin forseke<br />

finansv<strong>är</strong>lden<br />

I Finansmarknadsrådet<br />

sitter Harry<br />

Klagsbrun, partner i<br />

EQT, n<strong>är</strong>a medarbetare<br />

<strong>på</strong> Alfred Bergtiden.<br />

Karin Forseke,<br />

tidigare vd i Carnegie,<br />

<strong>är</strong> en vän i rådet. Annika<br />

Falkengren, vd<br />

för SEB, var en tuff<br />

konkurrent <strong>på</strong> Transferatortiden.<br />

I dag <strong>är</strong><br />

kontakten dem emellan<br />

varmare. Patrik<br />

Ehnblad, vd för HQ<br />

Bank, <strong>är</strong> n<strong>är</strong>maste<br />

granne i Åre. Lars<br />

Bertmark, styrelseordförande<br />

i SIFR,<br />

träffar hon ofta i<br />

konstsammanhang.<br />

Gemensam vän <strong>är</strong><br />

<strong>vi</strong>ce riksbankchefen<br />

Lars Nyberg. På Riksbanken<br />

blev hon också<br />

vän med Lars Heikensten<br />

och Eva<br />

Srejber.<br />

sCanPix

namn: Kerstin Therése Elisabeth<br />

Magdalena Hessius.<br />

YrKe : Vd för Tredje AP-fonden.<br />

Ålder : 49 år.<br />

familj : Maken Johan, advokat. Gemensamma<br />

barnen Johanna, 21 år<br />

och Da<strong>vi</strong>d, 19 år.<br />

bor : I bostadsrättslägenhet i Stockholm.<br />

utbildning: Ekonomexamen från<br />

Stockholms universitet, 10 p beskattningsrätt,<br />

20 p filmvetenskap.<br />

Karri<strong>är</strong>: Utredare Statskontoret<br />

1984–85, ekonom Riksbanken 1985–<br />

86, ekonom Riksgäldskontoret 1986–<br />

89, journalist Finanstidningen 1989–<br />

90, chefsekonom, senare vd <strong>på</strong> Alfred<br />

Berg-ägda Transferator och d<strong>är</strong>efter i<br />

ledningen för Alfred Berg som ansvarig<br />

för aff<strong>är</strong>sområdet fixed income<br />

1990–97, vd <strong>på</strong> Östgöta Enskilda Kapitalförvaltning<br />

1998, <strong>vi</strong>ce riksbankschef<br />

1999–2001 och vd för Stockholms<strong>börsen</strong><br />

2001–2004.<br />

stYrelse/förtroendeuppdrag :<br />

Ordförande för Finansmarknadsrådet<br />

och Historiska museet (<strong>vi</strong>lket även<br />

innefattar Kungliga Myntkabinettet).<br />

Ledamot i AP Fastigheter AB, Swedish<br />

Institute for Financial Research<br />

(SIFR), Handelshögskolans ad<strong>vi</strong>sory<br />

board och Kollegiet för svensk bolagsstyrning.<br />

fritid : Mycket konst, lite golf. Umgås<br />

med familj och vänner, g<strong>är</strong>na<br />

party med dans.<br />

reser helst: I Sverige, har fritidsställen<br />

<strong>på</strong> Aspö i Stockholms yttre<br />

sk<strong>är</strong>gård, i Båstad och Åre. Och så till<br />

New York för att se konst och besöka<br />

konstn<strong>är</strong>sateljéer.<br />

läser: För lite riktigt bra litteratur<br />

nu för tiden, det blir ofta ”page turners”<br />

och blandat med lite matnyttigt.<br />

lYssnar pÅ : R&b, Bob Dylan.<br />

| va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 61

t<br />

v a p r o f i l<br />

”Man får inte vara för mesig. jag <strong>är</strong> resultatorienterad<br />

och blir irriterad n<strong>är</strong> folk ältar och fastnar i detaljer”<br />

miljarder kronor, <strong>vi</strong>lket gör den till den näst<br />

största av de fyra AP-fonderna.<br />

”Det finns en sund konkurrens mellan APfonderna.<br />

Storleken <strong>är</strong> rätt lika, men innehållet<br />

blir alltmer olika. Vi har olika andel<br />

svenska och utländska aktier, olika valutaandel,<br />

olika stor exponering i private equity<br />

och olika förvaltningsstil. Över tiden kommer<br />

skillnaden att synas mer <strong>på</strong> resultatet.”<br />

Som ny vd inledde hon direkt en översyn av<br />

portföljstrukturen. I flera tidningar <strong>på</strong>stods<br />

hon ha sagt att det inte <strong>är</strong> acceptabelt att fondens<br />

investeringar minskar i v<strong>är</strong>de, bara för<br />

att index faller. Något hon nu förnekar.<br />

”Självklart faller v<strong>är</strong>den från tid till annan,<br />

vad som <strong>är</strong> oacceptabelt <strong>är</strong> att inte aktivt jobba<br />

för att begränsa förlusterna bara för att index<br />

faller.”<br />

Precis n<strong>är</strong> hon tagit över som ny vd sade<br />

hon att Tredje AP-fonden hade för stort fokus<br />

<strong>på</strong> relativ avkastning. Hon <strong>vi</strong>lle betona den<br />

absoluta avkastningen.<br />

”Vi kan inte gå kort, d<strong>är</strong>emot förflytta oss<br />

mellan olika tillgångar. Vi kan inte bli en ren<br />

’absolut förvaltare’, men ha ett mer absolut<br />

fokus. Ta vår life scienc-portfölj, den mäter <strong>vi</strong><br />

inte mot index utan mot ett absolut mål över<br />

tiden. D<strong>är</strong> kan <strong>vi</strong> inte handla kortsiktigt, för<br />

det <strong>är</strong> illik<strong>vi</strong>da aktier.”<br />

Hon <strong>vi</strong>ll bättre utnyttja att fonden inte behöver<br />

lik<strong>vi</strong>ditet i samma utsträckning som<br />

många andra kapitalförvaltare.<br />

”Vad ska <strong>vi</strong> ha för tillgångar? Jo, sådana som<br />

ger en lik<strong>vi</strong>ditetspremie. H<strong>är</strong> finns en beklaglig<br />

begränsning. Vi tillåts inte ha mer än<br />

5 procent i onoterade tillgångar, det <strong>är</strong> ogenomtänkt.<br />

Regelverket <strong>är</strong> inte heller logiskt<br />

Ker s t in hessi us och hennes<br />

mans första gemensamma<br />

investering var i<br />

ett konstverk, dit bådas studielån<br />

för några månader gick.<br />

”Det var läskigt och svårt men<br />

också h<strong>är</strong>ligt.”<br />

Med åren har intresset för<br />

konst växt. De reser ihop bara<br />

för att se konst. Till biennaler,<br />

konstmässor och museiutställningar.<br />

”Vi har ofta besökt New York,<br />

en gång med galleristen Björn<br />

Wetterling då <strong>vi</strong> besökte Tom<br />

Wesselman och Frank Stella i deras<br />

ateljéer. Jag mötte nyligen<br />

eftersom <strong>vi</strong> inte har någon begränsning <strong>på</strong><br />

hur mycket fastigheter <strong>vi</strong> får äga.”<br />

En annan begränsning som hon kräver bör<br />

ändras <strong>är</strong> att AP-fonderna t<strong>vi</strong>ngas ha minst<br />

30 procent i lik<strong>vi</strong>da tillgångar.<br />

”Internationella pensionsfonder har inte så<br />

detaljerade regler som <strong>vi</strong>, risken <strong>på</strong> lång sikt<br />

<strong>är</strong> att svenska pension<strong>är</strong>er får det sämre <strong>på</strong><br />

grund av begränsningarna.”<br />

Hennes nya strategi för Tredje AP-fonden<br />

består förenklat av tre delar.<br />

Del ett <strong>är</strong> att skapa en bra grundexponering.<br />

”Vi försöker hitta en väldiversifierad normalportfölj<br />

d<strong>är</strong> <strong>vi</strong> skulle ligga om allt <strong>på</strong><br />

marknaden var rätt prissatt, utifrån vårt<br />

uppdrag att nå 4 procents real avkastning<br />

över tiden.”<br />

Del två av strategin <strong>är</strong> att ta strategiska positioner<br />

i de marknader som de bedömer som<br />

felprissatta, för att nå bättre avkastning än<br />

normalportföljen.<br />

”Vi sålde exempel<strong>vi</strong>s våra långa obligationer<br />

2005 för att <strong>vi</strong> ansåg dem för högt v<strong>är</strong>derade.”<br />

Del tre <strong>är</strong> den aktiva förvaltningen, det hon<br />

kallar överavkastning.<br />

”Vi jobbar systematiskt <strong>på</strong> en mer sofistikerad<br />

risktagning, d<strong>är</strong> <strong>vi</strong> ser skickligheten hos<br />

enskilda förvaltare. Precis som med konst<br />

krävs ett bra öga.”<br />

”Hittills har <strong>vi</strong> inte fått tillräckligt bra valuta<br />

för pengarna. Vi måste ställa oss två frågor,<br />

dels om <strong>vi</strong> har <strong>vi</strong> valt rätt förvaltare, dels<br />

om <strong>vi</strong> gett förvaltarna rätt uppdrag?”<br />

”Många Sverigefonder lider av att ha ett för<br />

brett index och en jätteportfölj. Utveckling-<br />

n Konstintresset gör att hon inte blir så tråkig<br />

62 | va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se<br />

James Rosenquist för andra<br />

gången. Han har svenska rötter<br />

och <strong>är</strong> angelägen att hålla kontakter<br />

med svenskar.”<br />

Första konstförälskelsen skedde<br />

i Paris som 14-åring, n<strong>är</strong> hennes<br />

mor tog med henne för att se<br />

de franska impressionisterna. I<br />

början av 1980-talet föll hon pladask<br />

för Evert Lundquists måleri<br />

<strong>på</strong> Thielska galleriet.<br />

”Hans målningar gjorde ett<br />

djupt intryck <strong>på</strong> Johan och mig<br />

och <strong>vi</strong> tänkte att dit når <strong>vi</strong> aldrig<br />

i vårt samlande. Nu äger <strong>vi</strong> några<br />

Evert Lundquist-målningar,<br />

de <strong>är</strong> undantaget i vår samling<br />

som i övrigt består av samtidskonst.”<br />

De senaste fem sex åren har<br />

varit omvälvande <strong>på</strong> konstmarknaden,<br />

med omv<strong>är</strong>deringar<br />

av främst amerikansk popkonst<br />

och unga britter, kallade<br />

YBA.<br />

”Young British Artists med<br />

Damien Hirst i spetsen <strong>är</strong> spännande.<br />

Många ifrågasätter hans<br />

dödskalle med diamanter, men<br />

d<strong>är</strong> finns något intressant. Även<br />

svenska konstn<strong>är</strong>er börjar uppm<strong>är</strong>ksammas<br />

utomlands. Jag<br />

imponeras av språket hos konceptkonstn<strong>är</strong>er,<br />

förmågan att<br />

en bestäms då i praktiken av ett begränsat<br />

antal stora aktier <strong>på</strong> den svenska <strong>börsen</strong>. De<br />

som i år missat Volvo och Scania <strong>är</strong> körda!<br />

Det <strong>är</strong> inte en bra förutsättning.”<br />

Svåraste uppgiften för en pensionsförvaltare<br />

<strong>är</strong> dock att v<strong>är</strong>na v<strong>är</strong>den i lägen som n<strong>är</strong><br />

IT-bubblan sprack och <strong>vi</strong> fick flera år av negativ<br />

börsutveckling.<br />

”Är det alls möjligt eller ska <strong>vi</strong> ge upp och<br />

följa en kraftig börsnedgång nedåt? Att besluta<br />

att risken i portföljen dramatiskt bör<br />

ändras under <strong>vi</strong>ssa omständigheter <strong>är</strong> ännu<br />

en akademisk fråga <strong>vi</strong> inte vet svaret <strong>på</strong>.”<br />

Trots att Kerstin Hessius varit <strong>vi</strong>ce riksbankschef<br />

anser hon inte att penningpolitiken<br />

lyckas minska svängningarna i konjunkturen.<br />

Men hon <strong>är</strong> mer kritisk mot<br />

svenska Riksbanken än mot den amerikanska<br />

motsvarigheten Federal Reserve.<br />

”Ben Bernanke tog över i ett svårt penningpolitiskt<br />

läge, n<strong>är</strong> ekonomin var het och inflationen<br />

tog fart, samtidigt som det fanns<br />

oro för att penningpolitiken skulle hugga<br />

huvudet av tillväxten. Han har hanterat det<br />

bra genom att inte göra något alls, <strong>vi</strong>lket <strong>är</strong><br />

svårare än det verkar.”<br />

”Alan Greenspan gjorde ett fantastiskt bra<br />

jobb, bortsett från den kritik som även gäller<br />

mig själv, att han försökte förklara börsbubblan.<br />

Det var fel.”<br />

”Det var ett misstag i slutet av 1990-talet att<br />

<strong>vi</strong> <strong>på</strong> de flesta centralbanker försökte förklara<br />

att börsuppgången kunde vara motiverad<br />

utifrån potentiella produkti<strong>vi</strong>tetsförbättringar.<br />

Det hade varit bättre att säga: ’Vi förstår<br />

inte vad som händer.’ Nu legitimerade <strong>vi</strong><br />

del<strong>vi</strong>s IT-bubblan. Ofta <strong>är</strong> det bättre att ställa<br />

säga något <strong>på</strong> ett annat sätt. Målare<br />

som Cecilia Edefalk och Torsten<br />

Andersson, som i år fick<br />

Carnegie Art Award. Han <strong>är</strong> <strong>vi</strong>ktig<br />

och gör målningar av <strong>på</strong>hittade<br />

skulpturer. Kanske <strong>är</strong> han<br />

den i dag mest intressanta levande<br />

svenska konstn<strong>är</strong>en.”<br />

Konstintresset ”håller henne<br />

friskare i sinnet”.<br />

”Bra konst skapar en frid i själen<br />

men provocerar <strong>på</strong> samma<br />

gång. Konst ifrågasätter, får mig<br />

att reagera och ger en stark identitet.<br />

Tänker man bara <strong>på</strong> aktier<br />

och v<strong>är</strong>depapper blir man fyrkantig<br />

och tråkig.” n<br />

t

t<br />

sig <strong>vi</strong>d sidan om n<strong>är</strong> man<br />

som centralbank inte har<br />

en välgrundad förklaring.”<br />

En annan fråga <strong>är</strong> hur<br />

transparent en centralbank<br />

ska vara, det kanske<br />

inte alltid gagnar penningpolitiken.<br />

”Federal Reserve <strong>är</strong> mer<br />

konsekventa. I en tillväxtfas<br />

höjer de räntan stadigt<br />

under en längre period.<br />

Bara mot slutet infinner<br />

sig <strong>vi</strong>ss tveksamhet <strong>på</strong><br />

marknaden. Likadant<br />

nedåt. Riksbankens inflationsmål<br />

och modell gör<br />

att de fokuserar för mycket<br />

<strong>på</strong> förändring och för<br />

lite <strong>på</strong> nivåer.”<br />

Den ökade transparens<br />

som <strong>är</strong> resultatet av den<br />

räntebana Riksbanken för<br />

första gången presenterade<br />

i <strong>vi</strong>ntras <strong>är</strong> inget Kerstin<br />

Hessius heller stöder.<br />

”Vi blev väldigt förvånade<br />

över räntebanan de<br />

presenterade. Riksbanken<br />

bör tänka sig noga för, det<br />

<strong>är</strong> <strong>vi</strong>ktigt att de signalerar<br />

rätt. Räntorna i Sverige har utifrån den ekonomiska<br />

akti<strong>vi</strong>teten varit för låga ett tag. Det<br />

har säkert bidragit till att kronan <strong>är</strong> så lågt<br />

v<strong>är</strong>derad, för lågt enligt min mening.”<br />

Hon <strong>är</strong> också kritisk mot att Riksbanken <strong>är</strong><br />

för fokuserad <strong>på</strong> inflationen och d<strong>är</strong>med inte<br />

fångar upp vad som händer utanför den reala<br />

ekonomin.<br />

Ӏven om penningpolitik inte ska syssla<br />

med tillgångspriser så <strong>på</strong>verkas de av penningpolitiken.<br />

Den kan bidra till att bubblor<br />

byggs upp i fastigheter, aktier och kreditmarknader.<br />

N<strong>är</strong> bubblorna spricker kan de<br />

negativa konsekvenserna för den reala ekonomin<br />

bli större än kostnaden av att ha lite<br />

högre räntor.<br />

Jag tycker att man ska höja räntorna snabbare<br />

än inflationstrycket kräver n<strong>är</strong> man <strong>är</strong><br />

säker <strong>på</strong> att konjunkturen pekar up<strong>på</strong>t. Och<br />

omvänt, man ska lätta mer <strong>på</strong> gasen i konjunkturnedgång<br />

än vad inflationstrycket<br />

signalerar. Den svenska penningpolitiken<br />

bör vara mer distinkt, först då talar Riksbanken<br />

ett tydligt språk!”<br />

Någon större fara för en kraftig konjunkturnedgång<br />

ser hon dock inte, inte förrän om<br />

tidigast tre år.<br />

”Sent i en konjunkturuppgång sätter man i<br />

gång med kapitalförstöring. Ännu fattar inte<br />

bolagen okloka beslut, med aggressiva företagsköp,<br />

n<strong>är</strong> man investerar i de allra största<br />

maskinerna och n<strong>är</strong> det högsta huset i v<strong>är</strong>l-<br />

den byggs.”<br />

Vilket just skett i Dubai…<br />

(Skrattar) ”Ja. Det talar för att den marknad<br />

som <strong>vi</strong>ker först n<strong>är</strong> <strong>vi</strong> går in i en lågkonjunktur<br />

<strong>är</strong> Dubai. Vi n<strong>är</strong>mar oss en tid då styrelserna<br />

bör bli mer kritiska i stället för att<br />

trycka <strong>på</strong> för aggressiva investeringar.”<br />

Hon återkommer flera gånger till hur de<br />

sista skeptikerna skakats ur marknaden<br />

strax innan en bubbla brister. De blev skeptiska<br />

för tidigt och har ingen trov<strong>är</strong>dighet<br />

kvar n<strong>är</strong> de i flera års tid sagt att <strong>börsen</strong> <strong>är</strong><br />

överv<strong>är</strong>derad.<br />

”Går man ur <strong>börsen</strong> för tidigt riskerar man<br />

att inte orka stå emot. Man behöver inte sälja<br />

<strong>på</strong> toppen, det <strong>är</strong> bättre att sälja lite för sent.”<br />

”Det svåra <strong>är</strong> ju att det finns så kallade midcycles,<br />

Då handlar det inte om en konjunkturnedgång<br />

utan en kortsiktig korrigering<br />

av börskurserna.”<br />

Som tidigare journalist <strong>på</strong> Finanstidningen<br />

<strong>är</strong> hon kritisk mot medierna.<br />

”Det finns för lite resurser till research och<br />

tidningarna består av för mycket infotainment.”<br />

”Ett bra exempel <strong>på</strong> hur ni inte gör ett<br />

grundligt jobb var förra sommaren. Då <strong>vi</strong>lle<br />

dåvarande regeringen kalla in ordförandena<br />

i AP-fonderna för att se om något kunde göras<br />

i Volvo. Inte en enda journalist ifrågasatte regeringens<br />

rätt att göra detta, trots att det står<br />

i lagen att regeringen inte får ge direktiv till<br />

AP-fonderna och AP-fonderna inte<br />

får ägna sig åt n<strong>är</strong>ingspolitik. Jag<br />

saknar så kallade watchdogs.”<br />

AP-fonderna har styrelser med fullt<br />

ansvar och hon kritiserar politikerna<br />

för att de riskerar att undergräva förtroendet<br />

för pensionssystemet genom<br />

allmänt gnäll.<br />

”Har de inte förtroende för hur arbetet<br />

bedrivs i någon av AP-fonderna,<br />

bör de ändra styrelserna, det <strong>är</strong> deras<br />

ansvar.”<br />

”Sättet att arbeta med kompetensfrågor<br />

<strong>är</strong> också föråldrat. Nu får handläggare<br />

<strong>på</strong> departementen sköta den<br />

komplicerade och <strong>vi</strong>ktiga frågan som<br />

en bisyssla och de <strong>är</strong> ofta inte kvalificerade<br />

för den uppgiften. En s<strong>är</strong>skild<br />

avdelning inom regeringskansliet<br />

bör arbeta med de h<strong>är</strong> frågorna för<br />

hela myndighetsv<strong>är</strong>lden. Det blir<br />

ännu mer aktuellt från årsskiftet n<strong>är</strong><br />

styrelserna med begränsat ansvar avskaffas.”<br />

Kerstin Hessius har starka åsikter,<br />

<strong>är</strong> <strong>är</strong>lig och stryker ingen medhårs.<br />

Är hon emot något skräder hon inte<br />

orden.<br />

Som ledare <strong>är</strong> hon otålig, resultatorienterad,<br />

tuff, entusiastisk, energisk<br />

som en Duracellkanin och <strong>på</strong>läst.<br />

Hon <strong>är</strong> en<strong>vi</strong>s och har svårt att<br />

ändra ståndpunkt.<br />

Du sägs också vara aggressiv.<br />

”Njae, snarare lite provokativ. Man får inte<br />

vara för mesig. Jag <strong>är</strong> resultatorienterad och<br />

blir irriterad n<strong>är</strong> folk ältar och fastnar i detaljer.<br />

Första gången jag blev chef var det svåraste<br />

att förstå att alla inte tycker om chefen.”<br />

Hon hävdar att hon kan vara tuffare att tas<br />

med hemma, något som hennes två barn och<br />

inte minst maken Johan, som hon träffade<br />

redan 20 år gammal, ofta får känna <strong>på</strong>.<br />

”Min man och dotter säger att jag har dåligt<br />

morgonhumör. (Skrattar) Jag kan vara rätt<br />

elak <strong>på</strong> morgnarna…”<br />

Hon växte upp i en hårt arbetande akademikerfamilj<br />

och hade tyska barnflickor, en<br />

pappa som var advokat och en mamma som<br />

var rådman.<br />

”Mamma var ansvarsfull och läste läxor<br />

med oss. Pappa var en glad gamäng, som n<strong>är</strong><br />

han var hemma mer stod för skoj och fest.”<br />

Första gången Kerstin Hessius tjänade<br />

pengar var i tidiga tonåren som diskplockare<br />

för 14 kronor i timmen.<br />

Första större investeringen var inte i aktier<br />

utan i en sliten sommarstuga i Stockholms<br />

yttersk<strong>är</strong>gård för 340 000 kronor ihop med<br />

inte bara maken Johan utan också hans<br />

mamma.<br />

”Jag var skräckslagen. Jag grät innan <strong>vi</strong><br />

skrev <strong>på</strong> kontraktet.” n<br />

| va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 63

I mediebranschen<br />

<strong>är</strong> 26 procent av<br />

cheferna k<strong>vi</strong>nnor<br />

mot 5 procent i<br />

n<strong>är</strong>ingslivet i stort.<br />

H<strong>är</strong> <strong>är</strong> förklaringen.<br />

Av CAmillA WAgner<br />

illUSTrATiOn KenneTH AnDerSSOn<br />

meDiA<br />

AmAzOnernA<br />

TAr över<br />

siffror na ä r h ä mta de ur boken<br />

”Maktens kön”, skriven av nio forskare<br />

<strong>vi</strong>d Göteborgs universitet under<br />

ledning av Anita Göransson.<br />

Varför mediebranschen kommit<br />

längre vad gäller jämställdhet bland chefer<br />

än övriga n<strong>är</strong>ingslivet reflekterar Cecilia Zadig<br />

och Gunlög Israelsson kring i boken<br />

”Mediaamazonerna”. De båda leder en kurs i<br />

k<strong>vi</strong>nnors ledarskap <strong>på</strong> JMK <strong>vi</strong>d Stockholms universitet.<br />

Från kursen och dess deltagare har de tagit<br />

fram underlag för boken och bland annat<br />

kommit fram till att k<strong>vi</strong>nnor tränas hela<br />

livet <strong>på</strong> att utveckla egenskaper som <strong>är</strong> attraktiva<br />

chefsegenskaper i moderna företag.<br />

Boken bygger <strong>på</strong> en studie av 143 k<strong>vi</strong>nnor<br />

som har eller har haft chefsbefattningar t<br />

att:ENtION MANAGEMENT & KARRIÄR<br />

| va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 65

t<br />

V a att:ENtION MANAGEMENT & K ARRIÄR<br />

”k<strong>vi</strong>nnor når toppen ur ett underdog-perspektiv”<br />

inom branschen. Ur materialet<br />

kan man utläsa att de <strong>vi</strong>ktigaste<br />

ingredienserna för att lyckas <strong>är</strong><br />

att man drivs av en <strong>vi</strong>sion, fungerar<br />

som lagledare, förmår medarbetare<br />

att prestera en journalistik<br />

som uppm<strong>är</strong>ksammas och<br />

”Det gäller att ta för sig”<br />

lena K Samuelsson<br />

Chefredaktör SvD<br />

C I t a t u r b O k E N ” M E d I E a M a z O N E r N a ”<br />

”K<strong>vi</strong>nnor <strong>vi</strong>ll g<strong>är</strong>na ha makt och inflytande,<br />

men de <strong>är</strong> inte beredda att ta<br />

chansen n<strong>är</strong> de får den. Det finns massor<br />

av orsaker. Allt <strong>är</strong> inte k<strong>vi</strong>nnors<br />

fel, men överlag borde k<strong>vi</strong>nnor vara<br />

lite kaxigare och ta fler chanser.”<br />

Christina Jutterström<br />

Före detta vd <strong>på</strong> SVT<br />

”Jag minns n<strong>är</strong> barnen var små. På<br />

den tiden fick man ju inte ha hjälp<br />

och jag minns att jag stod och tvättade<br />

<strong>på</strong> nätterna, medan jag tänkte <strong>på</strong><br />

Herbert Tingsten som låg i sängen<br />

och läste böcker…”<br />

”Gå inte in i mönster, d<strong>är</strong> du<br />

känner dig obekväm, bara för att<br />

leva upp till andras förväntningar. ”<br />

”Jag <strong>tror</strong> att <strong>vi</strong> alla <strong>är</strong> som bäst i våra yrkesroller om <strong>vi</strong> <strong>är</strong> de <strong>vi</strong> <strong>är</strong>.<br />

Naturliga och avspända – och samtidigt mål- och resultatinriktade.<br />

Det finns inga motsättningar i detta, <strong>vi</strong>lket <strong>vi</strong> ofta tycks glömma.<br />

Förväntningar från styrelse, ledning, media och personal gör att <strong>vi</strong><br />

lätt går in i mönster d<strong>är</strong> <strong>vi</strong> egentligen inte känner oss bekväma och<br />

kommer till vår rätt.<br />

Programmet i ’Akademin för det Uttrycksfulla Ledarskapet’ gav<br />

mig det jag hoppats <strong>på</strong> – ökade insikter om mig själv, ökat förtroende<br />

för min egen personlighets v<strong>är</strong>de och att utifrån det skapa ett starkt<br />

personligt uttryck som berör. Jag trivs n<strong>är</strong> jag ser hur kollegor och<br />

medarbetare blir positivt <strong>på</strong>verkade”.<br />

Björn Mellgård, Director Global Discovery Research China, AstraZeneca<br />

scanpix<br />

belönas av andra. Den k<strong>vi</strong>nnliga<br />

mediechefen <strong>är</strong> konfliktlösare<br />

och hon har också stöd av sin<br />

n<strong>är</strong>maste chef.<br />

De h<strong>är</strong> egenskaperna <strong>är</strong> s<strong>är</strong>skilt<br />

effektiva i mediebranschen<br />

d<strong>är</strong> man basar över ett antal<br />

Vill du också utveckla dig som ledare och bli tydligare, mer trov<strong>är</strong>dig<br />

och mer engagerande? Välkommen till Akademin för det Uttrycksfulla<br />

Ledarskapet. Vi l<strong>är</strong> dig att hitta det äkta, personliga uttryckssätt<br />

som präglar ledare man lyssnar <strong>på</strong>, stimuleras av och berörs av –<br />

scanpix<br />

”solister” som arbetar med sina<br />

egna varum<strong>är</strong>ken – sin byline.<br />

”De <strong>är</strong> framtidens chefer. Välutbildade<br />

människor <strong>vi</strong>ll ha<br />

en ledare som har förmågan att<br />

lyfta dem till den nivån de inte<br />

<strong>vi</strong>sste att de kunde nå. En ledare<br />

som bygger <strong>på</strong> deras styrkor”, säger<br />

Cecilia Zadig.<br />

Det h<strong>är</strong> <strong>är</strong> självfallet framgångsrika<br />

egenskaper även hos<br />

manliga chefer, men en man kan<br />

nå framgång även med andra<br />

ledarstilar och det verkar inte<br />

vara möjligt för k<strong>vi</strong>nnor.<br />

”Man ska komma ihåg att k<strong>vi</strong>nnor<br />

som når toppen gör det ur ett<br />

underdog­perspektiv. De måste<br />

brottas med den chefsbilden som<br />

<strong>är</strong> norm. Chefen <strong>är</strong> lika med en<br />

man”, förklarar hon.<br />

Det inneb<strong>är</strong> att k<strong>vi</strong>nnor behöver<br />

prestera mer för att bli uppm<strong>är</strong>ksammade.<br />

”Redan de k<strong>vi</strong>nnor som klarat<br />

sig genom sorteringen till mellanchefsnivå<br />

har större kvaliteter<br />

än sina manliga kolleger. Det<br />

<strong>är</strong> nästan ett axiom”, menar Gun-<br />

precis som en duktig skådespelare kan engagera en hel salong. Och<br />

vem skulle bättre kunna hjälpa dig att hitta din uttrycksfullhet än<br />

Akademins unika mix av erfarna handledare? Skådespelare som<br />

Lena Endre, Reine Brynolfsson och Marie Richardson, rösttränare<br />

som Karin Fermann Huldt och ledarutvecklare som Lena Ahlström.<br />

Lena Endre, partner, och<br />

Lena Ahlström, grundare/VD<br />

foto: martin von krogh<br />

FraMtIdENs ChEFEr. Cecilia<br />

Zadig och Gunnar Strömblad<br />

<strong>tror</strong> stenhårt <strong>på</strong> k<strong>vi</strong>nnorna.<br />

nar Strömblad, koncerndirektör i<br />

den norska mediejätten Schibsted.<br />

Men h<strong>är</strong> finns det fällor.<br />

Eftersom k<strong>vi</strong>nnor måste prestera<br />

mer <strong>är</strong> det lätt att bli för<br />

duktig. Många k<strong>vi</strong>nnor som<br />

lyckats nå toppen <strong>vi</strong>ttnar om hur<br />

de fått träna bort ”duktig­flickasyndromet”<br />

och i stället l<strong>är</strong>a sig<br />

att det hon gör duger och att hon<br />

<strong>är</strong> v<strong>är</strong>d att följa. n<br />

Akademin för<br />

det Uttrycksfulla<br />

Ledarskapet<br />

www.uttrycksfulla.se 08-32 71 30

V A Att:ENtION hajp<br />

Internetbubblan <strong>är</strong> tillbaka<br />

nygamla shoppingtrender direkt från nätet Av Olle COrnéer<br />

Högtalare<br />

och lurar<br />

i en pryl<br />

PRYLAR. nu lanserar Jabra<br />

en pryl <strong>vi</strong> aldrig trodde att <strong>vi</strong><br />

skulle få se: hörlurar och högtalare<br />

i en och samma manick.<br />

Japp, du läste rätt. Men det<br />

handlar inte om två klumpiga<br />

högtalare som man spänner<br />

fast runt huvudet, utan tillverkaren<br />

har satsat <strong>på</strong> en futuristisk<br />

form med lite lagom 70talskänsla.<br />

Jabra BT8030 <strong>är</strong> trådlös och<br />

använder bluetoothteknik. Och<br />

tack vare den inbyggda micken<br />

går det också att använda<br />

BT8030 som ett headset. Batteritiden<br />

<strong>är</strong> imponerande 32 timmar<br />

om du använder den som<br />

ett par hörlurar – och 26 timmar<br />

som högtalare.<br />

<strong>vi</strong> <strong>är</strong> lite nervösa över ljudkvaliteten.<br />

Det känns som om<br />

antingen hörlurslyssningen eller<br />

högtalarna borde bli lidande i<br />

kombinationen.<br />

räkna med<br />

runt 2 000 kronor<br />

n<strong>är</strong> prylen<br />

lanseras i<br />

höst. l<br />

Lyssna<br />

dubbeLt.<br />

I skön 70-<br />

talsretro.<br />

Bara leenden med ny kamera<br />

FOtO. Det räckte länge med<br />

fler pixlar och bättre zoom<br />

som försäljningsargument för<br />

digitala kameror. Nya T200 och<br />

T70 från Sony <strong>vi</strong>sar att den tiden<br />

<strong>är</strong> förbi.<br />

Funktionerna l<strong>är</strong> få konkurrenterna<br />

att höja <strong>på</strong> ögonbrynen.<br />

Eller vad sägs om möjligheten<br />

att<br />

t re n d b l ogge n trigga av-<br />

hajp <strong>på</strong> nätet. tryckaren<br />

n<strong>är</strong> perso-<br />

nerna i sökaren ler? Klart användbart<br />

i <strong>vi</strong>ssa situationer,<br />

men kanske lite enformigt<br />

om man använder den jämt<br />

och ständigt.<br />

Dessutom har båda modellerna<br />

lcd-peksk<strong>är</strong>m med<br />

möjligheten att flytta fokus<br />

genom att trycka direkt<br />

med fingret.<br />

Annars handlar det om<br />

två rätt vanliga digitalkameror.<br />

68 | va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />

amazon<br />

börjar sälja<br />

livsmedel<br />

INtERNEt. Det finns ett och annat i den nuvarande<br />

internetboomen som <strong>på</strong>minner<br />

om den förra. Det <strong>är</strong> lite oroande. Nu kommer<br />

ytterligare ett tecken i skyn för alla<br />

som <strong>vi</strong>ll tro att det snart kommer att<br />

spricka med en rejäl smäll: e-handelsjätten<br />

Amazon har nämligen börjat sälja<br />

livsmedel.<br />

Jodå, nu <strong>är</strong> det dags igen! Rulla ut satsningen<br />

i 30 städer! Leverans direkt till<br />

dörren inom 30 minuter! Men Amazon<br />

tänker inte upprepa misstagen från de<br />

utbrända e-handelsbolagen. Gammal <strong>är</strong><br />

ändå äldst. Satsningen finns än så<br />

länge bara i Seattle – och endast<br />

inbjudna betatestare kan<br />

använda den. Men<br />

<strong>vi</strong>sst luktar det<br />

dotcom-<br />

boom. l<br />

corbis/scanpix<br />

rosenrött.<br />

Snygg kamera<br />

för snygga bilder.<br />

Upplösningen <strong>är</strong><br />

<strong>på</strong> åtta megapixlar.<br />

T200 har fem gångers<br />

zoom, medan T70 har<br />

tre gångers zoom.<br />

Än så länge <strong>är</strong> det<br />

inte klar vad kamerorna<br />

kommer att kosta eller<br />

n<strong>är</strong> de lanseras. l<br />

20 Mkr för<br />

Facebookapplikation<br />

INtERNEt. Vi har sagt det förut,<br />

men det <strong>är</strong> v<strong>är</strong>t att säga<br />

igen: i dagens webb 2.0-boom<br />

kan det vara lika effektivt att<br />

utveckla en applikation som<br />

rider <strong>på</strong> vågen av ett socialt<br />

nätverk som att uppfinna<br />

själva nätverket.<br />

Glöm att bli nästa Myspace eller<br />

Facebook – försök i stället att skapa<br />

små roliga program som går att<br />

använda tillsammans med nätverken.<br />

Nu ryktas det att applikationen<br />

”Where I’ve been” <strong>är</strong> <strong>på</strong> väg att säljas<br />

till en resesajt för ungef<strong>är</strong> 20<br />

miljoner kronor. Det <strong>är</strong> inte fy<br />

skam för ett så enkelt program.<br />

Å andra sidan handlar det om ett<br />

smart verktyg som redan används<br />

av 2,3 miljoner Facebookanvändare.<br />

Om aff<strong>är</strong>en blir av handlar det<br />

om den största hittills för en Facebookapplikation.<br />

Än så länge. l<br />

Kodlås för<br />

känslig info<br />

PRYLAR. <strong>är</strong> du rädd för att någon ska<br />

läsa dina dokument? då bör du kolla<br />

in den h<strong>är</strong> nya minnespinnen från<br />

Corsair. den <strong>är</strong> nämligen utrustad<br />

med kodlås.<br />

knappa bara in din kod och en röd<br />

lampa indikerar att alla dina <strong>vi</strong>ktiga<br />

dokument <strong>är</strong> säkrade. minnespinnen<br />

låses automatiskt<br />

n<strong>är</strong> du<br />

tar ut den<br />

ur datorn.<br />

men<br />

det slutar<br />

inte d<strong>är</strong>. det h<strong>är</strong> <strong>är</strong><br />

minnespinnen för<br />

alla riktigt slar<strong>vi</strong>ga.<br />

kodad. n<strong>är</strong> du<br />

<strong>vi</strong>ll vara säker <strong>på</strong><br />

USB-minnet.<br />

registrera koden hos tillverkaren så<br />

kan du få tillbaka den om du glömmer<br />

bort siffrorna. l

v a b ö r S g u i d e<br />

Företag<br />

energi<br />

StockholmSbörSen<br />

Olja & Gas<br />

Concordia B 40,9 -0,2 -26 57,8 40,8 29 4,2 1,0 2,4 1 952<br />

Lundin Petroleum 64,0 5,8 -19 83,5 58,8 18 3,6 0,0 0,0 20 120<br />

PA Resources 51,5 -4,6 -21 65,8 36,6 9 3,1 0,0 0,0 7 468<br />

Tanganyika Oil 109,0 5,3 -7 150,0 77,5 neg 14,7 0,0 0,0 6 005<br />

West Siberian 4,9 -1,0 -33 7,9 4,6 17 2,4 0,0 0,0 5 886<br />

Vostok Nafta * 369,0 1,1 -18 475,2 339,0 16 986<br />

material<br />

Kurs<br />

Ändring, % Kurs senaste 12 mån<br />

1 vecka<br />

i år<br />

Gruv och metall<br />

BE Group 82,8 10,0 17 9 0,5 4,0 4,8 4 138<br />

Boliden 143,8 8,1 -11 163,5 121,4 8 1,1 5,8 4,0 41 609<br />

Höganäs B 187,5 0,3 4 214,5 170,0 14 1,1 6,9 3,7 6 581<br />

Lundin Mining 74,0 1,4 -12 97,0 61,5 7 3,5 0,0 0,0 28 883<br />

ProfilGruppen B 80,8 1,3 -11 91,0 78,3 10 0,4 3,3 4,0 460<br />

ScanMining 3,0 -0,7 -82 22,1 2,8 377<br />

SSAB A 222,0 9,6 49 288,7 122,2 10 2,0 5,0 2,3 70 310<br />

Tricorona B 7,1 5,2 43 8,1 3,0 1 018<br />

Skogsprodukter<br />

Bergs Timber * 66,5 2,3 88 86,0 21,7 452<br />

Billerud 92,3 4,2 -24 124,3 88,3 12 0,6 3,9 4,2 4 921<br />

Holmen 265,0 4,5 -11 335,0 253,5 15 1,2 12,5 4,7 23 307<br />

Rottneros 4,9 -0,6 -25 7,2 4,9 29 0,3 0,1 2,0 927<br />

Rör<strong>vi</strong>k Timber 81,0 -1,5 84 92,5 23,4 1 123<br />

SCA B 119,0 4,4 0 129,5 103,5 13 0,8 4,3 3,6 84 077<br />

Stora Enso R 121,8 7,5 13 134,5 104,5 17 0,7 4,1 3,4 96 398<br />

Branschsnitt 6,3 1<br />

induStrivaror och tjänSter<br />

Högst<br />

Utdeln.progn,<br />

kr<br />

Direktavkastn,<br />

%<br />

Börsv<strong>är</strong>de,<br />

Mkr<br />

Flyg & Försvar<br />

CTT Systems * 39,0 8,3 -18 55,0 35,6 201 5,4 342<br />

SAAB B 168,5 1,2 -20 215,5 165,0 13 0,8 4,5 2,7 18 594<br />

Byggvaror<br />

Assa Abloy B 142,5 0,4 -4 164,0 121,5 16 1,5 3,7 2,6 52 143<br />

Fagerhult 151,5 -2,3 1 162,5 125,0 16 0,8 4,0 2,6 1 947<br />

Svedbergs B 65,0 -3,7 -16 81,0 60,0 17 2,4 2,5 3,8 1 316<br />

Bygg- och anläggning<br />

Lindab 179,0 -0,6 37 16 1,5 4,3 2,4 14 089<br />

NCC B 181,0 12,4 -3 236,0 145,5 11 0,3 13,8 7,6 19 627<br />

Peab B 207,0 13,1 27 243,0 115,5 15 0,5 4,5 2,2 18 023<br />

Skanska B 138,3 3,9 2 164,0 112,5 15 0,4 5,5 4,0 58 999<br />

Sweco B 68,0 0,4 29 77,0 38,8 18 1,3 1,8 2,7 5 936<br />

Elektriska produkter<br />

ABB 163,5 6,5 33 166,0 95,0 21 1,9 2,1 1,3 361 621<br />

Consilium B 55,5 5,7 24 58,8 35,5 13 0,8 577<br />

Industrikonglomerat<br />

Midway B 73,3 1,0 13 87,5 52,0 1 757<br />

Westergyllen B 48,0 7,9 56 48,0 21,5 264<br />

Tunga maskiner<br />

Alfa Laval 419,0 9,0 36 454,0 232,0 17 2,0 8,0 1,9 46 791<br />

Atlas Copco A 112,3 6,1 15 121,5 76,8 17 2,2 2,8 2,4 135 998<br />

Beijer Alma B 99,5 -0,5 -1 117,8 71,0 13 1,5 4,3 4,3 2 509<br />

Cardo 248,0 2,5 -5 312,5 211,0 15 0,8 10,0 4,0 7 440<br />

Duroc B 33,2 -0,3 13 37,6 24,8 257<br />

Gunnebo Ind. 190,0 -1,6 -3 211,5 142,0 12 0,8 6,5 3,4 1 666<br />

Haldex 156,0 2,6 -5 187,5 133,5 14 0,4 4,8 3,0 3 478<br />

Hexagon B 140,0 7,9 44 151,0 83,0 20 2,5 2,0 1,4 35 642<br />

KMT 106,0 1,0 -29 153,0 102,5 13 0,6 3,0 2,8 1 060<br />

Munters 101,5 3,0 2 115,5 84,1 20 1,2 2,5 2,5 7 613<br />

Nederman 88,5 3,5 14 1,0 2,4 2,8 1 037<br />

Nibe B 97,3 -2,8 -15 142,0 78,5 22 1,4 1,3 1,3 8 220<br />

Opcon 63,5 1,6 25 76,5 31,1 958<br />

Sand<strong>vi</strong>k 135,3 4,8 39 149,8 77,4 16 1,9 4,0 3,0 160 446<br />

Scania B 160,0 7,0 40 199,5 81,0 16 1,6 4,2 2,6 130 765<br />

Så läSER Du VEckanS aFFäRERS BöRSGuIDE kurs: Senaste betalkurs dag för pressläggning. ändring %, 1 vecka: Kursförändring<br />

i procent senaste veckan. ändring %, i år: Kursförändring i procent sedan årsskiftet. kurs senaste 12 mån. Högst:<br />

Högsta betalkurs senaste 12 månaderna. lägst: Lägsta betalkurs senaste 12 månaderna. P/e-tal: Kurs genom <strong>vi</strong>nst/aktie efter<br />

skatt, prognos. P/s-tal: Börsv<strong>är</strong>de i förhållande till omsättning, prognos. utdeln. prog, kr: Utdelningsprognos för innevarande<br />

Lägst<br />

p/e<br />

p/s<br />

Företag<br />

Kurs<br />

Ändring, % Kurs senaste 12 mån<br />

1 vecka<br />

Seco Tools B 125,5 3,9 12 143,0 85,5 17 2,3 5,5 4,4 13 889<br />

SinterCast A 133,0 -2,9 66 172,0 64,0 739<br />

SKF B 138,0 5,5 17 151,5 95,9 13 1,1 5,0 3,6 62 863<br />

Trelleborg B 170,5 6,9 4 222,0 136,8 11 0,5 6,5 3,8 13 786<br />

VBG B 123,3 -5,2 9 148,5 88,5 1 575<br />

Volvo B 122,0 6,6 35 152,0 77,8 16 0,9 5,0 4,1 259 667<br />

Xano B 134,5 3,7 14 144,5 108,0 930<br />

Distribution & återförsäljare<br />

Addtech* 163,0 4,2 19 185,0 104,5 13 0,9 6,5 4,0 3 853<br />

Beijer B 210,0 1,0 94 225,0 78,3 12 0,8 6,0 2,9 2 477<br />

Bergman & Bev B * 220,5 -1,6 16 270,0 139,5 16 0,7 6,0 2,7 6 272<br />

Indutrade 165,0 10,7 22 175,0 95,0 16 1,2 5,2 3,2 6 600<br />

Malmbergs Elek. 79,3 -4,5 17 101,5 59,7 602<br />

OEM Int B 52,0 0,0 -9 65,2 48,0 1 040<br />

Företagstjänster<br />

AcadeMedia B 89,0 1,1 193 89,0 29,0 422<br />

Active Capital 144,0 -1,7 70 168,0 80,8 773<br />

Bong 49,8 8,5 -27 69,3 45,9 20 0,3 1,3 2,5 649<br />

BTS Group 45,5 -1,3 -5 55,0 45,0 13 1,5 1,1 2,3 795<br />

Expanda B 72,0 3,2 -25 108,5 60,5 11 0,7 3,3 4,5 608<br />

Gunnebo 75,3 0,3 -5 90,8 70,5 18 0,5 1,8 2,3 3 398<br />

HL Display B 192,5 0,0 5 230,0 141,5 14 0,9 5,5 2,9 1 489<br />

Intellecta B * 61,8 4,7 42 71,9 34,6 263<br />

Intrum Justitia 88,8 4,4 0 100,8 63,8 16 2,2 2,8 3,2 6 935<br />

Nefab B 95,5 36,9 17 95,5 60,8 17 1,2 1,8 1,9 2 639<br />

Observer 21,9 -3,1 -43 39,7 21,5 14 0,9 0,3 1,1 1 633<br />

Poolia B 41,3 -9,2 -39 70,5 41,3 11 0,6 2,0 4,8 763<br />

Proffice B 18,6 0,0 -23 26,0 16,2 15 0,3 0,4 2,1 1 297<br />

Rejlerkoncernen 54,0 -1,8 4 512<br />

Securitas B 86,8 0,0 -18 111,5 84,0 15 0,5 3,2 3,7 31 669<br />

Securitas Direkt 19,5 19,6 -10 38 1,8 0,0 0,0 6 784<br />

Securitas Systems 23,1 0,4 -17 17 1,1 0,5 2,2 8 037<br />

Studs<strong>vi</strong>k 208,0 8,3 -18 290,0 188,0 28 1,3 1 709<br />

Transcom B 49,2 6,7 -38 79,3 45,0 15 0,6 0,0 0,0 3 420<br />

Uniflex 113,5 2,3 -1 134,0 74,3 12 0,4 3,3 2,9 327<br />

Ångpanneför B 165,5 0,9 13 193,0 109,5 13 0,7 5,8 3,5 2 729<br />

Flygbolag<br />

SAS 130,8 1,9 12 167,5 86,0 11 0,3 0,0 0,0 21 508<br />

Rederier<br />

Broström B 69,0 8,2 -8 80,0 61,0 8 1,2 4,0 5,8 4 393<br />

Transatlantic 47,5 1,1 -7 60,0 40,8 1 322<br />

S<strong>vi</strong>thoid 13,5 3,8 -3 16,9 12,2 201<br />

Branschsnitt 5,4 20<br />

SällanköpSvaror- och tjänSter<br />

i år<br />

Högst<br />

Utdeln.progn,<br />

kr<br />

Direktavkastn,<br />

%<br />

Börsv<strong>är</strong>de,<br />

Mkr<br />

Fordonskomponenter<br />

Autoliv 390,0 3,2 -6 435,0 362,5 15 0,7 10,5 2,7 31 046<br />

Vitvaror<br />

Ballingslöv 228,0 2,7 12 260,0 156,0 12 0,8 6,0 2,6 2 445<br />

Electrolux B 154,5 0,3 32 190,0 95,6 14 0,4 4,5 2,9 47 673<br />

Husqvarna B 89,0 2,6 8 106,0 58,3 16 0,8 2,4 2,7 26 627<br />

Sport och fritidsprodukter<br />

Brio B 41,4 0,5 -16 54,0 39,6 354<br />

Fenix Outdoor 68,5 6,2 9 73,5 59,0 909<br />

Kabe B 113,0 -5,4 1 127,5 93,3 12 0,7 3,5 3,1 966<br />

Beklädnad och accessoarer<br />

Björn Borg 128,0 4,9 46 155,0 32,3 28 6,1 1,3 1,0 3 113<br />

Borås Wäfveri B 17,4 -0,6 -47 45,0 16,5 85<br />

New Wave 73,5 6,5 -5 87,8 65,8 18 1,1 1,1 1,5 4 948<br />

Nilörngruppen B 40,2 0,5 25 43,8 30,1 114<br />

Hotell och restaurant<br />

Home Properties 110,0 3,8 33 125,0 79,0 7 10,7 4,0 3,6 2 303<br />

Betsson 61,3 9,4 299 68,8 11,6 15 3,7 3,4 5,6 2 423<br />

SkiStar * 114,0 4,6 -3 142,0 100,3 30 3,2 4,5 3,9 4 309<br />

Ticket B 19,0 2,2 7 20,3 15,8 334<br />

Unibet 184,0 0,0 -6 273,0 132,8 14 4,3 9,6 5,2 5 196<br />

år. Direktavkastning, %: Utdelningsprognos i procent av aktuell kurs. Börsv<strong>är</strong>de, Mkr: Kurs för det största aktieslaget multiplicerat<br />

med totalt antal noterade aktier. För utländska företag anges börsv<strong>är</strong>det endast för de aktier som noteras i Stockholm.<br />

källa: FactSet/JCF Information om börsdata: 08-736 52 99. Börsdata kommer från källor som VA bedömer <strong>är</strong> tillförlitliga. Dock<br />

kan felaktigheter förekomma, och d<strong>är</strong>för bör placeringar göras också med beaktande av annan information.<br />

Lägst<br />

p/e<br />

| va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 71<br />

p/s

v a b ö r S g u i d e<br />

Företag<br />

Media<br />

A-com * 28,0 -6,7 -40 51,0 27,8 12 0,2 172<br />

Elanders B 182,0 4,3 34 219,0 114,4 13 0,9 4,5 2,5 1 762<br />

Eniro 82,5 1,9 -9 94,8 78,3 13 2,3 4,6 5,6 15 023<br />

Metro 6,2 4,2 -32 10,6 5,8 neg 1,1 0,0 0,0 3 300<br />

MTG B 389,0 2,1 -14 465,0 365,0 20 2,3 8,3 2,1 26 091<br />

VLT B 163,0 0,6 -4 195,0 151,0 959<br />

Zodiak 26,4 4,8 13 30,9 19,9 12 0,5 0,0 0,0 528<br />

Internethandel<br />

Netonnet * 60,0 5,3 -26 82,5 55,3 362<br />

Detaljhandel<br />

Bilia A 119,0 9,9 8 143,0 92,5 20 0,2 8,0 6,7 2 554<br />

Carl Lamm 52,8 1,4 -2 13 0,5 2,1 3,9 539<br />

Clas Ohlson B * 164,0 2,5 17 164,0 130,5 22 2,1 5,0 3,0 10 286<br />

Gant 231,5 -0,6 6 286,5 186,0 20 2,7 7,3 3,1 3 882<br />

Hemtex * 125,8 3,3 -10 157,0 95,5 17 2,1 3,8 3,0 3 689<br />

H&M B * 383,5 -1,9 11 447,5 274,0 24 4,1 13,8 3,6 317 360<br />

Kappahl * 65,3 -3,3 -9 84,5 45,5 12 1,1 5,0 7,7 4 896<br />

Lindex * 103,0 3,0 17 113,5 82,8 23 1,4 4,3 4,1 7 081<br />

Mekonomen 124,0 5,1 16 148,0 83,5 19 1,5 4,3 3,4 4 026<br />

Nobia 77,8 3,3 -11 102,5 74,5 15 0,8 2,1 2,7 13 560<br />

Rezidor Hotel Group 49,8 -2,4 -16 20 1,0 0,8 1,7 7 470<br />

Retail and Brands * 73,5 -4,9 13 97,0 47,0 25 1,2 2,3 3,1 4 195<br />

Wedins 8,2 -3,5 -15 12,4 8,2 441<br />

Branschsnitt -0,1 5<br />

dagligvaror<br />

livsmedelsdistribution<br />

Axfood 243,5 5,4 -14 292,0 215,0 16 0,4 20,0 8,2 12 776<br />

Hakon Invest 130,0 4,8 -17 172,0 112,5 18 9,9 6,3 4,8 10 250<br />

livsmedelsprodukter<br />

AarhusKarlshamn 151,0 3,4 -25 232,0 142,8 17 0,5 5,3 3,5 6 249<br />

Cloetta Fazer B 224,0 -6,7 -18 311,0 217,0 19 1,7 6,5 2,9 5 403<br />

Tobak<br />

Swedish Match 127,0 0,0 -1 139,0 112,3 18 2,7 2,7 2,1 33 909<br />

Hygienprodukter<br />

Oriflame 364,5 10,3 29 372,0 237,5 19 2,0 10,2 2,8 19 616<br />

Wilh. Sonesson B 20,0 -1,0 -22 26,1 20,0 57 0,5 0,3 832<br />

Branschsnitt 3,2 -3<br />

hälSovård<br />

Kurs<br />

Ändring, % Kurs senaste 12 mån<br />

1 vecka<br />

i år<br />

Högst<br />

Medicinsk teknik<br />

Biolin 10,3 -4,6 -39 17,3 10,3 neg 2,2 197<br />

Elekta B * 109,5 -5,2 -24 159,0 109,5 23 2,0 1,4 1,3 10 221<br />

Getinge B 150,0 0,5 -2 164,5 126,8 21 1,8 2,4 1,6 30 281<br />

Human Care 103,0 2,0 -1 114,0 92,0 268<br />

Nobel Biocare 321,0 4,0 -11 453,8 286,0 28 7,4 4,5 1,4 8 455<br />

Ortivus B 11,2 -5,9 -41 26,2 11,0 234<br />

Sectra B * 54,8 0,5 -30 82,5 53,0 29 2,5 0,8 1,4 2 014<br />

Hälsorelaterade tjänster<br />

Feelgood 2,8 1,9 15 3,1 1,8 231<br />

Ray Search Lab 222,0 3,3 48 263,0 119,5 53 23,0 2 542<br />

Bioteknik<br />

Active Biotech 64,0 1,2 -16 92,7 59,5 neg 29,6 0,0 0,0 3 094<br />

Artimplant B 4,9 2,1 34 7,3 2,8 291<br />

Bio Gaia B 35,9 -16,5 -11 57,0 26,6 618<br />

BioInvent 14,1 3,7 31 20,0 6,3 neg 5,2 0,0 0,0 788<br />

BioPhausia A 6,5 19,3 -10 9,4 3,3 740<br />

Biotage 11,9 -1,6 -10 15,5 9,8 21 2,0 0,0 0,0 1 057<br />

Bio<strong>vi</strong>trum 96,8 9,3 -15 46 3,4 0,0 0,0 4 414<br />

EpiCept 11,2 -0,9 14 26,7 9,8 neg 18,9 363<br />

Karo Bio 7,8 2,6 -40 17,6 7,7 neg 24,6 0,0 0,0 912<br />

Medi<strong>vi</strong>r B 58,8 0,4 26 74,8 35,9 neg 6,4 0,0 0,0 1 213<br />

Oxigene 22,6 -0,4 -33 37,8 22,6 neg 642<br />

Probi 29,1 4,7 22 39,4 18,2 55 6,5 0,0 0,0 273<br />

Q-Med 91,0 4,3 -15 116,5 84,8 34 6,4 2,4 2,7 9 043<br />

Vitrolife 36,8 -1,9 7 43,8 24,1 18 3,7 0,0 0,0 728<br />

Lägst<br />

p/e<br />

p/s<br />

Utdeln.progn,<br />

kr<br />

Direktavkastn,<br />

%<br />

Börsv<strong>är</strong>de,<br />

Mkr<br />

Företag<br />

1 vecka<br />

läkemedel<br />

AstraZeneca 331,5 2,3 -10 484,0 317,5 12 2,5 12,4 3,7 499 531<br />

Diamyd Medical B * 75,8 17,4 -48 172,0 60,5 733<br />

Meda A 101,0 2,5 -24 133,2 69,7 24 2,9 0,7 0,6 23 469<br />

Orexo 102,3 -4,0 -18 155,0 101,8 neg 8,4 0,0 0,0 1 420<br />

Branschsnitt 1,8 -12<br />

FinanS och FaStighet<br />

Banker<br />

Handelsbanken A 193,0 -1,3 -7 222,0 182,5 10 4,1 8,5 4,4 121 238<br />

Nordea 107,0 0,8 1 118,0 90,3 11 3,9 4,7 4,4 277 904<br />

SEB A 213,5 -3,4 -2 248,5 184,5 11 3,5 6,7 3,1 146 467<br />

Swedbank A 236,0 2,2 -5 282,0 206,5 10 3,8 8,9 3,8 121 628<br />

övriga finansiella tjänster<br />

Aff<strong>är</strong>sstrategerna 2,8 5,8 -11 3,4 2,6 126<br />

Avanza 119,0 3,0 -3 140,0 104,0 15 6,1 4,7 3,9 3 268<br />

Bure 42,0 6,3 26 44,8 28,0 1,8 1,2 2,9 4 575<br />

Carnegie 119,0 -0,4 -19 165,5 115,3 10 2,0 6,7 5,7 9 228<br />

Geveko B 176,0 -2,2 9 237,8 131,9 15 0,6 743<br />

HQ Bank 208,0 2,5 57 265,5 79,5 16 5,3 12,3 5,9 5 640<br />

Havsfrun B 33,3 0,6 -6 37,5 32,0 368<br />

Industriv<strong>är</strong>den A 141,3 2,4 4 157,0 105,3 4,8 3,4 53 774<br />

Investor A 169,0 1,8 1 187,5 140,0 8,7 5,0 3,0 128 876<br />

In<strong>vi</strong>k & Co 2,6<br />

Kaupthing Bank 1 167,0 3,5 39 1 281,0 774,7 10 4,9 22,0 1,9 852 555<br />

Kinne<strong>vi</strong>k B 127,3 1,8 11 141,5 82,3 4,4 2,0 1,6 34 036<br />

Latour B 123,3 5,8 32 128,8 80,0 3,0 2,4 16 117<br />

Ledstiernan 1,7 5,1 -9 1,9 1,3 475<br />

Luxonen 114,0 3,6 12 118,3 86,5 1 212<br />

Melker Schörling 124,0 5,1 -2 1,6 1,3 14 622<br />

NeoNet 34,8 4,2 45 36,8 14,3 23 3,5 0,9 2,6 2 139<br />

Nordnet 20,1 3,6 -16 25,5 18,3 14 4,3 0,8 4,0 3 317<br />

Novestra 8,3 -4,0 -24 16,7 8,3 309<br />

OMX 243,5 2,7 93 243,5 106,0 32 7,1 6,0 2,5 29 376<br />

Ratos B 208,0 6,1 28 234,5 130,0 10 1,1 6,0 2,9 33 309<br />

Skanditek A 38,5 2,7 -10 47,5 37,0 3,6 2 522<br />

Svolder B * 81,0 0,0 0 89,5 72,0 4,5 5,6 1 042<br />

SäkI 82,5 1,9 -5 106,0 76,0 2,5 3,0 4 125<br />

Traction B 67,0 0,8 -12 81,8 62,0 1 032<br />

Öresund 160,0 4,6 -11 180,0 133,3 5,4 3,4 10 364<br />

Försäkring<br />

Old Mutual 153,2 2,5 -12 187,5 145,6 10 1,7 6,9 4,5 8 435<br />

Salus B 34,0 1,2 16 38,3 22,0 791<br />

Fastigheter<br />

Balder 94,8 3,0 -7 115,0 74,0 10 1 537<br />

Brinova 119,0 12,3 -14 147,5 98,0 20 9,7 5,5 4,6 2 948<br />

Castellum 84,8 5,9 -7 105,5 75,3 15 6,5 3,1 3,7 14 578<br />

Catena 111,0 1,8 10 116,0 91,0 18 6,8 5,3 4,7 1 284<br />

Din bostad 64,0 3,2 -4 120,7 61,0 1 107<br />

Diös 33,7 7,0 -10 39,6 27,6 15 3,4 1,5 4,5 1 145<br />

Fabege 75,8 6,7 -17 100,0 65,8 24 6,5 4,0 5,3 13 517<br />

Fast Partner 38,5 2,1 -8 47,5 29,4 2 068<br />

Heba Fastigheter 202,0 1,0 -6 216,0 158,0 2 780<br />

Hufvudstaden A 67,5 0,4 -2 87,5 50,6 26 12,0 1,8 2,7 14 695<br />

JM B 193,5 4,3 17 257,5 113,0 12 1,3 6,5 3,4 17 197<br />

Klövern 25,1 -1,6 -16 33,4 22,3 14 3,6 1,3 5,3 4 180<br />

Kungsleden 83,5 6,0 -20 139,5 70,3 19 5,0 5,0 6,0 11 398<br />

Ljungberg B 84,5 5,6 0 120,0 49,5 23 7,6 2,1 2,5 11 088<br />

Lundbergs B 482,5 6,5 9 535,0 376,0 9 8,6 1,8 29 985<br />

Wallenstam B 148,0 0,3 5 184,5 94,0 37 6,8 2,6 1,8 8 495<br />

Wihlborgs 123,8 7,1 -13 168,0 105,0 14 4,6 6,3 5,1 4 756<br />

Branschsnitt 1,2 1<br />

inFormationSteknik<br />

Följ <strong>börsen</strong> <strong>på</strong> ekonominyheterna.se<br />

Kurs<br />

Ändring, % Kurs senaste 12 mån<br />

i år<br />

Högst<br />

Utdeln.progn,<br />

kr<br />

Direktavkastn,<br />

%<br />

Börsv<strong>är</strong>de,<br />

Mkr<br />

Internetrelaterad programvara och tjänster<br />

Aspiro 1,8 2,3 -45 3,7 1,7 34 0,9 339<br />

Boss Media 12,3 -2,4 -5 19,3 10,6 15 2,2 0,4 3,1 702<br />

LBI International 45,5 1,1 -7 56,5 42,0 16 1,6 0,0 0,0 2 822<br />

Tradedoubler 171,0 10,0 -16 231,5 140,0 32 1,8 3,1 1,8 4 791<br />

Wise Group 74,5 2,8 -83 640,0 70,0 23 3,7 2,8 1 351<br />

Lägst<br />

p/e<br />

| va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 73<br />

p/s

v a b ö r S g u i d e<br />

Företag<br />

Kurs<br />

IT-konsulter<br />

Acando 14,1 -1,4 1 17,7 10,3 10 0,8 0,6 4,5 1 076<br />

AddNode 22,8 1,8 -8 31,0 21,2 14 0,6 512<br />

Connecta 82,0 0,9 18 86,3 53,0 13 1,2 6,1 7,4 852<br />

Cyber Com 58,0 5,9 41 75,0 31,3 9 0,6 0,0 0,0 721<br />

Enea 3,1 -2,8 -17 4,4 3,0 23 1,4 0,0 0,0 1 149<br />

HiQ Int. 39,5 -3,2 -7 43,4 32,6 15 2,1 2,3 5,8 1 994<br />

Know it 64,0 -1,5 2 75,0 41,9 11 0,8 3,2 5,0 792<br />

Mandator 2,3 1,8 -16 3,1 1,8 392<br />

Modul 1 1,0 0,0 -9 1,5 0,7 98<br />

MSC Konsult B 10,8 4,9 11 10,9 8,3 34<br />

Nocom B 5,6 0,9 -30 8,8 5,3 11 0,8 0,2 3,6 649<br />

Novotek B 19,5 -2,0 -12 25,8 18,7 207<br />

Prevas B 32,7 3,2 15 38,6 21,5 310<br />

Proact 34,6 0,3 -1 39,9 26,0 10 0,5 1,3 3,6 408<br />

Semcon 67,0 12,1 -2 69,5 52,5 14 0,5 0,0 0,0 1 189<br />

Sigma 8,7 4,2 -36 14,3 8,1 10 0,5 0,4 4,3 748<br />

Softronic B 7,4 -1,3 41 8,1 3,8 360<br />

Teleca 16,2 -4,7 -16 23,5 16,0 neg 0,8 0,0 0,0 1 011<br />

Tietoenator 158,0 4,3 -30 229,5 148,5 17 0,8 4,5 2,8 11 958<br />

Programvara<br />

24h Poker 0,4 5,9 -46 1,0 0,3 13 0,8 0,0 0,0 180<br />

IBS B 16,8 -2,9 -36 26,4 16,8 48 0,6 0,0 0,0 1 405<br />

IFS B 7,2 2,9 -30 11,1 6,9 19 0,8 0,0 0,0 1 922<br />

Jeeves 69,5 1,1 -24 92,0 65,5 17 1,5 1,5 2,2 208<br />

Lawson 9,7 1,8 31 10,6 6,4 29 2,2 0,0 0,0 1 782<br />

Nexus 16,8 0,0 -35 35,4 15,7 80<br />

Orc Software 152,0 10,5 30 200,5 62,3 24 4,4 3,4 2,2 2 311<br />

Readsoft B 18,0 -2,7 -34 29,3 17,9 16 1,1 0,0 0,0 585<br />

Telelogic 20,5 1,0 34 21,5 12,4 26 3,1 0,0 0,0 5 067<br />

Teligent 3,8 -8,3 -42 8,6 3,3 neg 0,5 0,0 0,0 217<br />

kommunikationsutrustning<br />

Axis 149,3 2,2 63 175,5 60,0 40 6,3 1,2 0,8 10 340<br />

Doro A 5,9 7,3 18 8,3 4,5 21 0,3 103<br />

Ericsson B 24,9 0,8 -10 29,4 23,3 14 2,1 0,5 2,2 401 640<br />

Net Insight 4,4 -4,3 -45 8,4 2,3 126 7,0 1 630<br />

Nokia 212,5 3,5 52 212,5 133,8 17 1,8 4,4 2,1 869 093<br />

Nolato B 59,0 3,5 -17 83,0 55,0 12 0,6 1,9 3,3 1 552<br />

Switchcore 0,1 0,0 -53 0,4 0,1 neg 1,8 87<br />

Viking Telecom 1,7 17,7 41 1,8 1,1 266<br />

Datorer och tillbehör<br />

ACSC 31,2 -3,4 -17 47,0 31,2 162<br />

Anoto Group 10,6 1,4 -3 14,6 9,0 neg 7,8 0,0 0,0 1 357<br />

MultiQ 4,0 11,1 19 5,2 3,2 99<br />

XPonCard G. 121,0 -3,2 -4 140,0 116,3 393<br />

Elektronisk utrustning och instrument<br />

AudioDev 7,7 8,5 -52 25,5 7,0 neg 0,8 0,0 0,0 129<br />

Beijer Electronics 157,5 5,7 -1 177,0 142,0 980<br />

Digital Vision 3,7 18,4 46 5,3 2,2 33 1,2 0,0 146<br />

Elektronikgr B 60,5 0,8 -12 81,0 58,0 339<br />

Fingerpr Cards B 18,7 -1,1 15 48,1 15,4 227<br />

Lagercrantz Group * 35,5 -3,0 -5 42,8 28,0 10 0,4 1,5 4,2 867<br />

Micronic Laser S 42,0 -1,9 -45 80,0 40,1 neg 2,8 0,0 0,0 1 645<br />

Note 107,3 -0,2 28 120,0 62,0 12 0,5 3,1 2,8 1 032<br />

Onetwocom 1,4 4,5 -28 2,6 1,3 236<br />

PartnerTech 86,5 8,1 -32 139,0 79,5 12 0,4 2,7 3,1 1 096<br />

Precise Bio 2,0 0,5 -48 7,4 1,9 neg 7,1 198<br />

Pricer B 0,4 0,0 -44 0,9 0,4 406<br />

Scribona B 4,7 -1,1 -35 12,8 4,5 393<br />

Sensys Traffic 3,1 -5,0 -43 6,8 2,9 neg 9,3 663<br />

Tilgin 13,3 29,3 -49 34 0,6 0,0 0,0 295<br />

kontorsutrustning<br />

Cashguard B 10,1 -9,4 18 12,9 7,3 39 2,1 0,0 0,0 1 007<br />

Branschsnitt 1,0 -8<br />

telekomoperatörer<br />

Telekomoperatörer<br />

Millicom 561,0 3,9 30 655,0 279,0 21 3,3 0,0 0,0 56 428<br />

Tele2 122,0 4,9 22 122,5 69,0 44 1,1 1,9 1,6 55 204<br />

TeliaSonera 51,3 0,5 -1 62,3 38,8 14 2,4 4,0 7,8 230 136<br />

Thalamus 10,1 -1,5 -1 16,5 9,8 97<br />

Branschsnitt 1,6 -1<br />

Totalt Börsen 2,6 4<br />

Ändring, % Kurs senaste 12 mån<br />

1 vecka<br />

i år<br />

Högst<br />

Lägst<br />

p/e<br />

p/s<br />

Utdeln.progn,<br />

kr<br />

Direktavkastn,<br />

%<br />

Börsv<strong>är</strong>de,<br />

Mkr<br />

Företag<br />

Kurs<br />

Ändring, % Kurs senaste 12 mån<br />

1 vecka<br />

i år<br />

Högst<br />

Lägst<br />

p/e<br />

p/s<br />

Utdeln.progn,<br />

kr<br />

Direktavkastn,<br />

%<br />

Börsv<strong>är</strong>de,<br />

Mkr<br />

helSingForS- och köpenhamnSbörSen<br />

energi<br />

D/S Torm 227,0 12,9 23 230,0 145,0 16 4,8 5,7 2,5 16 526<br />

Neste Oil Oyj 24,7 -0,2 7 29,8 21,2 11 0,5 1,0 4,2 6 328<br />

material<br />

Huhtamaki Plc 11,0 1,8 -26 15,8 10,5 13 0,5 0,4 3,8 1 140<br />

Kemira Oyj 16,2 0,9 -5 19,1 12,5 17 0,7 0,5 3,1 2 019<br />

M Real 4,1 1,0 -14 5,9 3,6 neg 0,3 0,1 1,5 1 344<br />

Novozymes 645,0 2,1 33 700,0 402,0 39 4,6 5,0 0,8 34 992<br />

Outokumpu Oyj 22,0 10,4 -26 30,7 18,5 6 0,5 1,2 5,4 3 993<br />

Rautaruukki Oyj 40,2 6,3 33 52,0 21,4 11 1,4 1,7 4,3 5 586<br />

UPM Kymmene Oyj 16,5 3,9 -13 20,5 15,0 16 0,8 0,8 4,5 8 660<br />

induStrivaror- och tjänSter<br />

A P Moller Maersk 70 900,0 8,1 33 75 000,0 45 500,0 16 1,1 600,0 0,8 309 622<br />

Cargotec Oyj 35,8 3,0 -15 49,3 32,0 15 0,8 1,1 3,0 2 293<br />

D/S Norden 458,0 14,4 91 459,0 150,5 8 2,0 10,0 2,2 21 102<br />

Dsv 123,3 2,3 19 129,0 92,0 22 0,7 0,3 0,3 24 835<br />

Finnair 11,7 4,8 -6 14,2 11,0 16 0,5 0,3 2,5 1 038<br />

FLSmidth & Co 492,0 11,9 37 492,0 251,0 22 1,3 7,0 1,4 26 174<br />

KCI Konecranes 28,6 4,3 28 34,3 14,3 17 0,9 0,7 2,6 1 697<br />

Kone Oyj 47,4 2,1 10 51,1 35,3 19 1,5 1,1 2,3 6 068<br />

Kobenhavns Lufthavne 2 450,0 -1,5 28 2 665,0 1 795,0 24 6,3 105,3 4,3 19 228<br />

Metso Oyj 45,9 5,7 20 47,3 27,4 16 1,0 1,5 3,3 6 502<br />

Nkt 575,0 8,9 15 611,0 376,0 19 1,0 12,0 2,1 13 513<br />

Ramirent 17,5 9,1 56 22,0 7,8 18 3,0 0,4 2,3 1 887<br />

Rockwool International 1 870,0 8,1 114 1 877,0 788,0 24 3,0 13,0 0,7 40 813<br />

Uponor Oyj 27,3 3,1 -4 31,3 18,7 17 1,6 1,3 4,8 2 031<br />

Vestas Wind Systems 373,0 15,3 56 395,0 149,5 40 2,1 0,0 0,0 70 741<br />

Wartsila Corp Beff 44,9 9,5 10 51,6 30,3 18 1,1 1,8 4,0 4 250<br />

Yit Oyj 22,3 2,4 7 27,4 16,0 14 0,8 0,8 3,4 2 804<br />

SällanköpSvaror och tjänSter<br />

Amer Sports Corp. 16,8 1,2 1 18,9 15,7 22 0,7 0,5 3,0 1 201<br />

Bang & Olufsen 573,0 -2,2 -21 757,0 566,0 16 1,5 22,0 3,8 7 093<br />

Nokian Renkaat Oyj 25,3 6,1 63 27,0 13,1 19 3,1 0,5 1,8 3 037<br />

Sanoma Wsoy 22,2 0,9 4 24,4 19,0 16 1,4 1,0 4,5 4 065<br />

Stockmann Oyj 32,3 -0,6 -11 38,4 31,1 23 1,3 1,3 4,0 1 786<br />

dagligvaror<br />

Carlsberg 713,0 -0,4 27 735,0 448,0 23 1,2 6,5 0,9 53 544<br />

Danisco 405,0 -0,2 -16 508,0 391,0 20 1,0 7,8 1,9 19 815<br />

Kesko Oyj 42,6 4,5 6 54,8 31,3 17 0,4 1,5 3,5 4 119<br />

hälSovård<br />

ALK-Abello 1 081,0 -4,3 -23 1 590,0 753,0 75 6,3 5,0 0,5 10 949<br />

Coloplast 516,0 1,2 1 533,0 436,0 34 2,9 4,8 0,9 23 839<br />

Genmab 321,0 8,1 -16 407,5 206,0 neg 31,3 0,0 0,0 14 162<br />

GN Store Nord 52,0 -2,3 -38 90,0 51,5 216 3,7 0,0 0,0 11 428<br />

Lundbeck 129,5 0,2 -17 170,3 125,5 14 2,6 2,8 2,1 27 437<br />

Novo Nordisk 615,0 2,2 31 618,0 417,0 22 4,9 9,0 1,5 207 230<br />

Orion Corporation 17,3 4,5 5 20,3 13,9 16 3,6 1,0 5,8 2 473<br />

William Demant Holding 489,5 -2,9 7 577,0 420,0 28 5,6 0,0 0,0 30 929<br />

FinanS och FaStighet<br />

Alm Brand 340,0 1,5 -15 440,5 305,0 10 1,3 0,0 0,0 7 599<br />

Codan Forsikring 6,3<br />

Danske Bank 226,8 1,7 -10 273,0 213,5 10 3,5 8,6 3,8 158 454<br />

Jyske Bank 408,5 1,0 2 476,5 332,0 12 4,4 0,0 0,0 25 776<br />

OKO Bank Plc 14,8 5,1 17 15,2 12,1 14 4,0 0,7 4,4 2 360<br />

Sampo Oyj 21,1 5,0 4 24,4 15,7 5 3,2 1,2 5,9 11 982<br />

Spar Nord Bank 133,0 0,8 -3 149,5 126,5 12 3,9 4,0 3,0 7 590<br />

Sydbank 257,0 0,2 -5 310,5 211,0 10 4,5 5,0 1,9 17 990<br />

Topdanmark 929,0 2,0 -1 1 105,0 788,0 11 2,0 0,0 0,0 18 170<br />

Trygvesta 439,5 1,4 2 484,5 343,5 12 1,8 18,0 4,1 29 886<br />

inFormationSteknik<br />

Nokia Oyj 22,6 2,9 46 22,6 14,6 17 1,8 0,5 2,1 92 711<br />

telekomoperatörer<br />

Elisa Corporation 19,8 1,2 -5 23,8 15,6 15 2,1 1,6 8,1 3 281<br />

kraFtFörSörjning<br />

Fortum Corporation 23,5 1,4 9 24,6 19,9 16 4,5 1,0 4,4 20 801<br />

| va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 75

V a att:ention KULTUR<br />

höstdepp. Jordens undergång <strong>på</strong> Operan.<br />

Ragnarök<br />

<strong>på</strong> Stockholmsoperan, premi<strong>är</strong> 15 september.<br />

Biljetterna <strong>är</strong> nog redan slut, men<br />

jordens undergång i Wagners och Staffan<br />

Valdemar Holms tappning kommer att<br />

sändas i tv under 2008.<br />

Sanningen<br />

från Lars Danielsson. Hans<br />

memoarer ”I skuggan av<br />

makten” utkommer den 14<br />

september. Kommer han<br />

äntligen att avslöja var han<br />

höll hus den eländiga annandagen?<br />

Och – varar hans<br />

lojalitet med hr Persson?<br />

Lars<br />

Tunbjörks fotografier<br />

<strong>på</strong> Moderna<br />

museet, ”Vinter/<br />

Hem”. Tunis bilder<br />

äter sig in i<br />

själen. Visas<br />

1 september –<br />

9 december.<br />

Vinter. På<br />

Moderna.<br />

Minns han<br />

tsunamin?<br />

Freud<br />

inte han med soffan, utan hans sonson,<br />

målaren Lucian Freud, fyller Louisiana<br />

i höst. Lucian Freud <strong>är</strong> Englands<br />

mest omsusade konstn<strong>är</strong>, känd<br />

för sina hänsynslösa porträtt,<br />

! MISSA<br />

INTE<br />

av gamla älskarinnor, drottning<br />

Elizabeth och sig själv.<br />

Pågår 28 september–27 januari<br />

2008.<br />

sonsonen.<br />

Syns <strong>på</strong><br />

Louisiana.<br />

dieter betz, scanpix<br />

Torsken <strong>är</strong> torsk. Utrotningshotad.<br />

Dödsdömd. Kultur- och matjournalisten<br />

Isabella Lö<strong>vi</strong>n har skri<strong>vi</strong>t en bok som<br />

gör att man förlorar aptiten.<br />

av uLrik a knutSOn<br />

hotad. Slutar <strong>vi</strong> äta<br />

torsk i tre år har den en<br />

chans att överleva.<br />

Fångad till döds<br />

| va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 77

V a att:ention KULTUR<br />

”Varenda forskare<br />

sa entydigt<br />

samma sak.<br />

Torsken <strong>är</strong> dömd”<br />

N<br />

ä r den l äck r a t or sk ryg gen står i<br />

fem hundra kronor kilot kan man snart<br />

bojkotta den utan tårar, eller hur? Men<br />

– hur kom <strong>vi</strong> hit? Det <strong>är</strong> inte så länge sedan<br />

torsk var vardagskrubb, fiskpinnematerial,<br />

folkmiddag.<br />

Nu <strong>är</strong> torsken akut utrotningshotad. Den<br />

som läser Isabella Lö<strong>vi</strong>ns bok ”Tyst hav – jakten<br />

<strong>på</strong> den sista matfisken” (Ordfront) tappar<br />

momentant aptiten <strong>på</strong> torsk.<br />

Paradoxalt nog <strong>är</strong> det fiskens enda räddning.<br />

Så om ni också älskar kokt torsk med<br />

pepparrot och skirat smör – och det <strong>är</strong> det<br />

rätta sättet att begå torsk, fråga <strong>vi</strong>lken stj<strong>är</strong>nkock<br />

som helst – läs ”Tyst hav” och gör något<br />

åt saken, innan det <strong>är</strong> för sent.<br />

”Jag fick en chock. Jag <strong>vi</strong>sste att det var illa,<br />

men inte hur illa. Men varenda forskare sa<br />

entydigt samma sak. Torsken <strong>är</strong> dömd.”<br />

Isabella Lö<strong>vi</strong>n <strong>är</strong> frilansjournalist och kulturredaktör<br />

<strong>på</strong> Femina. Hon skriver krönikor<br />

i Allt om mat, och det var d<strong>är</strong> intresset för<br />

fisken startade. På tallriken.<br />

”Det <strong>är</strong> slående att politikerna har varit väldigt<br />

fega n<strong>är</strong> det gäller torsken.”<br />

sVerige <strong>är</strong> en liten fiskenation i v<strong>är</strong>lden,<br />

men en rovgirig, om man får tro Isabella<br />

Lö<strong>vi</strong>n.<br />

”Det subventionerade fisket har lett till en<br />

ond spiral. Skattebetalarnas pengar har gått<br />

till att skrota små båtar, till inköp av större<br />

båtar, större trålar. Och ju mer pengar man<br />

har pumpat in, desto mer har man t<strong>är</strong>t <strong>på</strong><br />

själva resursen – fisken.”<br />

”Man måste sluta se fisket som en n<strong>är</strong>ing,<br />

<strong>vi</strong>lken som helst.”<br />

Yrkesfiskarna <strong>är</strong> en stark lobbygrupp.<br />

Fiskarna utmålar sig ofta som en förföljd<br />

minoritet, som får hela skulden för det för­<br />

sämradetorskbeståndet. Ska inte böndernas<br />

övergödning<br />

och industrinsutsläpp<br />

b<strong>är</strong>a<br />

sin del av skulden?<br />

Nej, Isabella Lö<strong>vi</strong>n menar<br />

att utfiskningen <strong>är</strong> k<strong>är</strong>nan. D<strong>är</strong>emot<br />

skyller hon inte bara <strong>på</strong> yrkesfiskarna,<br />

utan <strong>på</strong> politikerna, som har<br />

lyssnat för mycket <strong>på</strong> fiskarna.<br />

haVets lus.<br />

Fritt fram att<br />

frossa.<br />

78 | va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se<br />

aldrig mera.<br />

Författaren isabella<br />

Lö<strong>vi</strong>n har slutat<br />

äta torsk.<br />

slutfiskat. D<strong>är</strong> norge och island<br />

varit rädda om beståndet har<br />

Sverige tömt reserverna.<br />

bengt af geijerstam, scanpix tommy svensson, scanpix helené linsjö<br />

Yrkesfisket <strong>är</strong> en försumbar n<strong>är</strong>ing i Sverige.<br />

Det finns 2 000 licensierade yrkesfiskare, varav<br />

f<strong>är</strong>re än hälften <strong>är</strong> anslutna till<br />

a­kassan.<br />

i dag består de stora fångsterna av sill och<br />

skarpsill, som tagit över efter torsken i Östersjön.<br />

Sextio procent av det svenska fisket<br />

går till foder, fiskmjöl i danska fabriker.<br />

Tidigare exporterade man torsk till England,<br />

d<strong>är</strong> fish & chips <strong>är</strong> den klassiska husmanskosten.<br />

Det brittiska fiskpinneföretaget Birds Eye<br />

har nyss beslutat att bojkotta torsk från Östersjön.<br />

De använder alaska pollock i stället.<br />

EU vägrar blankt att underteckna några<br />

torskstopp.<br />

Det <strong>är</strong> de andra Östersjöländerna och den<br />

stora fiskenationen Spanien som bromsar.<br />

Regionalpolitiska argument går före torskens<br />

existens.<br />

Det <strong>är</strong> också spanska fiskeföretag som<br />

köper koncessioner av, ofta korrupta, afrikanska<br />

stater, trålar upp bestånden, och lämnar<br />

de kustn<strong>är</strong>a lokala fiskarna med tomma<br />

nät.<br />

Ett av de svenska fiskarnas starkaste argument<br />

<strong>är</strong> kulturellt mer än ekonomiskt. Fisket<br />

<strong>är</strong> en livsstil, som bidrar till levande kustsamhällen.<br />

”Detta <strong>är</strong> del<strong>vi</strong>s en myt”, säger Isabella<br />

Lö<strong>vi</strong>n. ”Folk associerar till fiskestånkor,<br />

gamla fiskegubbar med snuggan i mun, röda<br />

fiskebodar. Men det finns nästan inga båtar<br />

kvar. Smögen har tre (!) båtar. På sjuttiotalet<br />

fanns d<strong>är</strong> flera hundra.”<br />

de gamla smögenfiskarna <strong>är</strong> oerhört<br />

lojala, menar Isabella Lö<strong>vi</strong>n, men det <strong>är</strong> de<br />

som säger som det <strong>är</strong>: att ”torsken inte trivs<br />

hos oss längre”.<br />

”Gubbarna skyller desperat <strong>på</strong> småbåtstrafiken,<br />

övergödningen, skarvarna – men vad<br />

det än <strong>är</strong>, torsken trivs inte längre.”<br />

Nästan lika illa <strong>är</strong> det i Östersjön d<strong>är</strong> sportfiskarna<br />

rapporterar entydigt: det nappar<br />

inte längre.<br />

”Subventionerna <strong>är</strong> den stora boven. Om<br />

marknaden hade fått klara sig själv hade skadorna<br />

bli<strong>vi</strong>t mindre. Inga fiskare hade kunnat<br />

ligga ute dagar i sträck med sina stora<br />

trålar för några kilo havskräfta.”<br />

Stora fiskenationer som Norge och Island<br />

har varit räddare om sina fiskebestånd än lilla<br />

Sverige, som tömt reserverna.<br />

Det finns knappt några kustn<strong>är</strong>a bestånd<br />

kvar i Skagerack eller i Kattegatt, med Öresund<br />

som enda undantag. D<strong>är</strong> det råder<br />

trålförbud kan till och med stortorskar<br />

nappa.<br />

Själv har Isabella Lö<strong>vi</strong>n slutat äta torsk. D<strong>är</strong>emot<br />

frossar hon i räkor – ”havets lus”, som<br />

Smögenfiskarna säger.<br />

”Om <strong>vi</strong> alla slutar äta torsk under tre år, så<br />

skulle <strong>vi</strong> tryggt kunna äta av den igen.”<br />

Tre år räcker. n

inge hallberg, scanpix<br />

Z<br />

ibl<br />

V a att:ention KULTUR<br />

soVjetagent. Zarah Leander anklagades för<br />

att vara nazist, men jobbade åt andra makter.<br />

V<strong>är</strong>sta divan<br />

a r a h s t ina l e a nder f öddes i Karlstad<br />

för hundra år sedan. Större diva har Sve­<br />

rige aldrig haft, och hennes lyskraft<br />

bara ökar. Hon slog igenom hos Ernst Rolf.<br />

1931 sjöng hon historiens hetaste och rödhårigaste<br />

glada änka mot Gösta Ekman.<br />

sopranstämman Var transponerad till<br />

Zarahs kontraalt. Enligt legenden sa kompositören<br />

Franz Léhar: ”Gör vad ni <strong>vi</strong>ll d<strong>är</strong>uppe<br />

i Stockholm, en sådan röst finns ändå inte!”<br />

hett par. Zarah Leander<br />

och Gösta Ekman i 1931-års<br />

”Glada änkan”.<br />

Hon blev primadonna<br />

hos<br />

Karl Gerhard<br />

innan hon började<br />

filma i Tyskland<br />

som Goebbels<br />

stj<strong>är</strong>na. Att<br />

Zarah stannade<br />

i Tyskland n<strong>är</strong><br />

Marlene Dietrich<br />

drog till<br />

USA förläts henne<br />

aldrig.<br />

Men Zarah Leander<br />

var ingen<br />

glödande nazist.<br />

Hon var opportunist,<br />

och som<br />

sådan inte unik.<br />

Men forskningen<br />

har belagt att<br />

hon jobbade som<br />

agent för Sovjetunionen<br />

under<br />

täcknamn Rose Marie. Om detta ger henne<br />

mer eller mindre cred <strong>är</strong> en öppen fråga.<br />

Men hennes sensuella sug som artist, de<br />

skönt kraftiga dragen och den djupa suveräna<br />

rösten har gjort henne till queerikonen nr 1.<br />

Det <strong>är</strong> hennes år, och den 23 september <strong>är</strong><br />

det premi<strong>är</strong> för ”Zarah” <strong>på</strong> Folkoperan. n<br />

ULRIK A KNUTSON<br />

kulturredaktör med stort historieintresse<br />

Nazimötet i Uppsala<br />

i f ebrua r i 1939 t r ä f fa des femtonhundra<br />

uppsalastudenter i det gamla<br />

svettiga Bollhuset <strong>vi</strong>d Svandammen,<br />

alltså studentkårens gymnastiksal d<strong>är</strong><br />

hurtbullarna än i dag spelar tennis och<br />

badar bastu.<br />

Mötet varade till efter midnatt, och<br />

blev ganska stormigt. Det gick till historien<br />

som ”Bollhusmötet” och har kommit<br />

att symbolisera de flyktingfientliga<br />

och pronazistiska stämningarna<br />

i Sverige <strong>på</strong> 30­talet.<br />

Om detta möte och följderna<br />

d<strong>är</strong>av handlar Ola Larsmos bok<br />

”Djävulssonaten” (Albert Bonniers<br />

förlag). En tät och faktaspäckad<br />

essä om nyss förfluten<br />

historia. Gedigen forskning, bit<strong>vi</strong>s<br />

spännande som en thriller.<br />

Det låg verkligen något i luf­<br />

ten den d<strong>är</strong> februarikvällen.<br />

Tolv tyskjudiska läkare hade,<br />

befogat livrädda för läget i Kristallnattens<br />

Tyskland, just beg<strong>är</strong>t<br />

inrese­ och uppehållstill­<br />

stånd. I Sverige rådde då läkaröverskott<br />

och akademikerarbetslöshet. Studenterna<br />

i Uppsala satte ner foten, precis som i<br />

Stockholm och Lund: försvara den fackliga<br />

linjen, stäng gränserna!<br />

Studentkårens ledning <strong>vi</strong>lle dock inte<br />

framstå som omänskliga, utan föreslog<br />

en mildrande skrivning: ”Studenterna<br />

anse, att Sverige ej bör undandra sig sin<br />

del i hjälparbetet.”<br />

Det var om den formuleringen maratonmötet<br />

i Bollhuset handlade. Och <strong>på</strong><br />

mötet ser man de svenska politiska våndorna<br />

i miniatyr.<br />

Kårstyrelsen röstades ner, de humanit<strong>är</strong>a<br />

nyanserna ströks. Hur gick det till?<br />

För att vara så känt <strong>är</strong> Bollhusmötet<br />

besynnerligt obeforskat. Omröstningen<br />

var resultatet av en kupp, d<strong>är</strong> en grupp<br />

”nationellt sinnade” studenter hade tagit<br />

över ledningen i den konservativa stu­<br />

Ola Larsmo<br />

djävulssonaten<br />

Albert Bonniers<br />

Förlag<br />

dentföreningen Heimdal. I kretsen fanns<br />

bland andra SvD:s blivande Berlinkorrespondent<br />

Ar<strong>vi</strong>d Fredborg, blivande högerpressmannen<br />

Gunnar Unger och blivande<br />

livmedikus Gunnar Björck..<br />

Blivande professorn i tyska Lars-Fritjof<br />

Hermodssons v<strong>är</strong>jde sig med satir: ”Det<br />

<strong>är</strong> tur att det står i resolutionen att <strong>vi</strong> <strong>är</strong><br />

’intellektuella’, för det hade ingen trott<br />

annars.”<br />

Som enda k<strong>vi</strong>nna <strong>på</strong> talarlistan<br />

fanns den blivande feministiska<br />

litteraturprofessorn Karin Westman-Berg,<br />

<strong>på</strong> humanisternas sida.<br />

”Högre! Vi hör inte!”, skrattade<br />

häcklarna.<br />

H<strong>är</strong> talade också den blivande<br />

ekonomhistorikern Karl-Gustaf<br />

Hildebrand. Samme Hildebrand<br />

som Herman Lindq<strong>vi</strong>st så olyckligt<br />

pekade ut som nazivän i sin histo­<br />

riebok. Så mycket olyckligare<br />

som den konservative och kristne<br />

Hildebrand var den ende som<br />

stod upp för flyktingarna i föreningen<br />

Heimdal.<br />

Ola Larsmo benar verkligen ut nyanserna.<br />

Riktigt uppseendeväckande dåligt <strong>är</strong><br />

att dagens heimdalare försvårat Ola Larsmos<br />

arbete och länge vägrat öppna sitt<br />

arkiv för honom.<br />

Bokens andra del <strong>vi</strong>sar <strong>vi</strong>lka som drabbades<br />

av Bollhusmötets beslut. Det handlar<br />

om den norskjudiske <strong>vi</strong>olinisten Leiba<br />

Wolfberg som verkligen får spela<br />

Djävulssonaten. Han knackade <strong>på</strong> Sveriges<br />

dörr 1941 och vägrades inträde. Vi får<br />

följa honom ända till Auschwitz, och<br />

1945 får han biljett med Bernadottes <strong>vi</strong>ta<br />

bussar, tillbaka till Skandina<strong>vi</strong>en. Han<br />

var i rätt dåligt skick, Leiba Wolfberg.<br />

Men han var en av tre norska medborgare<br />

som överlevde den transporten, då<br />

drygt sju hundra norska judar skickades<br />

söderut, utan att passera Sverige. n<br />

”Uppseendeväckande dåligt <strong>är</strong> att dagens<br />

Heimdalare länge vägrat öppna arkiven”<br />

| va | 35 | 30 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 79

UtblIck kInA<br />

Missa inte höstens <strong>vi</strong>ktigaste seminarium<br />

den 27 september<br />

På Scen :<br />

”Handel med kina öppnar för dialog” Sten Tolgfors, Handelsminister och UD<br />

Plats: Operaterassen, Stockholm, den 27 September 12.30 - 17.00.<br />

Anmäl dig redan idag då antalet platser <strong>är</strong> begränsat. Anmälan <strong>är</strong> bindande.<br />

Ord.pris : 2495 kr (exkl. moms). I priset ingår vatten, kaffe, smörgås, dokumentation<br />

samt öl & <strong>vi</strong>n till minglet efter seminariet. Anmäl dig <strong>på</strong> www.va.se/kina<br />

Gunilla Lindberg,<br />

SOK<br />

Sten Tolgfors,<br />

Handelsminister<br />

”Hur kan n<strong>är</strong>ingslivet i Sverige dra nytta av OS ” Gunilla Lindberg, Sveriges Olympiska Kommitté<br />

”Hur ser riskbilden ut <strong>på</strong> de olika börserna i kina och Hong kong?”<br />

Dag Lindskog, Chefsekonom, Carlsson Fonder, London<br />

”Den nya sidenvägen mellan europa och Asien ” Jukka Hienonen, koncernchef Finnair<br />

”Produktion i kina -etablering och tillverkning enligt den svenska modellen”<br />

Kent Hertzell, <strong>vi</strong>ce vd, HL-Display<br />

”Pekings Olympiska Miljö” Dr. Li Xin, Director of International Cooperation Department<br />

and Director of Technology Department of Beijing Envrionmental Protection Bureau<br />

”Hur möter kina de framtida miljö och klimatutmaningarna?”<br />

Martin Hedberg, vd/meterolog, Swedish Weather & Climate<br />

“kina i globaliseringens mitt” Johan Lagerk<strong>vi</strong>st, Utrikespolitiska Institutet<br />

”trender inom M&A och senaste nytt om skattereformer i kina”<br />

Harald Steinbreascher, skattejurist, Öhrlings PricewaterhouseCoopers<br />

”Aff<strong>är</strong>smöjligheter i kina” Lennart Dreyer, vd, Business Research Ltd. Bejing

Nä r t e k n i k kons u lt e n<br />

ÅF inledde ett samarbete<br />

med häcklöperskan Susanna<br />

Kallur var succén omedelbar.<br />

Bolaget fick drös<strong>vi</strong>s med positiv<br />

publicitet och Susanna Kallur<br />

fick en givande bisyssla <strong>vi</strong>d<br />

sidan av idrottsträningen. Nu<br />

<strong>vi</strong>ll fler börsbolag haka <strong>på</strong> i samma<br />

s<strong>på</strong>r.<br />

K<strong>är</strong>nkraftsteknikbolaget Studs<strong>vi</strong>k<br />

tillkännagav <strong>på</strong> måndagen att<br />

man inlett ett samarbetsavtal<br />

med sjukampsdrottningen Carolina<br />

Klüft.<br />

Guldmedaljören från Osaka anställs<br />

<strong>på</strong> deltid och ska delta i<br />

scanpix<br />

V A h å r d V i N k l A t VArNiNg! deNNA sidA läses <strong>på</strong> egeN risk.<br />

Studs<strong>vi</strong>k inleder<br />

samarbete med klüft<br />

Det h<strong>är</strong> <strong>är</strong> den<br />

femte finansiella<br />

rapporten <strong>på</strong> tre dar.<br />

Jag orkar snart<br />

inte mer.<br />

BILDLIGT TALAT<br />

Studs<strong>vi</strong>ks verksamhet som föreläsare<br />

och inspiratör.<br />

”Det finns en naturlig koppling<br />

mellan Studs<strong>vi</strong>k och Carolina<br />

Klüft. Vi tycker att Carro <strong>är</strong> en<br />

rakt igenom självlysande person.<br />

Självlysande <strong>är</strong> också de<br />

radioaktiva slaggprodukter<br />

som <strong>vi</strong> hanterar”, kommenterar<br />

Studs<strong>vi</strong>ks vd Magnus<br />

Groth.<br />

Hur mycket bolaget betalar<br />

för det tvååriga samarbete som lö­<br />

per över<br />

OS i Beijing<br />

<strong>är</strong><br />

hemligt.<br />

Slutkörd. Klädskaparen och entreprenören Johan Lindeberg har fått<br />

nya ägare i riskkapitalbolaget Proventus.<br />

<strong>Veckans</strong> Aff<strong>är</strong>er 199 x 60<br />

Strålar.<br />

Tävlar för<br />

Studs<strong>vi</strong>k.<br />

Magnus Groth <strong>är</strong> noga med att poängtera<br />

att Studs<strong>vi</strong>k inte bara ska<br />

trycka sin logotyp <strong>på</strong> Carolina<br />

Klüfts träningsoverall.<br />

Samarbetet med<br />

v<strong>är</strong>ldens framgångsrikastemångkamperska<br />

går djupare<br />

än så. Magnus Groth<br />

förklarar hur:<br />

”Studs<strong>vi</strong>k <strong>är</strong><br />

ett radioaktivt<br />

företag.<br />

Carolina<br />

Klüft <strong>är</strong><br />

en sportaktiv<br />

person.<br />

Alltså,<br />

fattar du<br />

poängen?”<br />

n<br />

lika som b<strong>är</strong><br />

Anders<br />

Bruzelius,<br />

Swedbank...<br />

scanpix<br />

...Fredric<br />

Federley (c)<br />

scanpix<br />

scanpix<br />

förbaNNad. Per E Larsson var<br />

först – så det så.<br />

Per E Larsson<br />

rasar mot Nasdaq:<br />

”Nä nu<br />

jävlar!”<br />

Bu dstriden om om x går<br />

<strong>vi</strong>dare <strong>på</strong> sin andra vecka.<br />

Tidigare konstaterade<br />

Finansinspektionen att Dubai<strong>börsen</strong><br />

underlåtit att informera om<br />

sitt offentliga uppköpserbjudande.<br />

Samtidigt menar Nasdaq att<br />

man var först med att lägga ett<br />

offentligt bud.<br />

Men Dubai<strong>börsen</strong>s vd Per E<br />

Larsson <strong>vi</strong>dhåller att han var<br />

först med att lägga ett bud. Nu<br />

kommenterar han Nasdaq­<br />

chefen Bob Greifelds utspel:<br />

”Jag blir så satans förbannad.<br />

Vilket jävla skitsnack. Nä nu<br />

jävlar ska dom få!”<br />

OMX:s vd Magnus Böcker, som<br />

står mitt emellan budgivarna i<br />

denna strid, <strong>är</strong> också upprörd<br />

över turerna i aff<strong>är</strong>en.<br />

”Nu får dom fan ta och sk<strong>är</strong>pa<br />

sig.” n

gunnar<br />

lindstedt<br />

82 | va | 35 | 30 augusti 2007 | www. ekonominyheterna.se<br />

p e r s p e k t i v<br />

catarina af sandeberg<br />

juridiklektor som inte <strong>tror</strong> att allt <strong>är</strong> som det verkar<br />

Analytikernas maktmissbruk<br />

r ekor dr esultat – men sä mr e ä n analytikerna<br />

förväntat och aktien föll kraftigt. Har ni hört det<br />

förut?<br />

Jag <strong>tror</strong> <strong>på</strong> H&M, sa jag till familjen inför halvårsrapporten.<br />

I en bransch d<strong>är</strong> man <strong>är</strong> duktig om man<br />

klarar 10 procents <strong>vi</strong>nstmarginal presterar H&M<br />

nästan det dubbla. Jag <strong>tror</strong> H&M kommer att presentera<br />

en urstark rapport för andra kvartalet. Så<br />

köpte jag följdriktigt aktier trots att kursen var 420<br />

kronor och p/e-talet <strong>är</strong> högt. Lite för tidigt – inför en<br />

rapport sjunker ju kursen, denna gång till 395.<br />

H&M:s resultat blev fantastiska 5,13 miljarder kronor.<br />

Bingo! tänkte jag. Men ack vad jag bedrog mig.<br />

Analytikernas förväntningar låg <strong>på</strong> 5,24 miljarder<br />

och nu <strong>är</strong> kursen nere i 378.<br />

Ericsson, då – det mest underv<strong>är</strong>derade bolaget i<br />

<strong>börsen</strong>s historia? Ericsson slog till med ett kanonresultat:<br />

en <strong>vi</strong>nst <strong>på</strong> 9,3 miljarder kronor under det andra<br />

kvartalet. Men eftersom analytikerna hade förväntat<br />

sig ett resultat <strong>på</strong> 9,5 miljarder var rapporten<br />

en bes<strong>vi</strong>kelse för aktiemarknaden, och kursen föll.<br />

MTG har överträffat prognoserna flera år i rad och<br />

levererade en rekord<strong>vi</strong>nst första kvartalet i år. Men<br />

det räckte inte för analytikerna, och kursen sjönk<br />

20 procent <strong>på</strong> ett par dar. Halvårsrapporten var de<br />

nöjda med – de hade väl inte mage till annat.<br />

Teliasoneras resultat blev 7,5 miljarder, analytikernas<br />

förväntningar låg <strong>på</strong> 7,8.<br />

Assa Abloy redo<strong>vi</strong>sade ett resultat <strong>på</strong> 1,1 miljard,<br />

analytikerna var inte nöjda.<br />

Securitas, v<strong>är</strong>ldens största säkerhetsföretag, <strong>vi</strong>sade<br />

”För det kan ju inte vara så att analytikerna skruvar<br />

upp förväntningarna så högt avsiktligt, för att sedan<br />

dumpa aktierna <strong>på</strong> rapportdagen?”<br />

anna carrfors<br />

br åkenhielm<br />

mats<br />

q<strong>vi</strong>berg<br />

VA:s krönikörer ger sitt perspektiV <strong>på</strong> omV<strong>är</strong>lden.<br />

n<strong>är</strong>a en miljard i <strong>vi</strong>nst, men mindre än förväntat<br />

och aktien faller och faller...<br />

Jag kan fortsätta med Axfood, Holmen, Lundin – och<br />

så <strong>vi</strong>dare och så <strong>vi</strong>dare. För en gräsrot <strong>är</strong> det obegripligt<br />

att analytikerna oupphörligen kan träffa så fel,<br />

med de konsekvenser det får för marknaden, det <strong>vi</strong>ll<br />

säga oss investerare.<br />

Även rekommendationerna <strong>är</strong> obegripliga. I torsdags<br />

sänkte till exempel ABG Sundal Collier sin rekommendation<br />

för H&M till behåll från köp. Samma<br />

dag sålde de ut 1,3 miljoner aktier. Kundorder,<br />

förmodar jag, men inte roligt för dem som följde rekommendationen<br />

och behöll. Aktien föll snabbt <strong>på</strong><br />

en Stockholmsbörs som i övrigt var upp.<br />

Kvartalsrapportering <strong>är</strong> ett nödvändigt ont, men<br />

de kan missbrukas såväl av bolagsledningar som<br />

analytiker. Deras orimligt höga krav pressar ner<br />

kurserna och gör marknaden nervös. Det betackar <strong>vi</strong><br />

oss för, i synnerhet n<strong>är</strong> marknaden ändå <strong>är</strong> så orolig<br />

och allt <strong>är</strong> ned. För det kan ju inte vara så att analytikerna<br />

skruvar upp förväntningarna så högt avsiktligt,<br />

för att sedan dumpa aktierna <strong>på</strong> rapportdagen?<br />

I USA döms investmentbanker för <strong>vi</strong>lseledande<br />

analyser som har syftat till att rendera dem själva<br />

uppdrag och <strong>vi</strong>nst. Och i vår svenska marknadsmissbrukslag<br />

finns numera en s<strong>är</strong>skild regel som<br />

just syftar till att fånga in analytiker som missbrukar<br />

sin ställning.<br />

Jag <strong>är</strong> glad att jag köpte Odd Molly <strong>vi</strong>d introduktionen.<br />

Utan att förlita mig <strong>på</strong> annat än min egen<br />

smak... n<br />

Lobbyist kommer<br />

maffian<br />

speciaL: så<br />

jobbar den<br />

n<br />

intervju:<br />

KöKschefen<br />

öppnar sitt<br />

KyLsKåp<br />

n<br />

från<br />

bannLyst<br />

tiLL banKdireKtör<br />

n<br />

hedonistisK<br />

höst<br />

– passa <strong>på</strong><br />

och njut!<br />

NÄSTA<br />

NUMMER<br />

VECKANS AFFÄRER<br />

6 september

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!