Jag ser mig

i vardagslivet, men genom att tillbringa tid tillsammans med dem
som deltar raseras den distans som initialt präglar relationen mellan
undersökare och informanter; visst socialt beteende kommer dock
aldrig att manifesteras i sällskap med en ”främling”.
När etnografen ger sig ut i fält studerar hon helheter, det vill säga
allt i en specifik kultur som påverkar ett visst beteende eller en viss
situation. Genom att få grepp om helheten växer också en förståelse
fram för vad som formar beteenden och attityder.
De data som samlas in genom den etnografiska metoden måste
tolkas och analyseras utifrån ett kulturanalytiskt ramverk, en process
som naturligtvis påverkas av vem den som tolkar är och vilka värderingar
denna person har. Tolkningarna beror inte bara på etnografens
personliga bakgrund och livserfarenhet, värderingar och attityder,
utan också på hur hon eller han blivit mottagen av de människor
som ska studeras, om människorna fattat tycke för fältarbetaren och
öppet berättat och visat sina upplevelser och erfarenheter, om fältarbetaren
tyckte bra eller illa om de människor hon studerat och så
vidare. Det är omöjligt att skriva en helt igenom objektiv etnografisk
analys eftersom etnografen själv påverkas av det sammanhang
hon befinner sig i: tidens trend, rådande samhällsvärderingar, den
internationella politiska och historiska situationen. Dessutom tolkar
mottagaren en etnografisk text utifrån sitt perspektiv.
Intervjuer och genskjutsintervjuer
För att kunna säkerställa och fördjupa förståelsen av resultatet från
den etnografiska undersökningen har vi genomfört ett antal samtalsintervjuer
med barn/unga i målgruppen samt ett antal kortare
intervjuer (genskjutsintervjuer). I de längre intervjuerna har samtalet
kretsat kring de teman som visat sig vara intressanta i den etnografiska
studien. I de kortare intervjuerna har fyra korta frågor ställts (se
sid 12).
12