Jag ser mig

medieplattformarna där Idol diskuteras får man möjlighet att kanske
delta eller bara passivt konsumera vad andra tycker och tänker.
De unga upplever sig nästan ”känna” sina idoler genom att de möter
dem till stor del även genom andras ögon i olika sammanhang i olika
medieformer. Tydligt är att interaktion både upprätthåller, stärker
och vidgar sociala relationer och den egna identitetsutvecklingen.
Förnedring eller normaliserad privat offentlighet?
En märkvärdig frihet tycks vara friheten att få förnedra andra. Tv-programmet
”Idol” är en av föregångarna i att lansera förnedringstemat.
Den genren erbjuder förebilder till förnedringsfriheten … Förnedringsfriheten
ligger nära friheten att få ta för sig. Man behöver inte bry
sig om andra utan kan prioritera sina egna behov.
lINdblad oCH lINdgrEN 2009:127
Citatet ovan kommer från barnläkaren Carl Lindgrens och barn- och
ungdomspsykiatern Frank Lindblads bok Välfärdslandets gåta. Varför
mår barnen inte lika bra som de har det? och refererar till deras resonemang
kring Erich Fromms bok Flykten från Friheten (Fromm hävdade
att de ökade förväntningarna på individen att självförverkliga
sig snarare tycks bli en börda än en frihet i det moderna samhället,
se Fromm, 1945). Författarna Lindgren och Lindblad kopplar Idol
till friheten att få förnedra andra och detta är ett tydligt exempel på
hur olika generationer kategoriserar och upplever ett programformat
som Idol. Begrepp som ”förnedrings-tv” hör definitivt till äldre generationer
och skiljer sig stort mot hur yngre människor kategoriserar
den här typen av program.
Utröstning och elaka kommentarer från en jury är självklara delar
i många program idag vilket innebär att man inte direkt reagerar. De
unga mediekonsumenterna har växt upp i en mediekultur där det är
vanligt med denna typ av program. Men vad som påpekats av några
95