Ett budskap om frid - Till Liv

More documents

Recommendations

Info

Så kom skattskrivningen. De måste ta sig till Betlehem – en bekräftelse på det Gud har sagt i sitt Ord, men också på det Maria sagt och det som han fick veta genom ängeln. Fulla av förväntningar drog de så iväg. Resan var visserligen jobbig för en höggravid kvinna, men det som sedan hände var mer än han kunde beskriva – som en stor glädjefest där Herren var närvarande på ett påtagligt sätt. Änglarna, människorna och deras berättelser och inte minst Barnet, Guds egen Son. Halleluja! – Hur är det för oss? Vi bär ju alla på förväntningar inför julen, och i adventstiden påmindes vi om Guds löfte om att en Frälsare skulle födas. Men har vi sett att händelserna i Betlehem har uppfyllt och bekräftat Guds löften till dig och mig? Så HAr turen kOMMit tiLL MAriA. Hon sitter vid krubban och ser på sitt barn. Hennes son? Ja, men framför allt Guds Son, hennes och hela väldens Frälsare. Hon minns den rädsla och osäkerhet som fyllde henne den dag då hon av ängeln fick meddelandet från Herren att hon skulle föda Guds Son. Hon kunde inte tro det, det var ju omöjligt och helt onaturligt att hon skulle bli med barn utan att vara tillsammans med en man. Förvirrad och omskakad ställer hon sig under Guds vilja och låter Herren använda henne som han vill. Ängeln förstod henne säkert, för hon fick några tröstande ord som blev till stor hjälp för henne under graviditeten: för Gud är ingenting omöjligt. Hon minns också när hon träffade sin släkting Elisabet som då var gravid i sjätte månaden. Ängeln hade berättat för Maria att det var så – fastän Maria alltid hört att Elisabet inte kunde få barn och att hon nu var för gammal. Hon minns hur glad Elisabet blev när hon hörde Marias hälsning, och hur hon berättade att hennes barn också sprattlade till av glädje; det var ju Johannes hon bar på. Detta hade då blivit ett underbart budskap från Gud till Maria och en bekräftelse på allt det som ängeln sagt till henne. Hon minns också hur orden bara kom till henne och att hon måste sjunga ut sin glädje över allt som hon fick uppleva. Det hade varit många tunga dagar sedan dess, men Guds ord och löften hade varit hennes tröst. Ängeln hade ju den första gången sagt att ”den Högstes kraft skall vila över dig”, och detta hade hon känt många gånger. Josef och hon hade haft stor glädje och hjälp av varandra. Var för sig hade de fått höra löften från Gud som de bar med sig, och när de sedan kom in i svåra och tunga perioder hade de påmint varandra om vad Gud lovat. Det gav trygghet och tröst inför framtiden, både det som Gud låtit hända med henne och att hon hade Josef som hon kunde dela allt detta med. – Maria gömde och begrundade allt detta i sitt hjärta. Tar du och jag oss tid till detta när det lugnar ner sig efter helgerna och blir vardag igen? nu är det BArA JeSuS kvAr. Vad jag blir glad! Honom vill jag inte ta bort – även om krubban om ett par veckor ska packas ner. Tänk att han vill bo i mitt hem, i mitt kök och i mitt hjärta. Det är min bön att han ska bli kvar och att ingenting ska bli så viktigt mitt liv att inte Jesus får vara den viktigaste för mig. Jag önskar att vi likt herdarna berättar för våra medmänniskor att också vi sett Jesus – och att han får komma in i alla hem och i alla männi skors hjärtan med sin kärlek, förlåtelse och frälsning. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för allt som de hört och sett, alldeles som det hade blivit sagt till dem. Arne engStröM, skolpastor, Åstorp 28 TILL LIV 12 • 2008
• SyMeOnS LOvSång, Nunc dimittis (”nu kallar du hem”), beds vid dagens slut, i Completoriet. När dagen ’fullbordas’ överlämnar vi oss i Guds händer, i tacksamhet över att Kristus, Frälsaren, är med oss. Gud är vår frälsning när Symeon håller Jesusbarnet i sin famn gläds han över att ljuset och frälsningen har kommit till världen. Han har sett Messias och kan dö i frid. HAr du HåLLit ett Litet BArn i FAMnen? Visst är det en förunderlig känsla. Det är så litet och bräckligt men också så fyllt av liv. Man fylls av förundran inför livet och av tacksamhet till Gud. Tack gode Gud för livet! Är det ens eget barn är undret ännu större. Tänk att Gud har låtit mig vara med och ge liv. När Maria höll sitt nyfödda barn i famnen var hon säkert, som alla nyblivna föräldrar, uppfylld av detta. Men då var det ännu mer. Barnet Jesus kom från Gud, han var Immanuel – Gud med oss. Han var svag och liten som alla andra barn men samtidigt var han den allsmäktige Guden. Han visste just ingenting och samtidigt hade han all Guds kunskap. Han kunde ingenting göra och var samtidig den som gjort allt och bar världen i sina händer. Han var totalt beroende och samtidigt var hela världen totalt beroende av honom. Till det yttre var han ett alldeles vanligt barn och samtidigt alla löftens uppfyllelse. Han var Messias, Herren och Frälsaren. Det var inte många som visste vad som skedde och ändå var det omvittnat i skrifterna och efterlängtat av Israels folk i århundraden. Han var Gud fördold ibland oss. Men några kände igen honom. en sång ledd av Anden Symeon i Jerusalem var en av dem. I Lukas evangelium kapitel 2 står det så här om Symeon: Han var rättfärdig och from och väntade på Israels tröst. Helig Ande var över honom, och den helige Ande hade uppenbarat för honom att han inte skulle se döden förrän han hade sett Herrens Messias. Ledd av Anden gick han till templet, och när Maria och Josef kom in med barnet Jesus för att göra med honom som det är sed enligt lagen, tog han honom i famnen och prisade Gud. Han förstod vem barnet var. Han förvillades inte av det yttre, av enkelheten, av fattigmansoffret föräldrarna burit fram eller av frånvaron av de andliga ledarna som man tycker borde varit där för att ge Messias sin hyllning. Den helige Ande lät Symeon förstå att barnet Jesus var uppfyllelsen av Guds löften – och han prisade Gud. Hans bön till Gud är fylld av tacksamhet inför löftenas fullbordan och visar att den helige Ande låtit honom förstå vad det hela betyder. Tre ord beskriver vad det är fråga om. NUNC DIMITTIS • SYMEONS LOVSÅNG TILL LIV 12 • 2008 29 ILLuSTrATIOn: cHrISTInA SwArTLInG
Page 1 and 2: evangelisk-luthersk missionstidning
Page 3 and 4: Det folk som vandrar i mörkret ska
Page 5 and 6: går upp mot Sions berg och som sed
Page 7 and 8: BENEDICTUS • SAKARIAS LOVSÅNG At
Page 9 and 10: Välsignad är Herren, Israels Gud.
Page 11 and 12: dAvid ekStröM i BrOBy Lev evangeli
Page 13 and 14: JAkOB AnderSSOn i Lund Med nöd fö
Page 15 and 16: ordad … Att vi Sen Här uppe i kA
Page 17 and 18: • MAriAS LOvSång, Magnifi cat (
Page 19 and 20: Det kan jag inte tro att han gör.
Page 21 and 22: ohag. Det var i stort sett allt som
Page 23 and 24: JuLevAngeLiet OM JeSu FödeLSe VID
Page 25 and 26: Booom! USA Krasch! … du ska bli m
Page 27: vägen från Nasaret? Och herdarna
Page 31 and 32: • Frälsningen Symeon har med egn
Page 33 and 34: BerätteLSe Ett vittne egentLigen v
Page 35 and 36: nen högt: ”Mina barn och min fru
Page 37 and 38: ANNANDAG JUL • ANDAKT FÖR DEN HE
Page 39 and 40: unt hörnet… Fredrik Hector: bibe
Page 41 and 42: tänka: ”Jag har också fått den
Page 43 and 44: Nytt år och nya planer Lyssna nu,
Page 45 and 46: edSkAp För Guds frid O Herre, gör
Page 47 and 48: Välkommen till ELMs missionsgårda

Ett budskap om frid - Till Liv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?