Att höra i skolan – om några förutsättningar som rör ... - Barnplantorna

Håkan Bergkvist, hörselteknisk samordnare, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Örebro.
sammanhang som är publika, t.ex. teatrar, kongresshallar etc. används alltid
diversitymottagare. När det gäller teknik till elever med hörselnedsättning är inte alla
installationerna utförda på det sättet utan ibland kan vi se budgetlösningar där man
använder sig av en enkel mottagare och då är risken stor att det uppstår brusigt ljud och till
och med avbrott i ljudet som kan upplevas som en glappkontakt någonstans i teknik-kedjan.
Det kan tyckas att jag redogör onödigt ingående för den här problematiken. Men orsaken till
att jag trycker på vikten av att använda diversity-mottagare är att medvetenheten om
problemet inte är särskilt hög. Om ni arbetar med elever som använder olika hörseltekniska
lösningar i skolan kommer en viktig uppgift vara att se till så att tekniken fungerar utan
problem. De problem som jag beskrivit ovan kanske inte upptäcks vid en hastig
kontrollyssning utan kräver att ni lyssnar via hörseltekniken när den används under olika
betingelser, t.ex. på olika platser i klassrummet eller vid olika möblering. Det räcker inte att
under en kort stund lyssna av och konstatera att det låter bra utan det är viktigt att lyssna av
och förvissa sig om att det inte uppstår problem med ljudet över tid. Personal som arbetar
nära eleverna är alltså mycket viktiga när det gäller att utvärdera de ev fel och brister som
kan finnas i tekniken.
De trådlösa mikrofonerna kan vara i olika utförande med halskrok, mygga eller med en sk.
”madonnamikrofon”. Bästa signal-brus-förhållandet ger ”madonnamikrofonen” eftersom
den sitter nära munnen och dessutom med konstant avstånd vilket gör att talnivån hålls
jämn.
Utan försämring av ljudkvalitén kan de fasta systemen enkelt komplettras med flera
mikrofoner. Antingen i form av ex.vis bordsmikrofoner med ”svanhalsar” och ”tal-ut-knapp”
eller trådlösa mikrofoner. Möjligheten att komplettera med flera elevmikrofoner är
angelägen eftersom undervisningen ofta bygger på elevmedverkan och det kräver att
elevernas mikrofoner finns nära tillhands.
Fasta installationer möjliggör driftsäkerhet och bra ljudkvalité vilket är viktigt med tanke på
att eleven troligen ska sitta och lyssna via hörseltekniken i flera timmar under en dag.
Vi kan också enkelt skapa möjligheter till kamratmedhöring vilket är ett krav med tanke på
hur metodiken ser ut idag med dialogpedagogik och elevaktiva arbetssätt.
Nackdelarna är att möbleringen i klassrummet kan bli låst och att tekniken bara går att
använda i det rum där det är installerat.
För de individualplacerade eleverna är sladdbundna elevmikrofoner oftast inget alternativ.
Men likväl finns behovet av att höra kamraterna. Det vanliga är att klassrummet försetts
med två trådlösa mikrofoner, en som används av läraren och den andra som ”skicka-runt-
12(18)