Att höra i skolan – om några förutsättningar som rör ... - Barnplantorna

More documents

Recommendations

Info

Håkan Bergkvist, hörselteknisk samordnare, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Örebro. Förmedlingspedagogisk modell kompletteras/ersätts med en dialogisk där alla är med och ”kunskapar” i skolan. Vi har gått från en undervisningssituation med enbart storklass till en hel del grupparbeten. Vi har gått från en mycket styrd och tydlig turtagning till en metodik som även ger utrymme för ”bikupor” och spontana samtal i klassrummet. Man kan säga att den tidigare modellen innebar ett ganska statiskt utnyttjande av klassrummet medan man nu använder salarna på ett mer flexibelt sätt. Exempelvis kan samma sal nyttjas för såväl SO-ämnen som NO-ämnen. Tidigare hade eleverna sina individuella bänkar. I dag är det vanligt med friare placering i klassrummen. Möblering i öar och vi kan också se möblering med konferensbord och grupparbetsbord. Båda modellerna lever sida vid sida och därför behöver vi ha teknik som passar olika pedagogiska förutsättningar. Den tidigare undervisningen skedde i mycket strukturerade former vilket passade mig som hörselskadad elev väldigt bra. Det var tydligt vem som pratade, det var lätt att avläsa och dessutom upprepade läraren ofta vad kamraterna sa. Tekniken utgjordes av en trådbunden mikrofon placerad på katedern framför läraren. Den sladdbundna miken var kopplad till en trälåda placerad på en bänk intill min egen och utrustad med på/av-knapp och via volymkontroll och ett par hörlurar hade jag full kontroll på mitt lyssnande. Det var en teknik som fungerade för en individualplacerad elev i den tidens pedagogik. Men idag ställs större krav på elever med hörselnedsättning. Det är betydligt tuffare att ta sig igenom skolsystemet som hörselskadad i dag jämfört med på min tid. Orsaken kan vi finna i brister som rör hörselteknik, pedagogiska stödresurser och ljudmiljöer som inte är anpassade till aktuell pedagogik. Vi har en större utmaning i dag när det gäller att åstadkomma goda betingelser för elever med hörselnedsättning jämfört hur det var på 60-, 70- och 80-talen. I litteraturlistan till den här modulen finns Lotta Conniavitis Gellerstedts undersökning. Den handlar bland annat om de individualplacerade elevernas skolsituation. Hon har fortsatt att bearbeta sitt material och tittat specifikt på skolsituationen för elever som är individualplacerade. 2(18)
Håkan Bergkvist, hörselteknisk samordnare, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Örebro. Elevgruppen är ca 400 elever i år 7 t.o.m. gymnasiet och som alla fått hörapparat/CI. Utifrån användning av hörapparater/CI och hörselteknik i skolan är eleverna indelade i 3 grupper som är ungefär lika stora. 1. En tredjedel av eleverna använde hörapparater/CI och hjälpmedel. 2. En tredjedel använde enbart sina hörapparater/CI. 3. En tredjedel använde inte sina hörapparater/CI. En av hennes frågor till eleverna handlar om vad eleverna ansåg som viktigt för att de skulle kunna delta i undervisningen. Bland 9 olika alternativ fick de plocka ut de 3 som de ansåg som viktigast för att kunna delta i undervisningen. Elever med hörapparat och hörselteknik 1. Bra ljudmiljö (inget buller, stolskrap, eko mm.) 2. Lärarnas sätt att vara och undervisa. 3. Hörselteknisk utrustning som fungerar. Elever som enbart använder hörapparat 1. Lärarnas sätt att vara och undervisa. 2. Bra ljudmiljö (inget buller, stolskrap, eko mm.) 3. Klasskamraternas sätt att vara. Elever som inte använder hörapparat 1. Lärarnas sätt att vara och undervisa. 2. Bra ljudmiljö (inget buller, stolskrap, eko mm.) 3. Klasskamraternas sätt att vara. Tabell 2 Alla tre grupperna menade att ”lärarnas sätt att vara och undervisa” och ”bra ljudmiljö” var de två viktigaste villkoren för att de skulle vara delaktiga. Intressant är att även elever som använde hjälpmedel satte dessa som de två viktigaste villkoren för sin delaktighet och att fungerande hörselteknik kom som tredje alternativ. För att kunna bedriva undervisningen på ett sätt som gör att elever med hörselnedsättning verkligen känner sig delaktiga krävs att läraren har gedigna kunskaper om hörselskador, akustik, pedagogiska och kommunikativa strategier och givetvis hörselteknik. Eftersom elevgruppen med hörselnedsättning inte är stor så är det inte lätt att som vanlig lärare hinna skaffa sig rutin när det gäller att undervisa elever med hörselnedsättning. Hörselskadades Riksförbund visar i sån årsrapport 2007 att gruppen elever med hörselnedsättning som går i grundskola och gymnasium är drygt 9 000 varav drygt 4 000 elever blivit ordinerade hörapparat/CI. I grundskolan är antalet elever knappt 6 000 med resp utan hörapparat/CI varav 84 % går som individualplacerade med hörande kamrater. Alltså, knappt 5 000 elever finns i den allmänna grundskolan vilket innebär att det i snitt finns färre än en hörselskadad elev per grundskola i vårt land. Därför är det svårt att som 3(18)
Page 1: Detta material är en redigerad ver
Page 5 and 6: Håkan Bergkvist, hörselteknisk sa

Att höra i skolan – om några förutsättningar som rör ... - Barnplantorna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?