Att höra i skolan – om några förutsättningar som rör ... - Barnplantorna
Att höra i skolan – om några förutsättningar som rör ... - Barnplantorna
Att höra i skolan – om några förutsättningar som rör ... - Barnplantorna
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Håkan Bergkvist, hörselteknisk samordnare, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Örebro.<br />
ett osäkert överföringsled av signalen vilket k<strong>om</strong>mer att öka på brus och plötsliga avbrott.<br />
Det är en ljudkvalité s<strong>om</strong> inte är rimlig att utsätta eleverna för under en hel skoldag.<br />
Tillverkarna har själva insett att detta inte är någon bra lösning och ett sätt att k<strong>om</strong>ma runt<br />
problematiken kan vi nu se i en lösning från Phonak och s<strong>om</strong> heter Inspiro. Tekniken medger<br />
upp till 10 trådlösa mikrofoner där en i taget är aktiv. En ”mastermikrofon” kan gå in och<br />
bryta de andra mikarna för att själv ta över. De röststyrda ”elevmikrofonen” har ordet så<br />
länge s<strong>om</strong> någon pratar i den <strong>om</strong> inte ”mastermiken” går in och bryter.<br />
Ett annat system är C<strong>om</strong>fort Audios ”Digisystem” s<strong>om</strong> även det har intressanta möjligheter<br />
för skolverksamhet. Då tänker jag inte på den centrala bordsmikrofonen i det systemet utan<br />
på mikrofoner s<strong>om</strong> bygger på korta mikavstånd.<br />
Både Phonak och C<strong>om</strong>forts nya system är oprövade och behöver utvärderas av elever s<strong>om</strong> är<br />
vana användare av hörselteknik. S<strong>om</strong> i all ny teknik finns det buggar och olika bekymmer<br />
s<strong>om</strong> ännu inte är upptäckta. Ny teknik måste därför införas under mycket kontrollerade<br />
former. Bäst på att utvärdera tekniken är förstås teknikvana elever tillsammans med<br />
pedagoger och tekniker.<br />
Vems är ansvaret för hörseltekniken i <strong>skolan</strong>?<br />
I diskussioner s<strong>om</strong> <strong>rör</strong> kostnadsansvar för hörseltekniska undervisningshjälpmedel används<br />
olika begrepp s<strong>om</strong> personliga hjälpmedel, pedagogiska hjälpmedel och lokalanpassning.<br />
Diskussionen har sitt ursprung i terminologi och definitioner s<strong>om</strong> användes i regeringens<br />
utredning ”Hjälpmedel SOU 2004:8” och i Hjälpmedelsinstitutets utredning ”Vems är<br />
ansvaret för hjälpmedlen i <strong>skolan</strong>”. Båda dessa utredningar har skapat ovisshet och oklarhet<br />
kring vem s<strong>om</strong> ska ansvara för olika hjälpmedel och ofta hänvisas till dessa utredningar när<br />
kostnadsansvar diskuteras. Ingen av utredningarna har emellertid resulterat i propositioner.<br />
Det betyder att Regeringens tidigare beslut, från 1983, fortfarande gäller. På underlag från<br />
propositionen 1982/83:174 beslöts då att hälso och sjukvårdshuvudmännen skulle överta<br />
ansvaret från k<strong>om</strong>munerna för att studerande med funktionshinder skulle förses med<br />
hjälpmedel i undervisningssituationen. Det avsåg grundskola, gymnasiet, statlig o k<strong>om</strong>munal<br />
vuxenutbildning samt högskola.<br />
I propositionen kan man se att i hjälpmedelsförteckningen ska ingå "sådan utrustning s<strong>om</strong><br />
behövs för att elevens personliga hjälpmedel skall fylla sin funktion, tex. förstärkare för<br />
hörselskadade, liks<strong>om</strong> mikrofon och andra hjälpmedel för lärare s<strong>om</strong> undervisar eleven."<br />
Akustikåtgärder ligger emellertid på skolhuvudmannen.<br />
16(18)