Rusta för fred (500 KB) Ladda ner - Svenska Freds
Rusta för fred (500 KB) Ladda ner - Svenska Freds
Rusta för fred (500 KB) Ladda ner - Svenska Freds
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Enligt nuvarande riktlinjer bör man alltså ge tillstånd till fortsatta leveranser av<br />
krigsmateriel även om ett land hamnar i krig. Leveranser som kan pågå i princip<br />
hur länge som helst. "Någon tidsgräns <strong>för</strong> följdleveranser finns inte" konstaterade<br />
den dåvarande krigsmaterielinspektören Staffan Sohlman <strong>för</strong> konstitutionsutskottet<br />
1997.<br />
Men regeringen använder gamla avtal <strong>för</strong> att legitimera nya affärer. Exempel på<br />
detta är krigsmaterielexporten till Indien. Saab Bofors Dynamics tecknade våren<br />
2002 kontrakt på 300 miljo<strong>ner</strong> kronor med Indien om leverans av granatgeväret<br />
Carl-Gustaf och tillhörande ammunition. Det avsåg helt nyproducerade<br />
granatgevär och ny ammunition, ändå klassades de som följdleveranser av ISP.<br />
Legitimiteten <strong>för</strong> Sveriges exportkontrollsystem undergrävs betänkligt när en<br />
följdleverans som i detta fall syftar på en ursprungsaffär som genom<strong>för</strong>des<br />
nära 30 år tidigare.<br />
Enligt lagen ska det ju finnas ett <strong>för</strong>svarspolitiskt behov <strong>för</strong> att export ska<br />
medges. Frågan är då vilket detta behov är? Och hur länge gäller det? Är det<br />
rimligt att godkänna följdleveranser i all oändlighet med motivet att det finns ett<br />
<strong>för</strong>svarspolitiskt behov. Knappast. Följdleveranserna måste underkastas denna<br />
behovsprövning om denna skrivelse ska vara kvar i lagen. Försvarsdepartementet<br />
måste precisera det antal exporterade produkter som krävs <strong>för</strong> att det<br />
<strong>för</strong>svarspolitiska behovet ska uppfyllas. När detta sedan uppfyllts ska ytterligare<br />
export inte medges.<br />
Inflytande och öppenhet<br />
Under 1980-talet uppdagades en lång rad affärer där krigsmateriel smugglades<br />
till <strong>för</strong>bjudna stater. Arbetet med att gräva fram uppgifter som resulterade i<br />
dessa skandaler var inte fruktlöst. Det ledde till fyra mycket viktiga saker:<br />
1. För det <strong>för</strong>sta bidrog detta till ökad öppenhet. Ett år efter <strong>Svenska</strong><br />
<strong>Freds</strong> polisanmälan mot Bofors 1984 sammanställde regeringen som<br />
<strong>för</strong>sta land i Europa en offentlig redogörelse över vapenexporten. Idag<br />
har många tagit efter Sverige i denna fråga.<br />
2. För det andra bidrog det till politiskt inflytande. Regeringen tillsatte<br />
1985 en parlamentarisk Rådgivande nämnd, det vi idag kän<strong>ner</strong> som<br />
Exportkontrollrådet. Detta system där politiker har insyn och inflytande<br />
i vapenexporten är fortfarande unikt <strong>för</strong> Sverige<br />
3. För det tredje bidrog det till att smugglingen kraftigt begränsades. Beräkningar<br />
visar att smugglingen uppgick till uppemot 25 procent av den<br />
totala svenska vapenexporten.<br />
4. För det fjärde tvingades regeringen efter kongressbeslut från socialdemokraterna<br />
att <strong>för</strong>a en mer restriktiv exportpolitik under ett par år.<br />
Sedan dess var Sverige under flera år ett <strong>för</strong>egångsland inom många områden<br />
när det gäller exportkontroll. Så är det inte längre. Sverige är inte längre ensamt<br />
om att producera en årlig skrivelse, faktum är att flera länder har mer<br />
ingående redogörelser än Sverige. Internationellt har det hänt en hel del, vi har<br />
uppnått många framsteg, men mycket återstår ännu att göra.<br />
21
Change language