Rusta för fred (500 KB) Ladda ner - Svenska Freds
Rusta för fred (500 KB) Ladda ner - Svenska Freds
Rusta för fred (500 KB) Ladda ner - Svenska Freds
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Strikt implementering<br />
Regelverk <strong>för</strong>lorar i betydelse eller kan till och med motverka sitt eget syfte om<br />
dessa inte följs på avsett sätt. De strikta reglerna kan i värsta fall utgöra en<br />
illusion av en långtgående kontrollregim som helt saknar verklighets<strong>för</strong>ankring.<br />
Både i Sverige och internationellt är detta dessvärre många gånger ett faktum.<br />
I Sverige är vapenexport i princip <strong>för</strong>bjuden, men undantag kan beviljas. Nu när<br />
undantaget blivit regel har regeln <strong>för</strong>lorat sitt värde. De svenska ”restriktiva”<br />
riktlinjerna <strong>för</strong> vapenexport är en chimär när de samtidigt ger ett stöd till följdleveranser<br />
i krig och vid MR-brott. Likaledes är naturligtvis bilden av ett transparent<br />
och inflytelserikt exportkontrollråd snedvriden då makten i realiteten<br />
ligger hos en person, chefen <strong>för</strong> ISP.<br />
Ofta är det så att ett utåt sätt restriktivt exportkontrollsystem kan urholkas av<br />
tänjbara regler, nedtonade undantag samt rena vantolkningar. Detta leder till<br />
den uppenbara paradoxen att flera EU-länder samt USA som idag har den hårdaste<br />
kontrollen av krigsmateriel samtidigt utgör de största exportörerna och<br />
flitiga leverantörer av krigsmateriel till länder i krig och människorättskränkare.<br />
Vi har nu tagit flera viktiga steg när det gäller exportkontrollen. Detta är bra.<br />
Nu måste nästa, fullkomligt avgörande fas vidta – frågan om hur vi efterlever<br />
de regelverk som vi skapat. Sverige bör där<strong>för</strong> se över den svenska implementeringen<br />
av krigsmaterielexporten samt verka <strong>för</strong> stärkt internationell implementering<br />
av riktlinjer och andra överenskommelser.<br />
Föreningar och enskilda organisatio<strong>ner</strong><br />
Under 1990-talet och framåt har en hel del hänt, kanske främst på den internationella<br />
arenan. Den internationella kampanjen mot landminor där <strong>Svenska</strong><br />
<strong>Freds</strong> drev den svenska sektionen lyckades 1997 få igenom ett <strong>för</strong>bud av produktion<br />
och export av personminor. 1998 kom EU-länderna överens om en<br />
upp<strong>för</strong>andekod <strong>för</strong> vapenexport, en kod som utarbetades av och tack vare<br />
intensivt folkrörelsearbete blivit ett relativt framgångsrikt dokument. 2001 antog<br />
FN en handlingsplan <strong>för</strong> att kontrollera spridningen av så kallade lätta vapen,<br />
ett problem som uppmärksammats av en rad folkrörelser de senaste<br />
åren. Den 9 oktober 2003 inleddes en internationell kampanj <strong>för</strong> att in<strong>för</strong>a en<br />
internationell konvention om vapenhandel.<br />
Folkrörelsesfären har ändrat karaktär, både inom Sverige och utomlands. Detta<br />
gäller i hög grad <strong>fred</strong>srörelsen. Traditionellt har <strong>fred</strong>srörelsen huvudsakligen<br />
varit av protestkaraktär. Man har arbetat mot regeringen, genom media, genom<br />
demonstratio<strong>ner</strong> och aktio<strong>ner</strong> och genom politikerpåverkan och opinionsbildning.<br />
Idag arbetar <strong>fred</strong>srörelsen, liksom många andra folkrörelser, i högre<br />
grad än tidigare med regeringen. Det händer att aktiva ur ideella <strong>för</strong>eningar<br />
tillåts medverka i regeringsdelegatio<strong>ner</strong> i officiella sammanhang, liksom det<br />
omvända att regeringstjänstemän deltar aktivt i organisationskretsar, både<br />
nationellt och internationellt. Även i riksdagen är antagligen enskilda organisatio<strong>ner</strong><br />
mer påtagliga idag än tidigare genom att <strong>för</strong>fatta underlag till frågor, interpellatio<strong>ner</strong><br />
och motio<strong>ner</strong> med mera. Detta är exempel på en ökad dialog<br />
som inte minst internationellt har haft stor betydelse.<br />
23
Change language