Rusta för fred (500 KB) Ladda ner - Svenska Freds

More documents

Recommendations

Info

Utvecklingshänsyn har tidigare inte varit avgörande vid prövning av vapenexporten. Men den senaste tiden har en helomvändning gjorts. I Globkoms rapport från mars 2002 nämns inte vapenexporten med ett enda ord. Regeringens proposition Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling (prop. 2002/03:122), som överlämnades till riksdagen i maj 2003 var ett steg framåt. ”Väpnade konflikter utgör det allvarligaste hindret för utveckling i många fattiga länder”, skriver man. Vidare konstateras att höga militärutgifter och militära ingrepp i den civila maktutövningen ”ofta blivit allvarliga utvecklingshinder” samt att fred och säkerhet är ”en förutsättning för utveckling”. Regeringen stryker under Globkoms slutsats att Sveriges politik måste vara samstämmig: ”Det Sverige säger och gör i ett sammanhang måste stämma med svenskt agerande i ett annat.” Trots dessa insikter föreslog ändå inte regeringen avgörande förändringar gällande Sveriges vapenexportpolitik. Tvärtom tycktes regeringen hålla fast vid den hållning som uttryckts tidigare, exempelvis av Leif Pagrotsky i riksdagen den 23 februari 2000, nämligen att ”rätten att köpa försvarsmateriel ej ska villkoras av utvecklingsnivå”. Emellertid har krav på en förändrad politik väckts. Som en följd av flera motioner slog därför utrikesutskottet i sitt betänkande från den 2 december 2003, (2003/04:UU3), fast att svensk krigsmaterielexport ”måste ske samstämt med målet för politiken för global utveckling att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling". Det är enligt utskottets mening "angeläget att svensk vapenexport inte motverkar arbetet för att nå målet om en rättvis och hållbar global utveckling”. Den 16 december antog riksdagens utskottets förslag. I direktiven för Krigsmaterielutredningen anges inte specifikt att utvecklingsaspekter är en fråga för utredaren att ta ställning till. Utrikesutskottet anser dock i sitt betänkande att det är angeläget att utredaren ”noga överväger hur fattigdoms och utvecklingsaspekterna i mottagarlandet samt övriga aspekter som ryms inom en samstämd politik för en global utveckling vad avser mål, perspektiv och huvuddrag kan införas i riktlinjerna”. Även om utvecklingshänsyn inte har varit ”avgörande” vid prövningen av svensk vapenexport borde de ändå ha en viss betydelse. Kriterium åtta i EU:s uppförandekod om vapenexport från 1998 handlar nämligen om att medlemsstaterna ska beakta huruvida den tilltänkta exporten allvarligt skulle hindra den hållbara utvecklingen i mottagarlandet. Man kan emellertid ställa sig frågande till dess betydelse mot bakgrund av vad Gunnar Lund sade till tidningen Nya Dagen den 20 november 2003. – Vi kan inte sätta oss till doms över hur suveräna stater vill disponera sina resurser. Det är bara om det skulle sticka så enormt i ögonen att vi anser att det är helt orimligt som vi avstår från sådana affärer, sade Lund. Utvecklingen inom EU går emellertid mot att betydligt större hänsyn skall tas till utvecklingsnivån i mottagarlandet framöver. Denna utveckling drivs framåt av främst Storbritannien som våren 2003 presenterade förslag för EU:s rådsarbetsgrupp Coarm om att utveckla samsynen i dessa frågor. Flera EU-länder som Tyskland, Belgien och Nederländerna har integrerat EU:s uppförandekod, och därmed ett utvecklingsperspektiv, i sin nationella lagstiftning. Storbritannien är dock det enda landet som i sin tur vidareutvecklat det ytterligare. Man 30
specificerar vilka länder där utvecklingshänsyn särskilt borde tas samt anger särskilda indikatorer som bör vara vägledande. I detta sammanhang kan nämnas att Storbritannien arbetar efter en ”interdepartemental” policy i vapenexportsammanhang. Det vill säga ansvaret för vapenexporten vilar på fyra departement gemensamt, nämligen Utrikesdepartementet, ”Utvecklingsdepartementet”, Försvarsdepartementet samt Handelsdepartementet. Sverige har ingått i den arbetsgrupp inom Coarm som sett över tillämpningen av kriterium åtta. Procentandel av total vapenexport 25% 20% 15% 10% 5% 0% 9% Andel av vapenexporten till utvecklingsländer 20% 18% 17% 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 Procentuell andel per period Diagrammet visar den procentuella andelen krigsmateriel som går till utvecklingsländer i förhållande till den totala exporten. Kategoriseringen avser länder som har mindre än 0,8 i HDI – Human Development Index – enligt UNDP Report 2004. 31
Page 1: Rusta för Fred Morgondagens riktli
Page 5 and 6: Innehåll Inledning................
Page 7 and 8: utgångspunkterna för vapenexporte
Page 9 and 10: Det sammanlagda värdet av exporten
Page 11 and 12: Världens största vapenexportörer
Page 13 and 14: Utvecklingen De senaste åren har d
Page 15 and 16: Det finns nu två vägar att välja
Page 17 and 18: Utvecklingen inom EU som syftar til
Page 19 and 20: Antal under perioden 14 12 10 8 6 4
Page 21 and 22: Enligt nuvarande riktlinjer bör ma
Page 23 and 24: Strikt implementering Regelverk fö
Page 25 and 26: Utgångspunkter Här följer en öv
Page 27 and 28: mer under senare år. Den av 18 fre
Page 29: Utrikesutskottet betonade i sitt be
Page 33 and 34: Principiellt förbud I Sverige har
Page 35 and 36: Ett steg i denna riktning är det f
Page 37 and 38: Sist men inte minst så ska en tota
Page 39 and 40: Tillämpningsbestämmelser Det säg
Page 41 and 42: Rekommendation: Att informationen o
Page 43 and 44: Riktlinjer Inför ett demokratikrit
Page 45 and 46: Summan av krigsmaterielexporten til
Page 47 and 48: ligare skrivningar på detta områd
Page 49 and 50: Fred Att Sverige genom vapenexport
Page 51 and 52: Mänskliga rättigheter på undanta
Page 53 and 54: Ändra kontrollpolitik Vapenexporte
Page 55 and 56: Men Gunnar Lund talade för döva
Page 57 and 58: Frida Blom Ordförande, Svenska Fre
Page 59 and 60: Campagne tegen Wapenhandel To: The
Page 61 and 62: Laila Freivalds Ministry for Foreig
Page 63 and 64: Utrikesminister Leila Freivalds Inf

Rusta för fred (500 KB) Ladda ner - Svenska Freds

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?