Rusta för fred (500 KB) Ladda ner - Svenska Freds
Rusta för fred (500 KB) Ladda ner - Svenska Freds
Rusta för fred (500 KB) Ladda ner - Svenska Freds
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Utrikesutskottet betonade i sitt betänkande vikten av att regeringen gör ”en<br />
mycket noggrann bedömning” av situationen beträffande de mänskliga rättigheterna<br />
i mottagarländer <strong>för</strong> vapenexport. Utskottet utgick vidare från att tilllämpningen<br />
av kriteriet <strong>för</strong> mänskliga rättigheter sker med iakttagande av ”särskilt<br />
stor restriktivitet”.<br />
Utrikesutskottet har de senaste åren vid upprepade tillfällen uttalat att regeringen<br />
vid en översyn av regelverket <strong>för</strong> krigsmaterielexporten ”skall fästa särskild<br />
stor vikt vid MR-frågorna”. Mot denna bakgrund är det märkligt att begreppet<br />
”mänskliga rättigheter” inte omnämns en enda gång i de omfattande<br />
utredningsdirektiven. De enda rättigheter som nämns är <strong>för</strong>etagens ”tillverkningsrättigheter”.<br />
Att krigsmaterielutredningens <strong>för</strong>slag är en besvikelse är<br />
där<strong>för</strong> inte så konstigt.<br />
Första kriteriet i EU:s upp<strong>för</strong>andekod handlar om mänskliga rättigheter. Man<br />
anger att medlemsländerna inte ska utfärda exportlicens ”om det <strong>för</strong>eligger<br />
uppenbar risk att den tilltänkta exporten kan komma att användas <strong>för</strong> internt<br />
<strong>för</strong>tryck” och iaktta särskild <strong>för</strong>siktighet vid utfärdande av licenser till ”länder<br />
där allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna har konstaterats av<br />
behöriga FN-organ, Europarådet eller EU”.<br />
Det är oroande att Sverige exporterar stora mängder krigsmateriel till länder<br />
där det <strong>för</strong>ekommer grova och systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna<br />
trots att vi har starka skrivningar <strong>för</strong> att <strong>för</strong>hindra detta i regelverket.<br />
Innebär inte detta att Sveriges utrikespolitiska arbete <strong>för</strong> att främja de mänskliga<br />
rättigheterna i världen undermi<strong>ner</strong>as? Vilka signaler ger det till omvärlden att<br />
Sverige godkän<strong>ner</strong> krigsmateriel till länder där de mänskliga rättigheterna<br />
kränks? Hur kan regelverket <strong>för</strong>bättras så att detta kan <strong>för</strong>hindras?<br />
Vapenexport och utveckling<br />
Att utrota fattigdomen i världen är mänsklighetens största moraliska, politiska<br />
och ekonomiska utmaning och en <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> <strong>fred</strong>, stabilitet och hållbar<br />
utveckling. Så inleds <strong>för</strong>sta kapitlet i rapporten En rättvisare värld utan fattigdom<br />
(SOU: 2001:96) av den parlamentariska kommittén Globkom. Väl medvetna<br />
om detta blir utmaningen desto större när vi ser på problemen vi står<br />
in<strong>för</strong>. Över en miljard människor lever i extrem fattigdom. Tiotusentals barn dör<br />
varje dag till följd av sjukdomar som vi skulle kunna bota. Varje dag smittas<br />
också tusentals människor av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar. Det <strong>för</strong>ekommer<br />
grava kränkningar av de mänskliga rättigheterna och väpnade konflikter<br />
drabbar befolkningen hårt i många länder.<br />
Regeringen konstaterar i propositionen om Sveriges politik <strong>för</strong> global utveckling<br />
att <strong>fred</strong> och säkerhet är ”en <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> utveckling”. Man konstaterar<br />
vidare att ”väpnade konflikter utgör det allvarligaste hindret <strong>för</strong> utveckling i<br />
många fattiga länder” samt att <strong>för</strong>ebyggande av väpnade konflikter och konflikthantering<br />
är ”viktiga delar” i politiken <strong>för</strong> global utveckling. Säkerhetspolitik<br />
handlar där<strong>för</strong> mer om att minska fattigdom och klyftor och ”undanröja <strong>för</strong>tryck<br />
och motsättningar mellan olika befolkningsgrupper”, än den traditionella säkerhetspolitiken<br />
som syftar till att trygga en nationell territoriell säkerhet.<br />
29