Järna (8 MB) - Södertälje kommun

Ytterjärna sn: Gerstaberg 28
57. Gerstaberg
Miljöbeskrivning
Gerstaberg herrgård ligger i den
nordvästra delen av socknen.
Mangården består av corp-delogi,
två flygelbyggnader samt
en tidigare inspektorsbostad,
Röda stugan. Huvudbyggnaden
är en timmerbyggnad av
senkarolinsk typ med panelade
fasader, indelade i fält av
pilastrar och med ett valmat
brutet tak med frontoner. De
små flyglarna är kvadratiska i
sin form med panelade fasader
och toppiga tak. I
mangårdsmiljön finns en park
med höga ädellövträd.
Ekonomibyggnaderna ligger utanför mangårdsområdet liksom de tidigare arbetarbostäderna som
ligger på östra sidan av järnvägens sträckning. Gerstaberg har haft ett flertal underlydande torp som
ligger enskilt belägna i omgivningarna. Området är fornlämningsrikt och det finns även ett flertal
jättegrytor från istiden. I näromgivningarna finns gamla hagmarker med stort inslag av åldriga ekar.
Historik
Gerstaberg har en lång kontinuitet som bosättning, en av de äldsta i socknen, vilket påvisas genom
bl.a. boplatslämningar, odlingsytor samt en skelettgrav, daterade till bronsåldern samt ett stort gravfält.
I gårdens närhet finns två runstenar varav den ena är mycket fin, daterad till 1000-talets mitt i
brytningstiden mellan hednisk tid och kristendom. Äldsta skriftliga belägg för Gerstaberg är från år
1383. Under 1500-talet tillhörde gården Gustav Vasa och ärvdes senare av hertig Karl.
Gården hette ”Gierstad” under 1600-talet. Det är oklart när den blev säteri men den ägdes år 1668 av
släkten Banér och var då försedd med säteriprivilegier. Vid ryssarnas anfall på kusten år 1719 brändes
byggnaderna och möjligen uppfördes de nuvarande mangårdsbyggnaderna kort därefter. Gerstaberg
ägdes liksom Kallfors i Överjärna socken från sent 1700-tal av ätten Löwen och blev år 1830
fideikommiss inom släkten. Det har funnits ytterligare två flygelbyggnader i gårdsmiljön.
Huvudbyggnadens vindsvåning inreddes under sent 1800-tal.
Gerstaberg köptes under tidigt 1900-tal av familjen Cederlund som även ägde Brandalsund. Järnvägen
utökades under 1990-talet med ytterligare spår och i samband med det togs den tidigare
järnvägsövergången bort och därmed ströps den allékantade infarten till gården och en ny tillfartsväg
tillkom. Under 1990-talet uppfördes stora svinhus i traditionella lägen intill övrig ekonomibebyggelse
från 1920-talet och skyddar delvis gårdens kärnmiljö från järnvägen. Under senare år har en liten
rekreationsbyggnad med karaktärsdrag hämtade från mangårdsbebyggelsen uppförts i parken och
hjälper delvis till att avskärma parken från järnvägen