Svensk klimatforskning - Riksrevisionen

More documents

Recommendations

Info

svensk klimatforskning 14 1.2 Vad är klimatforskning? RIKSREVISIONEN Riksrevisionen har i granskningen utgått från OECD:s definition av forskning och utveckling: 3 Forskning är ett systematiskt arbete för att söka efter ny kunskap eller nya idéer med eller utan en bestämd tillämpning i sikte. Utveckling är ett systematiskt arbete som utnyttjar forskningsresultat, vetenskaplig kunskap eller nya idéer för att skapa nya material, varor, tjänster, processer, system eller metoder, eller väsentligt förbättra existerande produkter och processer. I begreppet ingår även demonstration av nya produkter och processer. Klimatforskningen finns såväl inom grundforskning som inom tillämpad och åtgärdsinriktad forskning. Forskningen bedrivs av universitet, högskolor, institut och företag. Den är tvärvetenskaplig och omfattar förutom naturvetenskap och teknik även samhällsvetenskap och humaniora, speciellt när det gäller effektiva styrmedel och beteendefrågor. 4 I Riksrevisionens granskning ingår alla dessa delar. För att avgränsa klimatforskning från annan forskning har vi utgått från FN:s klimatpanel, IPCC 5 , och dess tre arbetsgrupper inom klimatforskning. 6 Med klimatforskning avses i denna granskning forskning, utveckling och demonstration inom ett eller flera av följande områden: 7 1. Klimatprocesser och klimatmodeller 2. Klimateffekter, anpassning och sårbarhet 3. Minskning av växthusgaser 1.3 Granskningens inriktning Granskningen är främst inriktad mot forskning och utveckling som direkt eller indirekt handlar om minskning av växthusgaser. En stor del av denna forskning är energiforskning. Forskning om klimatmodeller och om anpassning till ett 3 OECD (2003) Frascati Manual 2002 – Proposed Standard Practice for Surveys of Research and Experimental Development. Denna definition används också av Statistiska centralbyrån (SCB) i deras analys av forskningens andel av statsbudgeten, se till exempel SCB (2011) Statliga anslag till forskning och utveckling 2011. Statsbudgetanalysen. 4 Prop. 2004/05:80; Ds 2005:55 s. 100. 5 Intergovernmental Panel on Climate Change. 6 Se IPCC:s webbplats för mer information. 7 I denna rapport använder vi begreppet klimatforskning synonymt med begreppen klimatrelaterad respektive klimatrelevant forskning. Det innebär att vi inte skiljer på forskning som har startats med klimatsyfte eller med annat syfte – allt som har betydelse för klimat kallas klimatforskning i enlighet med definitionen ovan. Detta är i enlighet med de definitioner som Norge och Danmark har haft som utgångspunkt för kartläggning och utvärdering av klimatforskningen i respektive land (se bilaga 6).
iksrevisionen granskar: hållbar utveckling – klimat förändrat klimat berör vi bara på en övergripande nivå. En orsak till denna inriktning är att granskningen är en del av Riksrevisionens strategi om klimat. Strategin syftar till att granska om staten använder sina styrmedel så att utsläppen minskar i enlighet med målen och till rimliga kostnader. 1.4 Granskningsfrågor Syftet med denna granskning har varit att undersöka i vilken utsträckning klimatforskningen stöder de klimatpolitiska målen. Granskningen utgår från följande granskningsfrågor: • Hur stor del av statens medel till klimatforskning används till forskning och utveckling som kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser? • Vilka resultat har klimatforskning om minskning av växthusgaser lett till? 1.5 Utgångspunkter Enligt riksdagens uttalanden är klimatforskningen viktig för att uppnå klimat- och energimålen. Klimatforskningen tilldelas också alltmer medel för att bidra med både kunskaps- och teknikutveckling i syfte att begränsa och bemöta klimatförändringar. Riksrevisionen anser därför att det är rimligt att regeringen regelbundet följer upp och rapporterar klimatforskningens omfattning och resultat. Riksdagen har betonat att klimat- och energimålen ska samverka i syfte att minska utsläppen av växthusgaser. Energiforskningen är därmed en viktig del av klimatforskningen. 1.5.1 Klimatforskningen väsentlig för att nå klimatmålen Riksrevisionens utgångspunkt är att riksdagen har framhållit klimatforskning som väsentlig för att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. 8 Riksdagen förtydligade senast 2009 innebörden av målet: • Målet för perioden 2008–2012 är att de svenska utsläppen av växthusgaser ska vara minst 4 procent lägre än utsläppen år 1990. • Målet för år 2020 är att utsläppen i den icke-handlande sektorn, ska vara 40 procent lägre än år 1990. • Användningen av fossila bränslen för uppvärmning ska vara avvecklad till år 2020. 8 Prop. 2005/06:172, bet. 2005/06:MJU16, rskr. 2005/06:389. RIKSREVISIONEN 15
Page 1 and 2: iksrevisionen granskar: hållbar ut
Page 13: iksrevisionen granskar: hållbar ut
Page 65 and 66:
iksrevisionen granskar: hållbar ut
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 144:
För att nå de långsiktiga klimat
show all

Svensk klimatforskning - Riksrevisionen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?