Svensk klimatforskning - Riksrevisionen

More documents

Recommendations

Info

svensk klimatforskning 68 4.5 Har mer pengar lett till fler resultat? RIKSREVISIONEN För att få en uppfattning av om det finns ett samband mellan ökade medel och fler resultat, har Riksrevisionen översiktligt jämfört medel till forskning om minskning av växthusgaser med resultatindikatorerna vetenskapliga artiklar och patent. Men det är viktigt att väga in att det tar tid från det att ett forskningsprojekt påbörjas tills det kan komma fram konkreta resultat. I takt med att statens stöd till forskning om minskning av växthusgaser har ökat i Sverige, har resultaten mätt i antal artiklar och patentansökningar ökat. Även i andra länder har forskningsresultaten mätt som antal publikationer och patentansökningar ökat under samma period. Men ökningen i antal artiklar och patentansökningar i länder som Nederländerna och Norge har skett samtidigt som medlen har varit stabila eller minskat. I flera andra nordeuropeiska länder har medlen till energiforskning börjat öka först från mitten av 2000-talet (se avsnitt 3.3.5). Trots att medlen till forskning om minskning av växthusgaser ökade under perioden 2000–2010 i Sverige, var ökningstakten för antalet svenska artiklar under 2000-talet lägre än för de flesta jämförbara länder. 162 Ökningstakten för svenska artiklar var 172 procent, medan till exempel ökningstakten i Finland var 572 procent och Danmark 313 procent. Riksrevisionens undersökning visar att svenska patentansökningar har ökat betydligt långsammare än antalet artiklar under perioden 1994–2010. Patentansökningarna har först från 2005 visat en tydligt uppåtgående trend. Det är möjligen sent med tanke på att medlen till forskning om minskning av växthusgaser började öka redan 1998. Det är dock svårt att avgöra hur snabbt innovationer kan förväntas efter att forskningsmedel tilldelats. Sammantaget indikerar detta att sambandet mellan ökade medel och resultat inte är entydigt. Representanter för Näringsdepartementet anser att det inte behöver finnas något tydligt samband mellan ökade medel och fler forskningsresultat. 163 Departementet anser att man måste skilja på forskning som ska leda till tekniksprång och forskning som ska leda till inkrementella, det vill säga små och stegvisa, ändringar. När det gäller inkrementella ändringar kan det finnas ett samband mellan ökade medel och resultat. Däremot är det svårare att se ett samband mellan ökade medel och resultat när forskningen ska leda till tekniksprång, enligt representanter för Näringsdepartementet. För forskning och utveckling som ska leda till tekniksprång måste staten vara beredd att satsa utan att det nödvändigtvis leder till positiva resultat. 162 Se tabell 8 i bilaga 3. 163 Intervju med representanter för Näringsdepartementet 2011-11-22.
iksrevisionen granskar: hållbar utveckling – klimat 4.6 Sammanfattande iakttagelser • Varken regeringen eller myndigheterna har följt upp vilka resultat klimatforskningen samlat har bidragit till. Därmed saknas även rapportering till riksdagen som samlat redovisar indikatorer för kunskapsproduktion och innovation, som artiklar, citeringar eller patent. • Regeringen har inte klargjort vilka resultat klimatforskningen ska bidra med för att klimatmålen ska nås, mer än att det är ett viktigt styrmedel. Det saknas alltså en strategi eller handlingsplan för vad klimatforskningen ska inriktas mot och leda till. Regeringen har inte preciserat med vad och inom vilka områden forskningen kan bidra för att lösa behovet av teknikutveckling och förändringar i samhället, exempelvis genom att ta utgångspunkt i de scenarier som organisationer, myndigheter och forskare har presenterat. • Klimatforskningen är inte inriktad mot klimatmålen. Andra mål, som näringspolitiska och energipolitiska mål, är oftast viktigare för regeringens och myndigheternas insatser inom klimatforskning. • Det finns brister i den uppföljning av resultat som genomförs av Energimyndigheten och Vinnova om forskning om minskning av växthusgaser. Utvärderingarna ger inte underlag för att bedöma forskningens bidrag till att nå energi- eller klimatmålen. I uppföljningen av forskningens bidrag till kunskap och till kommersialisering används inte resultatmåtten enhetligt och systematiskt. • Den strategiska satsningen på klimatforskning har inte följts upp samlat. Regeringen har inte heller efterfrågat detta. Den strategiska satsningen på klimatforskning ses av myndigheterna som en satsning på de olika delarna inom klimat, som energi, klimatmodeller och havsmiljö, inte som en samlad satsning. • Riksrevisionens undersökning visar att Sverige följer den internationella trenden att forskningsartiklar om minskning av växthusgaser har ökat under perioden 1994–2010. Svensk forskning om minskning av växthusgaser publicerar relativt många artiklar i relation till folkmängden jämfört med andra länder. Bland de nordiska länderna hade Sverige flest artiklar per invånare fram till 2005. År 2010 publicerade Finland, Danmark och Sverige nästan lika många artiklar per miljon invånare. Svenska vetenskapliga artiklar om minskning av växthusgaser citeras mycket och ligger på fjärde plats över de mest citerade i världen. Det indikerar att svensk forskning om minskning av växthusgaser relativt sett håller en hög kvalitet. RIKSREVISIONEN 69
Page 1 and 2:
iksrevisionen granskar: hållbar ut
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18: iksrevisionen granskar: hållbar ut
Page 67: iksrevisionen granskar: hållbar ut
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 144:
För att nå de långsiktiga klimat
show all

Svensk klimatforskning - Riksrevisionen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?