Svensk klimatforskning - Riksrevisionen
Svensk klimatforskning - Riksrevisionen
Svensk klimatforskning - Riksrevisionen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
svensk <strong>klimatforskning</strong><br />
86<br />
RIKSREVISIONEN<br />
Den strategiska satsningen på <strong>klimatforskning</strong> som pågår sedan 2010 kan<br />
belysa behovet av samordning. När forskningsfinansiärerna följde upp<br />
satsningen första gången 2011 rapporterade forskningsfinansiärerna de olika<br />
forskningsområdena var för sig. Det går därmed inte att få en samlad bild av<br />
kostnader och resultat för den strategiska satsningen på <strong>klimatforskning</strong>.<br />
6.6 Klimatforskningen behöver samordnas med andra<br />
styrmedel<br />
En förutsättning för att <strong>klimatforskning</strong>en ska bidra till att minska<br />
utsläppen av växthusgaser är att forskningsresultat kommer till användning<br />
för näringsliv och samhälle genom bland annat kommersialisering. De<br />
exempel <strong>Riksrevisionen</strong> presenterar på forskningsinsatser som har lett<br />
till kommersialisering tyder på att stöd till <strong>klimatforskning</strong>en i sig inte är<br />
tillräckligt för att nya produkter ska utvecklas och kommersialiseras. Andra<br />
politiska åtgärder behöver samverka med stöden till forskning och utveckling<br />
för att det ska finnas en efterfrågan på ny klimatteknik. Det är dock olika<br />
från fall till fall vilken typ av åtgärder som behövs. Exempel på åtgärder som<br />
har visat sig vara viktiga är koldioxidskatt, tillgång till riskkapital, statliga<br />
investeringsstöd samt skärpta eller nya standarder.<br />
Betydelsen av lagstiftning lyfts fram av grundaren till det företag som fick ut<br />
en särskild typ av solceller, CIGS-solceller, på marknaden. Avgörande faktorer<br />
för att CIGS-solcellerna kommersialiserades i Tyskland, var bland annat den så<br />
kallade inmatningslagen. 196 Enligt grundaren av företaget var inmatningslagen<br />
betydelsefull för att olika solcellsföretag etablerades i Tyskland. Jämfört med<br />
Sverige producerar Tyskland också en betydligt större andel solenergi, vilket<br />
kan indikera att kombinationen av klimatpolitiska insatser för att gynna<br />
solcellers kommersialisering har varit mer framgångsrik i Tyskland än i<br />
Sverige.<br />
Sammantaget illustrerar exemplen i granskningen att stöd till forskning och<br />
utveckling tydligare bör kombineras för att samverka med andra klimatpolitiska<br />
styrmedel och insatser.<br />
196 Lagen innebär att elföretagen är tvingade att köpa in el från förnybara källor till en fast ersättning,<br />
vilket skapade en snabbt växande marknad.