Svensk klimatforskning - Riksrevisionen

More documents

Recommendations

Info

svensk klimatforskning 22 RIKSREVISIONEN klimatforskning. Nyckelorden har Vetenskapsrådet sedan använt för att söka efter artiklar där nyckelorden ingår. Data om vetenskapliga artiklar har Vetenskapsrådet hämtat från myndighetens publikationsdatabas som är baserad på Web of Science, Thomson Reuters. Patent en indikator på innovativ verksamhet Riksrevisionen har undersökt antalet patentansökningar inom klimatområdet. Patent är en indikator som ofta används för att uppskatta utfallet av forskning och utveckling och för att bedöma forskningens bidrag till innovationer. 32 Vi har dels använt OECD:s data om internationella patent och dels gett Patent- och registreringsverket i uppdrag att ta fram antal svenska patentansökningar från 1994 fram till i dag. Patent söks dock inte för alla uppfinningar och fångar därför inte upp alla innovationer. All forskning syftar inte heller till att leda till innovationer, och patent kan därför inte ses som ett mått på all forskning. Dessutom är inte alla patent resultat av forskning utan kan vara uppfinningar som har utvecklats utan forskningsstöd. Patent mäter alltså även annat än forskningsresultat. Det är svårt att genom svenska patentansökningar ta reda på om innovationer är resultat av forskning eller inte. Det beror bland annat på det så kallade lärarundantaget som innebär att forskare vid universitet och högskolor själva äger sina innovationer. Patentansökningar lämnas in av de enskilda forskarna, utan uppgifter om vid vilka universitet de eventuellt är verksamma. Det går därför inte att via patentsansökningarna se om innovationer har sitt ursprung i forskning vid universitet och högskolor. I alla andra länder än Italien och Sverige är det dock universiteten som har äganderätten till uppfinningarna. 33 Begränsningar med kvantitativa resultatindikatorer Resultatindikatorerna har begränsningar. Indikatorerna täcker bara en del av de resultat som klimatforskningen bidrar till. Många aspekter av forskningsresultat låter sig inte enkelt fångas kvantitativt. Traditionella indikatorer som vetenskapliga artiklar och patent visar inget tydligt samband mellan finansiering och resultat. Det är också osäkert när man kan förvänta sig resultat från forskning och utveckling, vilka resultat det är rimligt att förvänta sig och hur resultaten kan komma till användning. 34 32 OECD Patent Statistics Manual, OECD 2009. 33 Prop. 2008/09:50 s. 119. 34 För en diskussion av indikatorer på forskningsresultat, se till exempel Det norske forsknings- og innovasjonssystemet - statistikk og indikatorer 2010, Norges forskningsråd, NIFU Step, Statistisk sentralbyrå.
iksrevisionen granskar: hållbar utveckling – klimat För att komplettera de kvantitativa resultatindikatorerna har Riksrevisionen bett Energimyndigheten och Vinnova att ta fram några exempel på statliga forskningsinsatser som har lett till kommersialisering och uppgifter om vad som var avgörande för att projekten lyckades. 1.7.3 Intervjuer och dokumentanalys för att bedöma hur klimatforskningen styrs och följs upp I syfte att granska hur klimatforskningen styrs och följs upp har Riksrevisionen intervjuat företrädare för forskningsfinansiärer och ansvariga departement. Vi har också genomfört dokumentanalyser, bland annat av forskningsfinansiärernas utvärderingar av forskningsprogram och projektdokument för att bedöma vilka resultat dessa har lett till. För att bedöma i vilken utsträckning klimat- och energimålen har betydelse för valet av projekt har vi också analyserat tio slumpmässigt utvalda forsknings- och utvecklingsprojekt som har fått medel från Energimyndigheten. 1.8 Rapportens struktur Kapitel 2 ger en kort introduktion till vad klimatforskning innefattar och vem som fördelar statliga medel till klimatforskning. Kapitel 3 innehåller en redogörelse av klimatforskningens inriktning och omfattning. Här presenteras dessutom resultatet av Riksrevisionens kartläggning av stödet till klimatforskningen. Kapitel 4 handlar om klimatforskningens resultat och hur klimatforskningen styrs och följs upp. Kapitlet innefattar Riksrevisionens analys av klimatforskningens resultat mätt som vetenskapliga artiklar och patent. I kapitel 5 presenteras några exempel på klimatforskning som har lett till kommersialisering. I kapitlet ges också en bild av svenska miljöföretags utveckling och av produktionen av förnybar energi i Sverige. Kapitel 6 innehåller slutsatser och rekommendationer med anledning av de iakttagelser Riksrevisionens har gjort i granskningen. Mer detaljerad information och fördjupning, bland annat om Riksrevisionens enkätundersökning om klimatforskningen och analys av forskningsresultat, finns i bilagorna. RIKSREVISIONEN 23
Page 1 and 2: iksrevisionen granskar: hållbar ut
Page 21: iksrevisionen granskar: hållbar ut
Page 73 and 74:
iksrevisionen granskar: hållbar ut
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 144:
För att nå de långsiktiga klimat
show all

Svensk klimatforskning - Riksrevisionen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?