Svensk klimatforskning - Riksrevisionen

More documents

Recommendations

Info

svensk klimatforskning 84 RIKSREVISIONEN Även Energimyndigheten har framfört att kommersialisering av forskningen är jämförelsevis låg i Sverige och att det finns en stor outnyttjad potential i kommersialisering av svensk miljöteknik. 195 Produktionen av förnybar energi i Sverige har ökat sedan 1998, men vindkraft och solenergi utgör fortfarande en liten andel av Sveriges totala produktion av förnybar energi. Det tyder på att även om forskningen producerar många artiklar och antalet patentansökningar ökar, är det inte givet att detta bidrar till den omställning av energiproduktionen som behövs för att kunna nå de långsiktiga klimatmålen. 6.3 Svårt att bedöma om mer pengar har lett till fler resultat Riksrevisionens undersökning tyder på att sambandet inte är entydigt mellan ökade medel till klimatforskning och fler forskningsresultat. I Sverige har medlen till klimatforskning ökat samtidigt som forskningsresultaten har blivit fler i form av antal artiklar och patentansökningar. Men antalet artiklar och patentansökningar inom klimatområdet har ökat även i många andra länder, också i länder där tilldelningen av medel inte har ökat i samma utsträckning som i Sverige. Det är troligt att den ökade uppmärksamheten på klimatfrågan har gjort att resultaten från klimatforskningen har blivit fler både i Sverige och internationellt. 6.4 Regeringens uppföljning av omfattning, inriktning och resultat är otillräcklig Regeringens uppföljning av klimatforskningens omfattning, inriktning och resultat är otillräcklig. Ändå har regeringen successivt föreslagit allt mer pengar till klimatforskning. Klimatforskningen finansieras med anslag från flera olika utgiftsområden. Det går dock inte att från dessa anslag utläsa hur mycket pengar som går till klimatforskning. Regeringen har inte heller kännedom om vilka resultat klimatforskningen hittills har lett till. Riksdagen har därmed inte fått den samlade redovisning av insatser och resultat som den har efterfrågat inom klimatområdet. Regeringen har inte efterfrågat information från forskningsfinansiärerna om vilka resultat klimatforskningen hittills har bidragit till. Forskningsfinansiärerna har inte heller presenterat något underlag som visar vad klimatforskningen som helhet har lett till. Det innebär att det är resurskrävande att ta fram information om klimatforskningens samlade resultat. 195 Energimyndigheten (2011) Ökad tillväxt inom miljöteknik. ER 2011:07, s. 17.
iksrevisionen granskar: hållbar utveckling – klimat Det finns underlag om resultat från delar av klimatforskningen, som energiforskningen, men dessa har brister. Exempelvis ger inte utvärderingarna av program och projekt inom energiforskningen underlag för att bedöma forskningens bidrag till att nå energi- eller klimatmålen. Det beror bland annat på att forskningsfinansiärerna inte har operationaliserat målen för olika forskningsprogram utifrån de övergripande energi- och klimatpolitiska målen. Vidare använder inte Energimyndigheten resultatmått enhetligt och systematisk i uppföljningen av energiforskningen. Inte heller i uppföljningen av resultat från den strategiska satsningen på klimatforskning rapporteras jämförbara resultat. När forskningsfinansiärerna följde upp satsningen första gången 2010 rapporterade forskningsfinansiärerna de olika forskningsområdena var för sig. Det gick därmed inte att få en samlad bild av resultaten från det första året i den strategiska satsningen på klimatforskning. För att möjliggöra den utvärdering av den strategiska satsningen på klimatforskning som regeringen har planerat år 2015, behöver forskningsfinansiärerna förbättra rapporteringen av resultat. Sammantaget innebär detta att det saknas en samlad bild av omfattning, inriktning och resultat i förhållande till riksdagens uttalade motiv och förväntningar på klimatforskningen. Sådan information skulle behövas som underlag för riksdagens beslut om tilldelning av medel. 6.5 Ingen samordning av klimatforskningen Ett tiotal olika myndigheter under olika departement finansierar klimatforskning. Även universitet och högskolor finansierar en betydande andel av den statligt finansierade klimatforskningen, cirka 25 procent. Det finns dock ingen myndighet och inget departement som har ett utpekat ansvar för att samordna klimatforskningen och dess resultat. En konsekvens av att klimatforskningen inte har samordnats är att det inte finns någon samlad bild av vad klimatforskningen har kostat, vilken inriktning den har haft eller vilka resultat den hittills har lett till. Det saknas även en gemensam definition av klimatforskning i Sverige. Det leder bland annat till att de myndigheter och forskningsråd som finansierar klimatforskning inte vet vad klimatforskningen innefattar och att de inte har uppgifter om hur mycket klimatforskning som bedrivs. Bristen på en gemensam förståelse av vad svensk klimatforskning innefattar, försvårar i sin tur möjligheten att samla in uppgifter om klimatforskningens omfattning och inriktning. RIKSREVISIONEN 85
Page 1 and 2:
iksrevisionen granskar: hållbar ut
Page 3 and 4:
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34: iksrevisionen granskar: hållbar ut
Page 83: iksrevisionen granskar: hållbar ut
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 144:
För att nå de långsiktiga klimat
show all

Svensk klimatforskning - Riksrevisionen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?