Svensk klimatforskning - Riksrevisionen

More documents

Recommendations

Info

svensk klimatforskning 46 RIKSREVISIONEN I stället gick medel till • deltagande i arbetsgrupper i det internationella samarbetsorganet International Energy Agency (IEA) med syfte att utbyta information 97 • uppgradering av tekniska specifikationer till europeiska standarder • utvärdering av styrmedel • samverkan och spridning av information om förnybar energi. Enligt OECD ska varken standardiseringsarbete, policyrelaterade utvärderingar eller informationsspridning räknas som forskning och utveckling. 98 Samverkan och informationsspridning är enligt högskolelagen en av högskolornas uppgifter. 99 Det kan därför vara befogat att medel ges till forskare vid högskolor som bedriver projekt med detta syfte. Medel till informationsspridning har dock inte enbart gått till forskare, utan även till standardiseringsinstitut och företag. Sammantaget innebär detta att inte alla medel som går till klimatforskning används till forskning eller utveckling. 3.3.5 Svårt att göra internationella jämförelser av klimatforskningens omfattning Varken Utbildningsdepartementet eller Miljödepartementet känner till om det finns uppgifter internationellt om hur mycket olika länder satsar på klimatforskning. Enligt Utbildningsdepartementet känner inte heller OECD till några sådana sammanställningar. 100 Det går inte utifrån olika länders nationalrapporter till FN att utläsa hur stora stöd andra länder ger till klimatforskning. De flesta länder uppger inte några summor i nationalrapporterna om klimatförändringar. Där det finns uppgifter är det oklart om energiforskningen inkluderas eller inte, vilket gör det svårt att jämföra olika länder. Norge och Danmark har i några av sina nationalrapporter om klimatförändringar uppgett hur mycket pengar som går till klimatforskningen. Enligt Norges rapportering har det statliga stödet ökat från 113 miljoner norska kronor år 1999 till 330 miljoner norska kronor år 2008. 101 I Danmarks 97 Enligt Energimyndighetens svar på faktagranskning 2012-01-16 och e-post 2012-01-20 gör Energimyndigheten följande bedömning av IEA: Energimyndighetens finansiering av IEA är av samma karaktär som de svenska forskningsprojekt som myndigheten finansierar. När universitet och högskolor eller företag deltar i IEA:s forskningsprojekt är detta därmed att betrakta som forskning. 98 OECD (2003) Frascati Manual 2002 s. 30–32. 99 2 § andra stycket, högskolelag (1992:1434). 100 E-post från Utbildningsdepartementet 2011-12-01, intervjuer med representanter för Miljödepartementet (2011-11-24) och Utbildningsdepartementet (2011-11-23). 101 Norway’s Fifth National Communication under the Framework Convention on Climate Change. Status report as of December 2009.
iksrevisionen granskar: hållbar utveckling – klimat nationalrapport från år 2005 uppgav regeringen att statens stöd var 493 miljoner danska kronor. Enligt en kartläggning från 2009 var emellertid stödet lägre år 2007: enbart 320 miljoner danska kronor. 102 Statligt stöd till energiforskning internationellt Energiforskningen utgör, som vi har redovisat tidigare, en stor del av forskningen om minskning av växthusgaser. International Energy Agency (IEA) samlar uppgifter om offentligt finansierad energiforskning för de flesta europeiska länder samt Nordamerika, Australien, Nya Zeeland, Japan och Korea i en databas. Riksrevisionen har exkluderat forskning om kärnkraft och fossila bränslen och därefter använt uppgifterna som en indikation på de nordeuropeiska ländernas stöd till klimatforskning. Figuren nedan visar utvecklingen av pengar till energiforskning i norra Europa under perioden 1994–2010. Bland de nordiska länderna har Sverige gett mest pengar till energiforskning. Fram till början av 2000-talet var medlen till energiforskning relativt oförändrade i alla de undersökta länderna. De flesta länderna ökade därefter medlen kraftigt. Utvecklingen i Nederländerna är mindre entydig, och Nederländerna är det land i detta urval som inte har haft en tydlig ökning av medlen till energiforskning. Uppgifterna från IEA år 2010 visar att Sverige satsade 150 miljoner euro eller cirka 1,3 miljarder svenska kronor på energiforskning. Norge ger mindre statligt stöd till energiforskning än de andra nordiska länderna, och en stor del handlade om forskning om koldioxidlagring. Tyskland delade ut absolut mest medel till energiforskning, närmare 400 miljoner euro år 2010. 102 Kortlægning af klimaforskning i Danmark. Ministeriet for Videnskab, Teknologi og Udvikling (2009). RIKSREVISIONEN 47
Page 1 and 2: iksrevisionen granskar: hållbar ut
Page 45: iksrevisionen granskar: hållbar ut
Page 97 and 98:
iksrevisionen granskar: hållbar ut
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 144:
För att nå de långsiktiga klimat
show all

Svensk klimatforskning - Riksrevisionen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?