Svensk klimatforskning - Riksrevisionen
Svensk klimatforskning - Riksrevisionen
Svensk klimatforskning - Riksrevisionen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
iksrevisionen granskar: hållbar utveckling – klimat<br />
forskningspolitiska och transportpolitiska. <strong>Riksrevisionen</strong> bedömer att det<br />
är dessa mål, och inte främst de klimatpolitiska målen, som är styrande för<br />
myndigheterna när pengar ska fördelas till <strong>klimatforskning</strong> eller när olika<br />
insatser prioriteras. Exempelvis prioriteras mål om att bygga upp kunskap och<br />
kompetens och att stärka näringslivets konkurrenskraft i större utsträckning än<br />
målet att minska utsläppen av växthusgaser.<br />
Energiforskningen kan illustrera detta. Energiforskning utgör den största delen<br />
av den forskning som handlar om minskning av växthusgaser. Om forskning<br />
om minskning av växthusgaser verkligen ska bidra till att utsläppen minskar<br />
är det därför av stor betydelse att energiforskningen riktas mot klimatmålen.<br />
Energiforskningen har emellertid en egen uppsättning mål. Myndigheten<br />
menar att inget av de mål som den ska bidra till är uttryckta i termer av<br />
minskade utsläpp. Energimyndigheten anser dock att myndighetens insatser<br />
troligtvis leder till minskade utsläpp av växthusgaser, men inte nödvändigtvis<br />
på det mest effektiva sättet. 193<br />
För att <strong>klimatforskning</strong>en ska bidra till att minska utsläppen av växthusgaser<br />
och stödja de långsiktiga klimatmålen, måste forskningsresultaten komma<br />
till användning inom näringsliv och samhälle. Vinnova anser att om<br />
<strong>klimatforskning</strong>en verkligen ska bidra till klimatmålen, måste behovet att<br />
minska koldioxidutsläppen sättas i centrum. I dag är det i stället utbudet<br />
som står i centrum, det vill säga kunskapsutveckling genom forskning, enligt<br />
Vinnova. På ett helt annat sätt än i dag måste forskningen ske i samverkan<br />
mellan akademi och näringsliv, och staten måste lägga större vikt vid att<br />
resultat från <strong>klimatforskning</strong>en nyttiggörs i samhället i stort och i näringslivet,<br />
bedömer Vinnova. 194<br />
Ett viktigt sätt att nyttiggöra resultaten från <strong>klimatforskning</strong>en är<br />
kommersialisering. Varken regeringen eller myndigheterna har följt<br />
upp i vilken utsträckning resultaten från svensk <strong>klimatforskning</strong> har<br />
kommersialiserats. Energimyndigheten och Vinnova, som har ett särskilt<br />
ansvar för kommersialisering inom sina områden, har inte undersökt i vilken<br />
grad <strong>klimatforskning</strong>en har lett till kommersialisering. Men det finns<br />
indikationer på att Sverige inte är bra på att kommersialisera<br />
forskningsresultat. Medan Sverige publicerar fler vetenskapliga artiklar och<br />
har fler patentansökningar inom klimatområdet än de andra nordiska länderna,<br />
visar en rapport om gröna teknikers försäljningsvärde att Sverige ligger efter<br />
bland annat Danmark och Finland.<br />
193 Skriftligt svar från Energimyndigheten i samband med faktagranskning den 16 januari 2012.<br />
194 Skriftligt svar från Vinnova i samband med faktagranskning den 16 januari 2012; e-post från<br />
Vinnova den 20 januari 2012.<br />
RIKSREVISIONEN<br />
83
Change language