Svensk klimatforskning - Riksrevisionen

iksrevisionen granskar: hållbar utveckling – klimat
Biobränslen
Sedan 1970-talet har staten finansierat forskning, utveckling, prototyper och
demonstrationsanläggningar med miljardbelopp för att utveckla biobränslen som
ett hållbart alternativ till olja. Biobränslen har biomassa som utgångsmaterial och
används i dag storskaligt i fjärrvärme och värmepannor som ett alternativ till olja
för uppvärmning av bostäder. Biobränslen kan också användas som drivmedel.
Biobränslen är dock ingen ny teknik, exempel finns på att biobränslen användes i
oljepannor redan på 1940-talet. Forskning och utveckling om biobränslen har därför
handlat om att effektivisera framställningen och förbränningen av biobränslen, göra
produktionen storskalig samt att utveckla biobränslen till ett konkurrenskraftigt
alternativ till olja och kol.
Framgångsfaktorer
Enligt Energimyndigheten har externa faktorer som pris på olja, koldioxidskatt,
användning av kol, stöd till stora kraftvärmeanläggningar och styrmedel som gynnar
förnybara energislag framför allt styrt utvecklingen av biobränslen.
På 1970-talet under oljekrisen påbörjades utvecklingen av biobränslen. På 1980-talet
när oljan blev billig igen och många kolkraftverk i Sverige byggdes var intresset
för biobränslen däremot litet. Det var på 1990-talet som biobränslen kom att
utvecklas till ett konkurrenskraftigt alternativ i förhållande till kol och olja, enligt
Energimyndigheten.
En framgångsfaktor för denna utveckling var enligt Energimyndigheten
koldioxidskatten som infördes 1991. En annan framgångsfaktor var att riksdagen
fattade beslut om att ge en miljard i investeringsstöd till kraftvärme och 625 miljoner
kronor för att utveckla biobränslen samma år som koldioxidskatten infördes. Genom
kraftvärmestödet kunde ett tjugotal biobränsleeldade kraftvärmeverk byggas och det
var dessa som gjorde det möjligt att utveckla en effektiv produktion av energi från
biobränslen, enligt Energimyndigheten.
Oljeersättningsfondens stöd till bland annat torv under 1980-talet hade också viss
betydelse för utvecklingen. Enligt Energimyndigheten öppnade torvbidragen en
marknad för biobränslen. Även elcertifikatssystemet har stimulerat utvecklingen av
biobränslen på senare år, enligt Energimyndigheten. Elcertifikatssystemet går ut på
att elleverantörerna måste kunna erbjuda viss del förnybar el eller köpa certifikat
motsvarande den nivån, vilket gynnar producenter av förnybar el. 175
De nio exemplen visar att andra faktorer utöver stöd till forskning och
utveckling har varit avgörande för kommersialiseringen. Vilken kombination
av faktorer som ligger bakom kommersialisering skiftar dock mellan de olika
exemplen. Enligt finansiärerna har viktiga faktorer varit koldioxidskatt, statliga
investeringsstöd, tillgång till riskkapital, perioder av högt pris på olja och nya
eller skärpta standarder. 176
175 Energimyndigheten (2009) Ett nytt ben i det svenska energisystemet BioBränsle, ET2009:24.
176 Energimyndigheten (2009) Var skåpet ska stå. ET2009:21; Energimyndigheten (2009) Stark
uppbyggnad av kraftsystemet – Ett kraftfullt språng, ET 2009:22; Energimyndigheten (2009)
Heta värmepumpar. ET2009:23; Energimyndigheten (2009) Ett nytt ben i det svenska
energisystemet BioBränsle, ET2009:24; Energimyndigheten (2011) Kompetens avgörande för
elkraftssektorns framgång. ET 2011:26; Energimyndigheten (2011) Affärsutvecklingsstöd som lyfter
små och medelstora företag. ET 2011:26; Energimyndigheten (2011) Begäran om kompletterande
information om lyckade insatser för kommersialisering av FoU. E-post 2011-11-30.
RIKSREVISIONEN
73