Svensk klimatforskning - Riksrevisionen

More documents

Recommendations

Info

svensk klimatforskning 18 RIKSREVISIONEN • Det är viktigt att regeringen löpande följer upp och utvärderar de åtgärder som görs inom klimatområdet samt årligen redovisar och analyserar uppnådda resultat till riksdagen. Resultatredovisningen bör vara tydligare inriktad på resultat och effekter av de insatser som görs. Regeringen bör ta fram relevanta indikatorer som på ett samlat sätt kan bidra till bedömningen av hur de olika insatserna påverkar klimatet. Det är då viktigt att kunna följa utvecklingen av de olika indikatorerna över åren, till exempel i form av tabeller. 18 • Huvuddelen av de insatser som staten vidtar för att nå målen inom klimatområdet görs inom ramen för andra utgiftsområden. Det skulle behövas en sammanhållen redovisning av vilka de viktigaste statliga insatserna är för respektive område och en redogörelse för resultatet av insatserna. 19 1.5.4 Forskning som styrmedel i klimatpolitiken Riksrevisionens utgångspunkt är att regeringen har framhållit forskning och utveckling som ett långsiktigt styrmedel i klimatpolitiken. I regeringens nationalrapporter till FN om klimatförändringar ingår forskning och utveckling som ett av flera styrmedel med betydelse för klimatstrategin: ”Samhällets satsningar på forskning och utveckling inom teknikområdet kan ses som ett styrmedel som främst syftar till att skapa bättre förutsättningar för att nå de omfattande utsläppsminskningar som behövs på längre sikt.” 20 I klimatpropositionen från 2009 betonade regeringen att det särskilt inom transportområdet är nödvändigt att komplettera generellt verkande styrmedel med riktade styrmedel, som till exempel stöd till utveckling av ny teknik och stöd till utveckling och produktion av förnybara drivmedel. 21 Riksdagen har bifallit regeringens förslag. Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till kontrollstationerna för utvärdering av klimatmålet 2004 och 2008 visar att myndigheterna ser forskning, utveckling och demonstration som ett långsiktigt styrmedel i klimatpolitiken. 22 Även om forskning och utveckling i sig inte driver fram en förändring är teknisk utveckling och kunskap om effekter av olika förändringar 18 Bet. 2008/09:MJU1, rskr. 2008/09:103. 19 Bet. 2009/10:MJU1, rskr. 2009/10:129. 20 Ds. 2009:63 s. 41. 21 Prop. 2008/09:162 s. 80–81, bet. 2008/09:MJU28, rskr. 2008/09:300. 22 Energimyndigheten och Naturvårdsverket (2007) Den svenska klimatstrategins utveckling. En sammanfattning av Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till kontrollstation 2008; Energimyndigheten och Naturvårdsverket Utvärdering av styrmedel i klimatpolitiken. Delrapport 2 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2004.
iksrevisionen granskar: hållbar utveckling – klimat en nödvändig förutsättning för att vi på sikt ska kunna nå klimatmålet, skriver Energimyndigheten och Naturvårdsverket i underlaget till kontrollstation 2004. Tanken är att satsningar på forskning bidrar till att komma över initiala trösklar mot användning av tekniker med lägre klimatpåverkan. 23 I den parlamentariska beredningens, Klimatberedningens, förslag till handlingsplan till 2020 ingick forskning och teknikutveckling som en mycket viktig åtgärd, ”särskilt för de mycket långtgående utsläppsminskningar som fordras på längre sikt. Det krävs forskning och utveckling och politik som skapar marknader för kommersialisering av dessa teknologier.” 24 Klimatberedningen föreslog en kraftig uppgradering av klimatforskningen i Sverige för att bryta beroendet av fossila bränslen och utveckla ny effektiv teknik med låg klimatpåverkan. 1.6 Granskningens omfattning Klimatforskningen är tvärvetenskaplig och tvärsektoriell. Statens anslag till forskning som innehåller medel till klimatforskning finns inom sex olika utgiftsområden i statsbudgeten. 25 1.6.1 Statliga medel till klimatforskning Riksrevisionen har granskat de statliga medel som går till klimatrelaterad forskning och utveckling. De statliga medlen inkluderar forskningsmedel som fördelas över statbudgeten. Statliga forskningsmedel för klimatområdet tilldelas via ett tiotal olika forskningsråd, myndigheter och institut, bland annat Energimyndigheten, Verket för innovationssystem (Vinnova), Naturvårdsverket, Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för miljö och areella näringar (Formas). 26 Medlen fördelas sedan från dessa forskningsfinansiärer till forskare vid universitet, högskolor, forskningsinstitut och företag. 27 Utöver tilldelning via myndigheter och institut finansierar staten även klimatinriktad forskning via de direkta anslagen, basanslagen, till universitet och högskolor. 28 Den del av basanslaget som går till klimatforskning ingår också i granskningen. 23 Energimyndigheten och Naturvårdsverket Utvärdering av styrmedel i klimatpolitiken. Delrapport 2 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2004 s. 55. 24 SOU 2008:24 s. 27. 25 Utgiftsområdena beskrivs i avsnitt 2.3.3. 26 Ds 2009:63 s. 95. 27 En beskrivning av medelstilldelningen finns i avsnitt 2.2. 28 Basanslaget är detsamma som ramanslaget för forskning och forskarutbildning. RIKSREVISIONEN 19
Page 1 and 2: iksrevisionen granskar: hållbar ut
Page 17: iksrevisionen granskar: hållbar ut
Page 69 and 70:
iksrevisionen granskar: hållbar ut
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 144:
För att nå de långsiktiga klimat
show all

Svensk klimatforskning - Riksrevisionen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?