Svensk klimatforskning - Riksrevisionen

More documents

Recommendations

Info

svensk klimatforskning 20 RIKSREVISIONEN Granskningen berör fyra olika departement som är ansvariga för statliga anslag till klimatforskning: Utbildningsdepartementet, Näringsdepartementet, Miljödepartementet och Landsbygdsdepartementet. Forskningsmedel från EU och kommuner och landsting inkluderas inte i begreppet statliga medel och har därför inte granskats. Företag med statligt ägande som bedriver klimatforskning har inte heller ingått i granskningen. 1.6.2 Tidsperiod 1994–2010 År 1994 trädde FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) i kraft och fastslog det övergripande målet för den internationella klimatpolitiken. I enlighet med FN:s ramkonvention ska Sverige och övriga länder som har ratificerat konventionen också redovisa utsläppsutvecklingen och effekten av olika styrmedel i särskilda nationalrapporter om klimatförändringar. År 1994 är det första år som ingår i Sveriges nationalrapporter och är därmed en naturlig utgångspunkt för vår granskning av klimatforskningen. 1.7 Granskningens genomförande och metod I syfte att granska i vilken utsträckning klimatforskningen stöder klimatmålen har Riksrevisionen kartlagt den statligt finansierade klimatforskningens omfattning och inriktning. För att bedöma vilka resultat klimatforskningen har bidragit till har vi tagit fram data om vetenskapliga artiklar och patent inom klimatområdet. Vidare har vi gjort dokumentstudier av forskningsprojekt och utvärderingar av forskningsprogram. Vi har även genomfört intervjuer med representanter för myndigheter och departement. 1.7.1 Kartläggning av klimatforskningens omfattning och inriktning För att kartlägga klimatforskningens omfattning och inriktning har Riksrevisionen ställt en enkät till 424 institutioner vid universitet och högskolor, forskningsinstitut och företag. Kartläggningen omfattar ett år, 2010. För att identifiera relevanta respondenter fick Riksrevisionen uppgifter från myndigheter och forskningsstiftelser som ansvarar för forskningsmedel inom klimatområdet. Enkäten ställdes även till de institutioner vid universitet och högskolor som kunde tänkas bedriva klimatrelevant forskning. 29 29 En mer utförlig beskrivning av enkätundersökningen, tillvägagångssätt och resultat finns i bilaga 2.
iksrevisionen granskar: hållbar utveckling – klimat Syftet med enkäten var att få en heltäckande bild av statens stöd till klimatforskning under ett år, inklusive den forskning som finansieras genom basanslag till universitet och högskolor. Vi har även frågat om den finansiering som kommer från andra aktörer, som EU, kommuner och privata företag. För att få en uppfattning av klimatforskningens utveckling över tid har vi tolkat och bearbetat de uppgifter som finns i Sveriges nationalrapporter om klimatförändringar till FN. Sverige började rapportera om svensk klimatforskning till FN 1994 och lämnade den senaste rapporten 2009. Nationalrapporterna kan därmed ge en indikation på forskningens omfattning och inriktning för perioden 1994–2008. Vi har jämfört uppgifterna från nationalrapporterna med information från forskningsfinansiärer om hur mycket forskningsmedel de har betalat ut till forskning som handlar om minskning av växthusgaser. 1.7.2 Uppskattning av resultat Det är inte möjligt att undersöka om klimatforskningen har lett till faktiskt minskade utsläpp av växthusgaser eftersom det är svårt att fastställa direkta orsakssamband mellan resultat från forskning och minskade utsläpp. Riksrevisionen har i stället undersökt klimatforskningens resultat med traditionella resultatindikatorer som vetenskapliga artiklar, citeringar och patent. Vi har i huvudsak riktat in oss på resultat från forskning som direkt eller indirekt handlar om utsläppsminskningar. I analysen av vetenskapliga artiklar, citeringar och patent jämför vi Sverige med ett antal länder för att få en uppfattning om svensk klimatforsknings relativa styrka. Vetenskapliga artiklar och citeringar – indikatorer på kunskapsproduktion På uppdrag av Riksrevisionen har Vetenskapsrådet genomfört en undersökning av antalet vetenskapliga artiklar och citeringar på klimatområdet under perioden 1994–2010. Genom att fastställa antalet artiklar i vetenskapliga tidskrifter och citeringar av artiklar inom klimatforskning har vi fått ett mått på forskningsproduktion och en indikator på forskningens kvalitet. 30 Det finns inget enkelt sätt att skilja artiklar om klimatforskning från annan forskning. 31 Riksrevisionen har med hjälp av IVL Svenska miljöinstitutet och Chalmers tagit fram ett antal nyckelord som beskriver ämnen inom 30 Antalet citeringar av forskningsartiklar är korrelerat med forskares uppfattning om artiklarnas kvalitet. Se till exempel prop. 2008/09:50 s. 36. 31 Att använda sökord för att få mått på vetenskaplig kunskapsproduktion är samma metod som till exempel författarna bakom rapporten Nordic Energy Scoreboard 2010 använder och rekommenderar, se Nordic Energy Research (2010) Nordic Energy Technology Scoreboard. RIKSREVISIONEN 21
Page 1 and 2: iksrevisionen granskar: hållbar ut
Page 19: iksrevisionen granskar: hållbar ut
Page 71 and 72:
iksrevisionen granskar: hållbar ut
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 144:
För att nå de långsiktiga klimat
show all

Svensk klimatforskning - Riksrevisionen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?