Svensk klimatforskning - Riksrevisionen
Svensk klimatforskning - Riksrevisionen
Svensk klimatforskning - Riksrevisionen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
svensk <strong>klimatforskning</strong><br />
52<br />
RIKSREVISIONEN<br />
vilken utsträckning är dock oklart. Det är också oklart om regeringen förväntar<br />
sig att <strong>klimatforskning</strong>en ska bidra med fler eller bättre resultat i och med att<br />
området har fått mer pengar. I regeringens förslag till en strategisk satsning<br />
på <strong>klimatforskning</strong> 2008 framgår det inte heller vad de ökade medlen till<br />
<strong>klimatforskning</strong>en mer konkret förväntas leda till. 108<br />
Klimatberedningen konstaterade 2008 att det inte är utrett hur<br />
teknikutveckling kan komma till stånd och gynnas. 109 Regeringen har, trots<br />
Klimatberedningens konstaterande, inte utrett eller på annat sätt tydliggjort<br />
detta.<br />
4.1.1 Klimatforskning har flera olika mål<br />
Det finns ett antal olika mål för <strong>klimatforskning</strong>en, ett av dem är att<br />
”möjliggöra en hållbar samhällstillväxt utan negativ klimatpåverkan”. 110<br />
Ett annat mål är att bidra till ”en långsiktig kunskapsutveckling som på sikt<br />
ytterligare bidrar till samhällets utveckling och välfärd”. 111 Med olika och<br />
opreciserade mål blir det oklart vilka resultat <strong>klimatforskning</strong>en kan väntas ge.<br />
De mål <strong>klimatforskning</strong>en ska bidra till att uppnå finns inom flera olika<br />
politikområden. Politikområdena har områdesspecifika mål, till exempel<br />
näringspolitiska, energipolitiska, forskningspolitiska och transportpolitiska<br />
mål. Det är dessa mål, och inte främst de klimatpolitiska målen, som är<br />
styrande för regeringen och myndigheterna när pengar ska fördelas till<br />
<strong>klimatforskning</strong>.<br />
För energiforskningen, som utgör den största delen av forskning om<br />
minskning av växthusgaser, är detta tydligt. Näringsdepartementet anger<br />
att ”energiforskning är just energiforskning, med sin egen uppsättning<br />
mål och sin egen process för formulering och mål”. 112 Energimyndigheten<br />
uppger att inget av de mål som myndigheten ska bidra till är uttryckt som<br />
minskning av växthusgaser. Flera av myndighetens mål är dock indirekt<br />
kopplade till minskning av växthusgaser, medan andra syftar till att bygga upp<br />
kompetens hos olika aktörer och bidra till kommersialisering i Sverige och<br />
på andra marknader. Energimyndigheten anser därför att dess verksamhet<br />
inte nödvändigtvis leder till att minska utsläppen av växthusgaser på det mest<br />
effektiva sättet. 113<br />
108 Prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160.<br />
109 SOU 2008:24 s. 228.<br />
110 Prop. 2008/09:50 s. 98.<br />
111 Prop. 2008/09:50 s. 98.<br />
112 Näringsdepartementets skriftliga svar på faktagranskning den 16 januari 2012.<br />
113 Skriftligt svar från Energimyndigheten i samband med faktagranskning den 16 januari 2012.
Change language