Entreprenörskap och skolan

DEL II
AKTÖRERNAS SYN PÅ ARBETET MED
ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN
Upprinnelsen till ES-07
Den kvantitativa delen av ES-07, likväl som den studie som genomfördes 2004
(Holmgren, 2005), visar att det föreligger stora skillnader mellan landets grund-
och gymnasieskolor beträffande om utbildning beskrivs i termer av ”entreprenörskap”
och/eller ”företagsamhet”. Med andra ord, det är stora skillnader i hur utbredd
användningen av begreppen är mellan länen. Resultaten väcker en rad
frågor: Hur har man arbetat i de olika länen och kommunerna för att stimulera
skolorna att arbeta med entreprenörskap? Vad är det man gör när man gör entreprenörskap
i skolorna? Gör de samma sak i olika län? Vilka är erfarenheterna
kring arbetet i olika län? För att ta tillvara på några av de erfarenheter som
aktörer och lärare gjort kring dessa frågeställningar, tillfrågades tio län om att
delta i studien. Av dessa tackade hälften ja. De fem län som medverkar i studien
är Blekinge, Gävleborg, Halland, Västernorrland och Örebro. Dessa län visar en
spridning avseende både geografisk hemvist och resultaten i den kvantitativa
studien. Länens medverkan har även varit avhängig deras egenintresse, eftersom
deltagandet innebar en viss delfinansiering av projektet.
ES-07 – En studie av 5 län
Den kvantitativa studien i ES-07 visar att begreppen entreprenörskap och/eller
företagsamhet användes frekvent i grundskolorna i Västernorrlands och Blekinge
län redan 2004. 53 respektive 32 % av grundskolorna använde då begreppen för
att beteckna någon av den pedagogiska aktiviteten vid sin skola. Västernorrland
och Blekinge var då två av fem län där användningen av begreppen var mest
utbredd. I Gävleborg, Halland och Örebro län var användningen av begreppen,
vid mätningen 2004, inte lika utbredd. Resultaten för de tre sistnämnda länen var
då alla lägre än riksgenomsnittet på 21 %. Gävleborg och Örebro tillhör
17