Entreprenörskap och skolan

Ett exempel på organisering av entreprenörskap
Ett sätt att hitta planeringstid för samverkan och samarbete har för Nättrabyskolan
inneburit att sätta namn på den, nämligen ”säckentid”. Denna tid liknar i
mångt och mycket den ”ASK-tid” som vi tidigare redogjort för, varför den
sorterar under det vi benämnt som ”temapedagogik”. I arbetet med säckentiden
är det, precis som för dem som arbetar med ”ASK”, inte bara lärarna själva som
måste planera. Även eleverna själva får lära sig att skapa utrymme för vad de har
behov av att arbeta med. På följande sätt beskriver en av lärarna denna
pedagogik:
Det är ett pedagogiskt arbetssätt som vi använder där elevernas får egen
planeringstid. Att vi kallar det så är för att vi tog lite tid från varje ämne och la
i en säck. Och sedan häller man ut det på tre olika tillfällen i veckan. Två av
timmarna är helt gemensamma för alla barn 6-9. De andra 2,5 timmarna är
gemensamma för spåren. Då får eleverna själva planera sin undervisning och
vad de vill jobba med. Arbetet med reklamblad läggs som en del i säcken. De
har profiler också och det är mycket lättare att planerna när de inte behöver gå
från olika ämnen. Så det skulle vara hur enkelt som helst om vi vill starta en
entreprenörskapsprofil med den organisationen, men det är ju en poäng att ha
det så mycket som möjligt i det dagliga, men visst skulle vi kunna göra det.
(Intervju, 2007-05-08)
Här reflekterar läraren över att vad de gör inte benämns entreprenörskap (det är
ingen profil för skolan), men att de gör det ändå, och att de relaterar till entreprenörskap
på ett medvetet sätt. På samma sätt tror vi att det lärarna pekar ut som
entreprenörskap – det kreativa, reflexiva och initiativtagande förhållningssättet –
även växer fram också på andra utbildningar, skolor etc. som dock inte kopplar
samman detta med just entreprenörskap. Att fördjupa sig i vad som möjligtvis
skiljer en sådan skola och de skolor som vi talat med – som explicit uttryckt att
de arbetar med entreprenörskap – ser vi som en framtida forskningsfråga.
Organisering – en summering
Sammanfattningsvis har vi i detta stycke sökt ge några aspekter på såväl
möjligheter som hinder för hur skolan kan organiseras ”mer entreprenöriellt”. I
dessa aspekter framstår ytterligare två dimensioner, nämligen att det finns
konventionella organiseringsformer, såsom traditionell schemaläggning med
kortare arbetspass, en tydlig ämnesuppdelning, vilket i sin tur tycks bygga murar
snarare än broar mellan lärarna. Denna typ av ”traditionell undervisning” anges
inte främja entreprenörskapsutbildning. Rentutav menar flera så motverkar den
förutsättningarna för eleverna att vara kreativa, reflexiva och initiativtagande.
Det finns emellertid konkreta exempel som visar på att det att det finns olika sätt
63