Sex- och samlevnadsundervisning i skolan - Lafa

Intervjuguide
Utifrån våra frågeställningar formulerade vi ett antal teman som vi ville undersöka
vid intervjutillfällena. Dessa teman sattes ihop i en intervjuguide med ett
antal huvudfrågeställningar och följdfrågor (bilaga 1).
Kontakt med skolorna
Inledningsvis skickades ett presentationsbrev till de utvalda skolorna (bilaga 2).
För att få brevet adresserat till rätt person kontaktades rektorsexpeditionen på
respektive skola. Via telefon fick skolan tala om vem som var kontaktperson för
sex- och samlevnadsfrågor. Till den personen skickades sedan ett brev som beskrevLafasverksamhet,studiensuppläggningochsyftesamtattviinomenvecka
skulle ringa upp för att höra om de var intresserade av att delta. Det var inte
helt enkelt att få skolorna att avsätta tid för projektet. Av de sju ursprungliga
förfrågningarna var det fyra som var villiga att delta. Tre skolor angav att de
inte hade tid och därför tillfrågades tre nya skolor inom respektive område.
Varje kontaktperson på de olika skolorna ombads att välja ut minst tre och max
sex personer som kunde delta i intervjun. Det var nödvändigt att alla intervjupersoner
på något sätt skulle vara involverade i sex- och samlevnadsarbetet på
skolan och att man deltog under hela intervjutiden, det vill säga 90 minuter. De
personalkategorier som var representerade var ämneslärare, skolsköterskor,
skolkuratorer, fritidsledare och skolpsykolog. Alla intervjuer spelades in på
bandspelare och skrevs ut ordagrant. Totalt intervjuades 25 personer.
Gruppnivå och individnivå
Kartläggningen utgick från att hitta grupper eller skolor att intervjua om deras
gemensamma syn på sex och samlevnad. Under intervjuernas gång framkom
det dock att denna gruppnivå sällan existerade. I stället blev det tydligt att intervjuerna
oftast handlade om olika individer med varierande arbetssätt och syn
på sex- och samlevnadsarbetet. Därför rör sig studien mellan gruppnivå (skolor)
och individnivå (skolpersonal).
22