Ladda ner hela numret som pdf - Till Liv

de andra kungarna levde upp till detta. De dog efterhand!
Dessutom var det ibland ganska dåliga
kungar som inte följde Gud.
Det väntade barnet skulle vara en fortsättning på
den kungliga ätten, men ändå vara annorlunda.
Exakt hur mycket profeten Jesaja och hans samtida
förstod av detta är svårt att säga, men i profetian
från Mika, som levde samtidigt med Jesaja, antyds
något av detsamma: en härskare över Israel skall
komma, en som leder sin härkomst från forntiden,
från det länge sedan förflutna. 3
skapelsens ursprung
Texten i Jesaja 9 förklarar inte så mycket vad
som menas med ”evig”, men låter oss ana att här
skall ett barn födas som spränger ramarna för vad
kungabarn i allmänhet kan ha som ursprung och
livslängd. Ordet ”far” kan på hebreiska vara nära
knutet till ”ursprung”. ”Evig far” skulle då betyda
ungefär ”evighetens ursprung”, dvs. barnet som
skulle födas har ett ursprung från långt före sin
egen födelse. Inte bara det, barnet är självt bärare
av ursprunget och evigheten.
kung, fader och son
Kungarna i Israel betraktades både som söner och
fäder. De var Guds söner, 4 och samtidigt var de folkets
fäder. I Jesaja 22:21 står det att Eljakim ska bli
en fader för Jerusalems invånare och Judas folk. Av
verserna 21–23 framgår det att titeln ”fader” innebär
en person med respekt, som har nyckelmakt
och som är en fast punkt. Det handlar om att vara
en omsorgsfull förvaltare som fördelar tillgångarna
rättvist och håller rättvisan i hävd.
Det intressanta är att även om Eljakim, Hilkias
son, skulle få bära den prestigefyllda titeln ”fader”,
så skulle inte heller han klara av att bära tyngden
av ansvaret. 5
herre över framtiden
Barnet som Jesaja säger ska födas får många synnerligen
prestigefyllda titlar, men profeten uttrycker
inga farhågor för att den nye sonen skall falla på
samma vis som alla övriga kungar i Israel dittills
har gjort. Superlativerna strös tvärtom över detta
barn.
En ännu djupare mening i titeln ”Evig fader”
upptäcker vi genom att läsa ”abi´ad” som ”Evighe-
tens far”, vilket är det mest naturliga på hebreiska.
”Evighetens far” låter oss tänka på en person som
är en förvaltare av de goda tingen, en förvaltare av
de eviga tingen.
När detta barn som skall födas får makten, då
skall det visa sig att han är förvaltare av evigheten,
framtidens evighet. Ett kungabarn som visar sig
vara Herre över framtidens liv!
vem är barnet?
Vem har ett ursprung från evigheten? Vem av oss
människor kan sägas leva evigt? Vem visar sig vara
en god förvaltare av framtidens liv?
Profeten Jesaja såg syner och fick budskap. Hur
mycket han själv förstod av vad han skrev ned är
osäkert. I 1 Petr. 1:10–11 står det att profeterna
sökte och forskade efter räddningen som skulle
komma, men de såg inte särskilt klart.
Inte heller vi har full översikt. Men vi vet att det
kom ett barn, en son, som också presenterades som
en härskare när ängeln Gabriel kom till Maria. Barnet
skulle bli en evig härskare. 6 Detta barn, Jesus,
påstod i vuxen ålder att Abraham (som levde närmare
2000 år tidigare) jublade över honom. Jesus
påstod att han var till före Abraham. Dessutom påstod
Jesus att han, som Son, inte får livet i gåva som
alla vi andra, men att han äger liv: Ty liksom Fadern
äger liv, så har han också låtit Sonen äga liv. 7
Detta livet säger Jesus att han skall förvalta på ett
sådant sätt att alla människor kan få del i själva Livet
genom att tro på honom: Sannerligen, jag säger
er: den som hör mitt ord och tror på honom som
har sänt mig, han har evigt liv. Han faller inte under
domen utan har övergått från döden till livet. 8
Kanske Jesaja tänkte på en något mera vanlig
kung i Jerusalem än den Jesus visade sig att bli? Vi
har inte heller ännu sett hela uppfyllelsen av vad det
innebär att vara ”Evighetens fader”, eftersom den
kristna kyrkan fortfarande väntar på att Jesus skall
komma tillbaka i makt och härlighet.
Men av evangeliet kan vi se att Jesus uppfyller
orden om att vara ”Evighetens fader” mer än någon
annan person.
andrEas johansson.
representant för Den norske Israelsmisjon, haifa, israel
1. 2 sam. 7:16 2. ps. 72:5,17 3. mika 5:2 4. 2 sam. 7:14
5. Jes. 22:24–25 6. luk. 1:32–33 7. Joh. 5:26 8. Joh. 5:24
till liv 12 • 2011 29