Kartläggning av läromedelsbehov för elever med neuropsykiatriska ...

utifrån en generell uppfattning om hur elever lär sig bäst. Enligt lärare beror
elevernas svårigheter att nå målen på inlärningssvårigheter, och inte på hur
undervisningen är uppbyggd. Detta visar att det i skolverksamheterna förekommer
en uppfattning där eleven ses som problembärare. Elever och vårdnadshavare
däremot, är av uppfattningen att problemen beror på funktionsnedsättningen samt
skolans oförmåga att anpassa undervisningen utifrån de behov den kan medföra.
Enligt Skolinspektionen har forskning uppmärksammat vikten av kunskap inom
AST hos såväl skolpersonal som elevhälsopersonal, för att elever med diagnos
inom AST ska få adekvat stöd i sin skolsituation. Forskning visar också att
pedagogiska anpassningar som rekommenderas i neuropsykiatriska utredningar i
för stor utsträckning utgår från generella aspekter av AST.
I granskningen skriver Skolinspektionen att med en bred flora av pedagogiska och
andra lösningar för att undervisningen ska fungera för alla elever skulle ett inkluderande
förhållningssätt kunna implementeras i elevgrupper. Om lösningarna
dessutom vore tillgängliga för alla elever, skulle de kunna ses som mindre stigmatiserande
än om dessa bara är tillgängliga för elever med diagnos inom AST.
Skolinspektionen betonar att huvudmännen och rektorerna måste diskutera och
analysera både skolans generella anpassningar av såväl lokaler som läromedel,
och de individuella anpassningar som görs för elever med diagnos inom AST.
Sammantaget ska anpassningar i elevers skolsituation handla om såväl generella
som individanpassade åtgärder.
I granskningsrapporten finns i övrigt inte mycket om läromedel. För en av
eleverna skriver man att anpassningarna bland annat handlar om dubbla uppsättningar
av läromedel. Anpassningar för de elever som beskrivs kan också innebära
att elevens undervisningsgrupp delas in i mindre grupper, och att elever använder
läromedel med olika svårighetsgrad.
Kontroversen om DAMP
– En kontroversstudie av vetenskapligt gränsarbete och översättning mellan
olika kunskapsparadigm
Studien är en doktorsavhandling i pedagogik av Bo-Lennart Ekström; Gothenburg
studies in educational sciences, 2012. Studien behandlar den kontrovers om
DAMP som var aktuell för drygt tio år sedan och diskuterades i såväl
vetenskapliga sammanhang och tidskrifter som i dagspress och andra medier.
Den neuropsykiatriska diagnosen DAMP (Deficit in Attention, Motor control and
Perception) blev utsatt för en omfattande kritik för hur den kom att användas i den
svenska grundskolan, som förklaringsmodell för enskilda elevers inlärningssvårigheter
och beteendeproblematik. Kritiken riktade sig också mot vad man
menade var en medikalisering av grundskolans pedagogiska praktik.
19 (43)