Kartläggning av läromedelsbehov för elever med neuropsykiatriska ...

B behöver avbrott, pauser då han kan gå ut ur klassrummet en stund. Det har nu
ordnats så att han kan ta sådana pauser när han vill. Det är så ansträngande att
hålla fokus hela skoldagen att B är mycket trött när han kommer hem. Det har
varit en stor omställning att komma från den lilla undervisningsgruppen med anpassad
studiegång, till det gymnasium där B nu går. Ändå fungerar det ganska bra,
det enda egentliga problemet är matematiken, där B har särskild undervisning. B
tycker dock att läraren har svårt att se och förstå problemen med matematiken.
B har inga problem att läsa långa texter och tjocka böcker. Han har inga egna
erfarenheter av datorbaserade läromedel. Vid undervisningen har det mest varit
traditionella läromedel. I vissa ämnen delas det ut lösa blad som eleverna ska
arbeta med. Det blir då svårt att hålla reda på alla papper, det krävs mycket energi
för att sätta in i pärmar, och sortera ut det material som inte är aktuellt längre. En
annan sak B nämner som en svårighet är när man ska läsa text i en bok, övningarna
finns i en annan och man ska skriva svaren i en tredje. Detta gör det svårare
att hålla reda på var man är och vad som ska göras – det kan lätt bli rörigt.
Inte heller B har alltså några större problem med läromedlen. Hans problem
hänger mer samman med skolmiljön i stort och med undervisningssättet, där han
behöver tydlighet och avgränsade uppgifter. B har inte använt datorbaserade läromedel,
men det är möjligt att han i ämnet matematik skulle kunna ha nytta av
sådana, om han tillsammans med läraren kunde välja de typer av uppgifter han
behöver öva på.
Analys
Analysen grundar sig på vad som kommit fram i förstudien, de redovisade
litteraturgenomgångarna samt de intervjuer som genomförts i kartläggningen.
Indelning har nedan gjorts i vissa teman, som framstår som de mest centrala för
kartläggningens syfte.
Lärsituationen i stort i skolan
Något som förstudiens litteraturgenomgång visar, och som bekräftas i
intervjuerna, är att det allra viktigaste för npf-elevernas möjligheter att klara
skolgången och kunskapsmålen är skolmiljöns utformning i stort och den
pedagogik eleverna möter. En av de intervjuade menar att skolans miljö är
ADHD-fientlig. En annan säger att AST-elever är som lackmuspapper på tillståndet
i skolan. En lugn skolmiljö och tydlighet i krav och förväntningar är bra,
inte bara för npf-elever utan för alla elever.
Betydelsen av miljön och lärarnas sätt att undervisa innebär inte att läromedlen är
oviktiga, tvärtom kan de ha en större betydelse för npf-elever än för andra på
grund av dessa elevers svårigheter med det sociala samspelet.
Det stora och viktiga ordet som återkommer i intervjuerna är STRUKTUR. Förutsägbarhet,
ordning och reda är något som alla de intervjuade tar upp som viktigt
37 (43)