Kartläggning av läromedelsbehov för elever med neuropsykiatriska ...

av” sina framgångar. Interaktiva medier är särskilt lämpliga för denna typ av
belöningssystem.
Byggstenar
En del elever har problem med tjocka läroböcker, och med planering av sitt
arbete. Så gott som alla de intervjuade instämmer i att det generellt sett är bättre
att dela upp läromedlen i mindre ”byggstenar”, så att läraren kan komponera ihop
dem utifrån elevens behov. Det är bättre att avgränsa än att bli tvungen att hoppa
över avsnitt. En av de intervjuade sade att ”AST-elever kan inte slarva”, och då
blir det jobbigt att hoppa över något.
Ett sätt att avgränsa är också att läraren bara ger eleven en sida i taget att arbeta
med. Några intervjuade menar att det är en fördel om läromedlen innehåller kopieringsunderlag
som läraren kan välja mellan. Å andra sidan gör lösbladssystem att
det blir svårt för eleven att hålla reda på papperen. Detta kan avhjälpas om man
har ett bra system med pärmar där man kan sätta in bladen.
Datorbaserade
Många av de intervjuade anser att datorbaserade läromedel kan ge stora möjligheter
till flexibilitet, till att anpassa läromedlen individuellt till elever och till
interaktivitet som gör lärandet roligare. Om läromedlet är konstruerat som
”byggstenar” kan man utgå från elevens intresse, och den nivå där man befinner
sig. Datorbaserade läromedel kan också göra interaktiva, vilket gör det lättare att
anpassa nivån och även få bekräftelse och feedback när man gör övningar. En del
elever som har svårt med koncentrationen i skolan kan sitta hemma i timtal och
spela datorspel. Något av ”datorspelens pedagogik” borde kunna gå att bygga in i
läromedlen.
Via datorn kan olika typer av hjälpfunktioner och olika medier användas.
Talsyntes kan underlätta för vissa, och en del kan ha stor nytta av inlästa
läromedel. Vissa elever som har svårt för att skriva, kan göra det lättare på dator.
En annan viktig funktion för många npf-elever är möjligheten att i det datorbaserade
läromedlet bygga in tidshjälpmedel, så att eleven får stöd att ta paus med
lämpliga intervall. En annan intervjuperson anser att man skulle kunna bygga in
en hel del av hjälpmedelstänk i läromedlen, men påpekar att detta kräver att den
som utvecklar läromedlen har kunskap både om funktionshindren och om hur
hjälpmedel av olika slag fungerar. Exempelvis borde det kunna finnas möjlighet
att få text uppläst – och även att kunna läsa in svar. Det finns appar som har dessa
funktioner, och de borde kunna finnas i läromedel.
En av de intervjuade tror att just appar borde kunna vara ett viktigt utvecklingsområde
för läromedel. Exempelvis är Ipad ett mycket användbart verktyg som
även är lättillgängligt på så sätt att det bara är att slå upp locket, sedan är det klart
att använda.
33 (43)