Produktivitet och effektivitet i hälso- och sjukvården - Webbutik ...

More documents

Recommendations

Info

Sammanfattning En effektiv hälso- och sjukvård använder befintliga resurser för att i högsta möjliga utsträckning bidra till att nå målen om en god hälsa för befolkningen. Det är emellertid ogörligt att fånga en så komplex verksamhet som hälso- och sjukvård i ett eller ett fåtal effektivitetsmått utan den måste beskrivas med flera mått och utifrån olika perspektiv. Produktiviteten – hur mycket vården presterar i förhållande till insatta resurser – är en del av effektiviteten. Vårdens prestationer mäts ofta med enkla administrativa mått, som läkarbesök eller vårdtillfällen. Under de senaste åren har skett ett omfattande utvecklingsarbete för att förbättra statistiken över vårdens prestationer och kostnader. Det gör det bland annat möjligt att ta hänsyn till förändringar i patienternas vårdtyngd och att koppla samman uppgifter om vårdens olika prestationer med motsvarande kostnader. Produktivitetsmått ska helst inkludera även kvalitetsaspekter på de tjänster vården tillhandahåller. Det saknas dock underlag för att på något systematiskt sätt göra en sådan kvalitetsjustering, varför produktivitet i detta sammanhang har en snävare innebörd och definieras som prestationer i förhållande till kostnader. Kostnaderna för hälso- och sjukvård har, efter 1990-talets besparingar, ökat förhållandevis mycket de senaste sex åren. Justerat för pris- och löneförändringar ökade kostnaderna med sammantaget knappt 10 procent mellan 1998 och 2004. Det avspeglas även i att personalstyrkan ökat. Tillgänglig statistik tyder på att prestationerna under denna period inte ökade i samma grad, det vill säga produktiviteten minskade. Under 2003 och 2004, då det även finns ett mer utvecklat statistikunderlag, förefaller det dock ha skett ett trendbrott. Justerat för vårdtyngd ökade prestationerna i den somatiska specialistsjukvården med cirka 5 procent, medan kostnaderna ökade med 1 ½ procent, det vill säga produktiviteten steg med cirka 3 ½ procent. Jämförelser mellan landstingen visar stora skillnader både vad avser nivån på kostnader per prestation och utvecklingen 2003 och 2004. Det kan finnas flera olika förklaringar till dessa skillnader, alltifrån olika rutiner för registrering och kodning av medicinska insatser till att man varit olika framgångsrik i att styra landstingets resurser. Jämförelser måste därför hanteras med stor försiktighet och syftet är att de ska vara underlag för fortsatta analyser snarare än en grund för utvärdering. 5
6 En effektiv hälso- och sjukvård I de allra flesta verksamheter råder brist på resurser i förhållande till de mål som eftersträvas. Resurser har alltid en alternativ användning. Varje krona som går till en del av vården innebär att det blir en krona mindre i någon annan del. Det gäller på alla nivåer: hur läkaren fördelar sin tid eller hur sjukvårdshuvudmannen fördelar budgetmedel. Detta gäller även på en övergripande samhällsnivå. En avvägning måste göras hur vi värderar det bidrag till hälsa och livskvalitet som vården kan ge när resurserna används där jämfört med värdet av de varor och tjänster som vi kan få när resurserna används till andra ändamål. Med ökade resurser i vården får vi fler läkare och sjuksköterskor, men färre ingenjörer eller lärare. Vården kommer aldrig att få förfoga över så stora resurser att all verksamhet som ger något som helst positivt bidrag till hälsa och välfärd kan bedrivas. När resurser ger större bidrag till välfärden om de används någon annanstans i samhället måste hälso- och sjukvården avstå från verksamhet, även om den är till gagn för medborgarna. Med effektivitet i en verksamhet menas hur väl målen för denna uppnås i förhållande till de resurser som används. Det innefattar att resurserna ska användas på bästa sätt i varje del av verksamheten, liksom att de används till rätt saker så att det samlade resultatet på bästa sätt bidrar till målen. En ökad effektivitet kan innebära både att minska på resursslöseri och att omfördela resurser mellan olika delar av verksamheten. För hälso- och sjukvården måste effektiviteten bedömas ur flera olika perspektiv: den medicinska professionens bedömning av vad som är bästa praxis, patientens bedömning av vad som är god vård eller sjukvårdspolitikerna bedömning utifrån de politiska mål som formulerats för hälso- och sjukvården. De övergripande målen finns formulerade i hälso- och sjukvårdslagen och säger att »målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.« Vidare ska behovet av vård, inte efterfrågan, vara styrande för vårdens planering och prioritering. Till skillnad från en marknad är det inte enbart konsumentens/patientens värdering av vårdtjänsterna som kan ligga till grund för en bedömning av vårdens effektivitet. Det är hur vården klarar att möta behoven som är avgörande. Vårdbehov definieras på medicinska grunder, som ohälsa som är möjlig att åtgärda, men måste även väga in patientens självupplevda vårdbehov. En behovsstyrd vård ger delvis andra
Page 1 and 2: Produktivitet och effektivitet i h
Page 3 and 4: Sveriges Kommuner och Landsting 118
Page 5: 4 Produktivitet och effektivitet i
Page 9 and 10: 8 Produktivitet och effektivitet i
Page 11 and 12: 10 Produktivitet - en del av effekt
Page 27 and 28: 26 Slutsatser om hälso- och sjukv
Page 29 and 30: 28 Jämförelse mellan landstingen
Page 33 and 34: 32 Fortsatt arbete med indikatorer

Produktivitet och effektivitet i hälso- och sjukvården - Webbutik ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?