Ost17264.pdf

— os —
sådant läge, att niståndet frän pipans öppna Snda till
närmaste svängningsknut utgör hälften al en afdelning,
livarvid man älven kan antaga locket eller hatten
uti en täckt pipa för en svängningsknut. Det är
de re I ler lätt all bestämma svängningsknutarnes läge
uti öppna och täckta stämmor.
Lät AR (Fig. 20) vara öfre delen al en öppen
pipa, som angifver hennes grundlön, sä ligger vid a
en svängningsknut, till hvilken luftdelarne vexelvis
röra sig fram och tillbaka från begge sidor, och hvilken
rörelse här atilydes genom pilarne. AublåseJ
pipan starkare, eller om luftströmmen är riktad något
mera mot pipans inre, så följer förtätningen tidigare,
och svängningsknutar bilda sig uti pipans första
och sista ljerdedelar vid a och b (Fig. 21). Den
lon, som sålunda uppkommer är grundtonens högre
oktav. Genom ännu starkare anblåsning följer den
första förtätningen ännu närmare pipans undre öppna
ända ocli svängriingsknutar finnas nu uti pipans
l:sta, 3:dje och 5:te sjetledelar. Den ton, som vid
ett dylikt svängningssätt uppkommer är ungefär eu
duodcciuia högre än grundtonen.
Man kan redan al tonernas iöljd se, atl om sväng-
1 ingsknutarne tilltaga såsom hela tal, så motsvara
dessas tillhöriga toner den naturliga skalan; derniaf
kan man vidare slutn, att vid 4 svängningsknutar
klingar dubbeloktaven, och vid 5 svängningsknutar
den stora terzen o. s. v.
Förtäckta pipor är tonföljdens ordning något
annorlunda. En sådan pipa angifver grundtonen utan
någon svänguingsknut, emedan locket vanligtvis
icke anses såsom någon sådan. Emedan nu svängningsknutens
läge måste vara sä beskafladt, att läng-