Ost17264.pdf

More documents

Recommendations

Info

— 103 — proportion med uppskäraingen, så ökas endast styrkan; men om luftmassa, nppskärning och genomskärning v ex a i lika förhållande till hvarandra, så vexer på sannna gång tonens styrka och fjilighet. Om de särskilda niatcrialcriias inflytande pä k langfä r gen. §. 67. Ehuru piporna egentligen icke äro (Jo klingande eller tongifvandc kropparne, utan de ut 1 dem inueslutne lultpelarne, så verkar likväl särdeles i de högre tonerna ämnet, hvaral pipan är gjord, märkbart på klangfärgen. Detta härflyter sannolik: nerifrån, alt ingen pipa så fullkomligt motstår luft— Svängningarne nithon helt och hållet förblrfver orörlig. Snarare märkes synnerligen vid Öfverlabium eu meddallriug genom hvilken små oregelbundenheler, eller Oni man så vill egendomligheter, insmyga sig i lullsvangningarne och gemensamt med dem utbreda sig# åtminstone närmast den ljudande kroppen; tv pä längre afstånd försvinner småningom denna främmande tillblandning, och tonen blilver både renare och skönare, man skulle nästan kunna säga xlherisk. Man bör derföre icke uli stora kyrkor på längre afstånd bedöma pipornas ton ulau detta måste ske på nära håll. De vanligaste materialier, livilka man uli org- hyggcri använder till pipor äro träd oeh tenn. Af trädslag användes mest ek, päron, tall och gran. Rent tenn användes blott lill prospektpiporna, men till d„- inre försattes detta vanligtvis med bly. Orgbyggare hafva älven börjat använda zink lill sina pipor, "len delta oblandadt tyckes icke vara gynsaml lör labialpipornas lon. Deicmut vore kanske en blandning al zink och bly fordclakligi emedan bly, bian-
104 — dadt med zink, i anseende lill sin större specifik» vigt, bättre motstår svängningarne än en blandning af tenn och bly- Men begge blanduingarne kunna i anseende till zinkens hårdhet och lasthet ställas lika i varaktighet, äfvensom zinkblandningens fulare utseende icke utgör något hinder för dess användande uti det inre pipverket. I afseende på klangfärgens beroende af pipornas material kan i allmänhet sägas: ju härdare och spänstigare pipväggarne äro, desto skarpare är tonen. Derföre göras de af orgelns inre stämmor, livilka skola halva en stark och skarp intonation, såsom t. ex. Viola di gamla, af bättre och hårdare metall än de öfriga. Likaledes förändra de olika trädslagen stämmornas klanglärg. Pipor af päronträd klinga renare och skönare än de af lösare trädslag. Efter denna erlarcnhet göras åtminstone framsidorna och locken pä många stämmor af hård t träd. Löst träd egnar sig deremot bättre för sådana stämmor, livilka skola gifva en uiild ton. Men ehuru materialen har ett afgjordt inflytande pä tonernas klangfärg, så kan den dock icke i alla händelser anses såsom ett medel alt charaklerisera stämmornas ton, emedan stämmor af mycket stort tonouifång sällan göras helt och hållet af iräd eller tenn samt emedan lill stora pipor träd för det mesta användes i anseende till dess längre varaktighet och dess mindre kostnad; men små trädpipor äro niera utsatta lör förstämning än de al tenn och dessutom sakna både skärpa och styrka, som hos många stämmor uiåsie fordras så vida de skola motsvara sin behöriga toncharakter. Det blilver derföre i slika fall iutct annat ölrigt lör orgbvggaren, än all ge-
Page 2:
UMEÅ östergren 17264 EXLIBRIS OLO
Page 6 and 7:
'•••V '5,1 'V- "f n^»-' -v
Page 8 and 9:
ster, som hos andra i yrket sakkunn
Page 10 and 11:
T- 2 nom väderkanalerna tillförda
Page 12 and 13:
— 4 — nas bland be första ford
Page 14 and 15:
— 6 — En orgel är ett konstver
Page 16 and 17:
klangfärg Ocli Styrka bero af orgb
Page 18 and 19:
klangfärg Ocli Styrka bero af orgb
Page 20 and 21:
I , - , T . • . — 70 — ktilla
Page 22 and 23:
— Yl — endast vattenpelaren b u
Page 24 and 25:
— u — ra*, icke alltid ligga be
Page 26 and 27:
k«t tam kallas eu grad, sä får m
Page 28 and 29:
— 17 - Ut deras tyngd, som deras
Page 30 and 31:
i— IP — Mycket öfverbordet än
Page 32 and 33:
tunnare, och är den för svag, så
Page 34 and 35:
sillan 2 eller 3 »tarka listor, ge
Page 36 and 37:
örgtrampare bör förskaffa verket
Page 38 and 39:
— 27 — till piporna, sa verka o
Page 40 and 41:
— 29 — sidan af tvfirfallerna,
Page 42 and 43:
1) En bälg ai 10 fots längd inneh
Page 44 and 45:
- 33 — ill en 9,\ fot lång bälg
Page 46 and 47:
3b — S°i'nas nära läge, är al
Page 48 and 49:
— 37 — ''ka kraft utvidga sig
Page 50 and 51:
— 39 — ^r pipornas ton fördela
Page 52 and 53:
41 — le nia är återställd. Men
Page 54 and 55:
;ir jcmnviglcu mellan bada luftmass
Page 56 and 57:
— 45 — breda tvärlistor. Dessa
Page 58 and 59:
— 47 — tr yckandc vattenmassan
Page 60 and 61:
l| ler. Sådana fall förekomma lik
Page 62 and 63:
«ad, gär bajgen 90 sekunder; sål
Page 64 and 65: 53 — •Hala sidorna förblifver
Page 66 and 67: Va - En sådan skifva kallas Fundam
Page 68 and 69: — 57 — * till } *( diametern to
Page 70 and 71: — 59 — «imt luftströmmens has
Page 72 and 73: — Si — I .ifieendc på orgvädr
Page 74 and 75: ^oppiaele registerdrag står. en or
Page 76 and 77: 'tdel ate bibringa sädana pipor v
Page 78 and 79: 7 — lian niuingen efter noter ell
Page 80 and 81: — CO —* *it!crladan, emedan tan
Page 82 and 83: — 71 — 'ara hvilka som helst, s
Page 84 and 85: ar bestämdt. Delta kopplingssält
Page 86 and 87: 75 — "ppfyller fördjupningen. Ef
Page 88 and 89: svängningar uppväckande kroppen.
Page 90 and 91: — 79 — Om ljudets uppkomst i al
Page 92 and 93: — SI — stora, som oktavens, så
Page 94 and 95: — 83 På en sådan möjligtvis in
Page 96 and 97: — 85 — öicd densamma, sa skall
Page 98 and 99: 87 — §. CO. Man öfvcrgår derf
Page 100 and 101: — 89 — lUrlig ton-skala, kan en
Page 102 and 103: l — 91 — e : gis : liis : disis
Page 104 and 105: o? den i öfre delen af pipan liitt
Page 106 and 107: — 95 — "Utryckning, som är så
Page 108 and 109: — 97 — den irán kärnan till f
Page 110 and 111: — 9» — OvlnJeus stötar t •
Page 112 and 113: — ioi — Om ljudets särskilda a
Page 116 and 117: 05 — "•m skicklig intonation g
Page 118 and 119: — 107 — del att modifiera ljudi
Page 120 and 121: — w totdtl, hvarigen om rörpipor
Page 122 and 123: — m — återkomma i alla oktaver
Page 124 and 125: — m — I stället för C 32 fot
Page 126 and 127: — 115 — amaUle. flauto dolcc, h
Page 128 and 129: — 117 — klingar en oktav högre
Page 130 and 131: — 119 — Manual-principalens mer
Page 132 and 133: - 121 - l e ' 'i är spetsig ocli s
Page 134 and 135: — i;>3 — fJedakt är det allmä
Page 136 and 137: men till en 8 fots principal böra
Page 138 and 139: - J2T - De blandade stämmmorna ige
Page 140 and 141: — 129 — Emedan nu terzen till t
Page 142 and 143: — 142 - B. Tung 11 ammor. Tungst
Page 144 and 145: — 133 — 'tärningen (mun), labi
Page 146 and 147: — i3r, — 2:do af orgelns storle
Page 148 and 149: — 137 - hennes luftlillflöde. RI
Page 150 and 151: — 139 — C Va ' nnämndc storhet
Page 152 and 153: — 141 - ^ tilltager. Förminskas
Page 154 and 155: 2eSS 'Iriré, -hvarvii.' det 9r'är
Page 156 and 157: - 145 — SJUNDE AFDELNINGEIV. O tn
Page 158 and 159: — 147 — > * "'ätnctern eller q
Page 160 and 161: — 149 — Sl angifna, äfvcnsom d
Page 162 and 163: tw M — 'iant, liki med prodHkten
Page 164 and 165:
— 153 — fet» pipa af lika tonh
Page 166 and 167:
— 155 — Men långt känsligare
Page 168 and 169:
— 157 — Stämmor, hoilkas ton s
Page 170 and 171:
— 159 — 113. Till fötterna pl
Page 172 and 173:
— 1C1 — ''iier mot i, lä att d
Page 174 and 175:
— 1C3 — god oc4i säker ton. H
Page 176 and 177:
Metalltjocklek. — 176 — Piporna
Page 178 and 179:
— 167 — stympad kon. På det at
Page 180 and 181:
i » w 53 fa. 53 SO Ä sr er O TN v
Page 182 and 183:
— 171 — En mixtur 4 fart på C
Page 184 and 185:
talltjocklek, ocli 370"' omfång, v
Page 186 and 187:
— 175 — I ehorton (frän d°—
Page 188 and 189:
— 177 — Vigten af de stämmor,
Page 190 and 191:
=5 7,312 och blyets = 11,332. Skiln
Page 192 and 193:
FA en fin och mycket känslig väg
Page 194 and 195:
— 183 — delar tenn och 0,13 del
Page 196 and 197:
— «SS — Till blandningen äro
Page 198 and 199:
— 187 — ax f C P 53 zx f zP ax
Page 200 and 201:
— m — , ÍTh'raf ffJr nian líe
Page 202 and 203:
— tet — tfar) . sä är, oro te
Page 204 and 205:
— 204 — livad först styrkan vi
Page 206 and 207:
m — «tors grundstämmorna blott
Page 208 and 209:
7) Fiauto dol«?, flrtte douce, fia
Page 210 and 211:
— if»9 — altmlnliét den klang
Page 212 and 213:
201 — 5. Flauto traverso 8 fots;
Page 214 and 215:
-i 203 — C. Viola di Gamba 8 f.,
Page 216 and 217:
— sos Oertias pipor af lik« vidd
Page 218 and 219:
— 207 — och mixturstämmorna nt
Page 220 and 221:
— 20$ — Hanitinnnn instämma ic
Page 222 and 223:
— 211 — och långvarig renhet i
Page 224 and 225:
— 224 — 1.")) Orgeln skall stä
Page 226 and 227:
dan dylika väderlådor vanligtvis
Page 228 and 229:
— 217 — Orgbyggarens fordringar
Page 230 and 231:
— 319 — ar alltid halfva bredde
Page 232 and 233:
221 — fogas starkt med' hvarandra
Page 234 and 235:
— 223 — Såväl halsarne som hu
Page 236 and 237:
— 225 — samman smn är möjfigt
Page 238 and 239:
227 Afvenlcdes brukar nian inrätta
Page 240 and 241:
fcüjd soru Lredd, samt kostar dess
Page 242 and 243:
— 231 — sista stämman. Linder
Page 244 and 245:
— 233 — nyttjas gedackt 8' geno
Page 246 and 247:
— 246 — f Tidåtgång för upps
Page 248 and 249:
— 237 'Qswr man yfveti lätt att
Page 250 and 251:
— 233 — Anmärkning., Kausellen
Page 252 and 253:
— 241 — 3. Flauto traverse 8',
Page 254 and 255:
—- 243 — regeringen niåsta inr
Page 256 and 257:
— 245 — >'iåt kan man med temm
Page 258 and 259:
— 247 — kon, så kan äfvcn pip
Page 260 and 261:
före flera eånger genomgås och s
Page 262 and 263:
Yiil Viola di Gamlian finner man de
Page 264 and 265:
— 233 — Övad hittills blifvit
Page 266 and 267:
— 235 — 1 första fallet ka» t
Page 268 and 269:
— 237 — Om renstämningen af en
Page 270 and 271:
; ty om vid en sednara gcnnm3tärr.
Page 272 and 273:
— 272 — af det andra verkets pr
Page 274 and 275:
2G3 — vis utströmma ur bälgen.
Page 276 and 277:
— 276 För ett »ixtiirchors inst
Page 278 and 279:
— S67 — 1. Undersökning af pip
Page 280 and 281:
— £65 — »i tilltager tonen vi
Page 282 and 283:
— 271 — skare, sA öppna si« i
Page 284 and 285:
— S7I — lädringen under parale
Page 286 and 287:
— 275 — brineas i ett bättre f
Page 288 and 289:
— S77 — de stora piporna, genom
Page 290 and 291:
— 87» — tal. Nödiga förbätt
Page 292 and 293:
— 281 — det. Afven erfar man ge
Page 294 and 295:
— S8J — skärpa och renhet tydl
Page 296 and 297:
— sm — sa egde naturligtvis org
Page 298 and 299:
láOO kansellväggen anbringad öpp
Page 300 and 301:
— 2fl8 — I) och Fis o. s. v. ä
Page 302 and 303:
— 290 — kub. Men nu är 23032
Page 304 and 305:
5) Senorna, om de äro borrade när
Page 306 and 307:
— 2i>4 — Finups här någon ore
Page 308 and 309:
ventilerna till de öfriga biilgorn
Page 310 and 311:
— 298 — stiga i höjden, att ti
Page 312 and 313:
— 200 — A, c, ges, a, c) med ko
Page 314 and 315:
— 502 — till och med genom häf
Page 316 and 317:
— 304 — a) Om alla delar äro i
Page 318 and 319:
— 306 — händelser en större b
Page 320 and 321:
— 320 — aktigt byggda. Examinat
Page 322 and 323:
— no — f) Oin touchen är lätt
Page 324 and 325:
•1 1
Page 326 and 327:
INNEHÅLL» Orgelns namn och begrep
Page 328 and 329:
Om stämmornas namn och betydelse .
Page 330 and 331:
SIBSKRIBENTER. Borgholm. M. C. Runk
Page 332 and 333:
Philips t ad. C. G. Hamberg, Organi
Page 335:
ty/ c* /if s rrí- / > / r, /¡¿t
show all

Ost17264.pdf

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?