Gymnasieskolan som marknad - hur och på vilka ... - GR Utbildning

More documents

Recommendations

Info

Robert Tillander Gymnasieskolan som marknad HT-2001 Teoretisk Referensram Tillsammans brukar dessa komponenter kallas ABC-modellen och visar relationen mellan ”knowing”, ”feeling” och ”doing”. En mer modern modell/syn på attityder visas i figur 2.3 nedan; Figur 2.3. ”A contemporary View of the Relationship among Belifs, Feelings, Attitude, Behavioural Intention and Behaviour” 42 Ur detta perspektiv ses den kognitiva komponenten (beliefs) och den affektiva komponenten (feelings) som determinanter för attityd. Engel et.al skriver att; ”In other words, a persons overall evaluation of an attitude object is seen as being determined by the persons beliefs and/or feelings about the attitude object” 43 . Enligt detta perspektiv skapas/formas attityder utifrån två sätt, dels genom “beliefs” och dels genom “feelings” avseende attitydobjektet. Till skillnad från den kognitiva och den affektiva komponenten anses inte den intentionella komponenten skapa/forma attityder. Här ses istället attityd som determinant till den intentionella komponenten som i sin tur ses som determinant till beteende. En individs 42 Engel, J.F. & Blackwell, R.D. & Minard, P.W. (1995), sid. 365. 43 Ibid. sid. 364. 11
Robert Tillander Gymnasieskolan som marknad HT-2001 Teoretisk Referensram intention till ett visst beteende ses alltså som beroende av individens attityd. Engel et.al menar att; ”Consequently, consumers intention to perform some behaviour [...] should increase as their attitude becomes more favourable” 44 . Engel et.al menar vidare att attityder och intentioner vanligtvis är bra prediktorer för beteende om dessa mäts vid en tidpunkt relativt nära tidpunkten då beteendet/handlingen sker 45 . Attityder och intentioner är nämligen inte statiska – de ändras över tid. Engel et.al menar därför att; ”This potential for change suggest that the ability to predict future behaviour will depend on the time interval between when attitudes and intentions are measured and when the to-be-predicted behaviour actually occurs” 46 . 2.2.5 Kultur Kultur och kulturella faktorer påverkar till stor del beteende. Kultur, precis som attityd, är ett komplext begrepp som betyder olika saker för olika personer och i olika situationer. Med kultur kan menas allt från företagskultur till kultur i form av etnisk bakgrund. Att redogöra för samtliga innebörder och definitioner av kultur som finns i litteraturen är något jag inte kommer att göra här. Jag anser att den av Kotler et.al preciserade definitionen av kultur i Principles of Marketing duger som definition samt utgångspunkt i denna uppsats. Kotler et.al definierar där kultur enligt följande; ”Culture: The set of basic values, perceptions, wants and behaviours learned by a member of society from family and other important institutions” 47 . Kotler et.al skriver att; “Cultural factors [dit de även räknar subkulturer och sociala faktorer] exert the most basic cause of a person’s wants and behaviour” 48 . Inom alla kulturer finns det även en mindre grupp av individer med likartade värderingar etcetera, så kallade subkulturer. Kotler et.al definierar subkultur enligt följande; ”Subculture: A group of people with value systems based on common life experiences and situations” 49 . 2.2.6 Engagemang och Tidigare Erfarenhet vid Beslutsfattande Enligt Kotler & Fox påverkar de två faktorerna ”graden av personligt engagemang” och ”tidigare erfarenhet” hur komplex och tidskrävande beslutsprocessen vid valet av serviceföretag blir 50 . Graden av personligt engagemang som en aktivitet eller behov tar i 44 Engel, J.F. & Blackwell, R.D. & Minard, P.W. (1995), sid. 366. 45 Ibid. sid. 385. 46 Engel, J.F. & Blackwell, R.D. & Minard, P.W. (1995), sid. 385. 47 Kotler, P. & Armstrong, G. & Saunders, J. & Wong, V. (1999), sid. 230. 48 Ibid. 49 Ibid. sid. 231. 50 Kotler, P. & Fox, K.F.A. (1995), sid. 245. 12
Page 1 and 2: Handelshögskolan vid Göteborgs Un
Page 3 and 4: Summary Starting from the school ye
Page 5 and 6: 5. Metod...........................
Page 7 and 8: Tabell 6.22 Q27: Jag känner oro in
Page 9 and 10: Figurförteckning Figur 1.1 Disposi
Page 11 and 12: Robert Tillander Gymnasieskolan som
Page 19: Robert Tillander Gymnasieskolan som
Page 71 and 72:
Robert Tillander Gymnasieskolan som
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 114 and 115:
Handelshögskolan vid Göteborgs Un
Page 116 and 117:
Läs noga igenom följande påståe
Page 118 and 119:
Övriga informationskällor, ange v
Page 120:
60. Använd sidan och beskriv med E
Page 124 and 125:
Källa: Dagens Nyheter Avdelning: I
Page 126 and 127:
Tabell 1. Förteckning över målpo
Page 128:
Tabell 3. Skolorna i Rampopulatione
Page 132 and 133:
Correlations Q5 Q6 Q12 Q13 Q14 Q15
Page 134:
Q44 Q45 Q46 Q47 Q48 Q49 Q50 Q51 Q52
Page 137 and 138:
Component 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 1
Page 140 and 141:
Bilaga 9. Resultatsammanfattning
Page 142:
• Exempelvis instämmer de i läg
show all

Gymnasieskolan som marknad - hur och på vilka ... - GR Utbildning

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?