Gymnasieskolan som marknad - hur och på vilka ... - GR Utbildning
Gymnasieskolan som marknad - hur och på vilka ... - GR Utbildning
Gymnasieskolan som marknad - hur och på vilka ... - GR Utbildning
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Robert Tillander <strong>Gymnasieskolan</strong> <strong>som</strong> <strong>marknad</strong><br />
HT-2001 Problemanalys<br />
är inte säkert – vad man dock kan fastställa är att de borde se valet <strong>som</strong> viktigt. Hur det ser ut<br />
får den empiriska undersökningen utvisa. Valet <strong>som</strong> eleven gör kommer dock till stor del att<br />
<strong>på</strong>verka hans framtid <strong>och</strong> därmed är åtminstone den potentiella risken i samband med<br />
gymnasievalet stor även om den upplevda risken inte är det. Risken i samband med valet till<br />
gymnasiet har flera dimensioner. Efter<strong>som</strong> gymnasievalet baseras <strong>på</strong> betyg kan en elev inte i<br />
förväg veta om han kommer att komma in <strong>på</strong> sitt förstahandsval eller ej. Då eleven inte kan<br />
bestämma vilken skola han skall läsa <strong>på</strong> <strong>och</strong> <strong>vilka</strong> klasskamrater han skall få är även detta ett<br />
osäkerhetsmoment, dvs. risk i form av osäkerhet. Att trivas med lärare <strong>och</strong> klasskamrater är<br />
<strong>som</strong> bekant mycket viktigt för prestationen i skolan. Även om eleven kommer in <strong>på</strong> sitt<br />
förstahandsval representerar valet av detta en potentiell risk då eleven kanske kommer ångra<br />
sitt val någon gång i framtiden. Att välja ”fel” utbildning kan resultera i att eleven väljer att<br />
hoppa av gymnasiet efter en eller flera terminer <strong>och</strong> att eleven därefter söker ett annat<br />
utbildningsalternativ – med en förskjutning av gymnasiestudierna <strong>på</strong> minst en termin <strong>som</strong><br />
följd. Alternativt kan eleven även söka arbete, praktisera, resa eller liknande.<br />
Anledningen till att elever väljer att läsa vidare <strong>på</strong> gymnasiet är med stor sannolikhet inte<br />
den samma för samtliga elever men däremot kan det finnas grupper av elever med likartade<br />
utgångspunkter, attityder, behov <strong>och</strong> mål, dvs. subgrupper av elever. En del elever kanske<br />
avser att läsa vidare <strong>på</strong> universitetet efter gymnasietiden <strong>och</strong> torde därför ha ett större<br />
incitament att välja ”rätt” utbildning <strong>och</strong>/eller skola än en grupp elever <strong>som</strong> väljer att läsa<br />
vidare för att ”alla andra gör det”. Huruvida eleverna i första hand väljer skola, utbildning<br />
eller kombinationen skola <strong>och</strong> utbildning kan även skapa subgrupper av elever.<br />
3.1.1 Frågeställning 1<br />
Resonemanget ovan leder fram till den första frågeställning <strong>som</strong> syftar till att besvara det i<br />
kapitel 1.3 uppställda syftet. Frågeställning 1 är;<br />
• Finns det några subgrupper bland eleverna <strong>som</strong> söker till gymnasieskolan<br />
[<strong>och</strong> vad kännetecknar i så fall dessa grupper]?<br />
3.2 Informationssökningsprocessen <strong>och</strong> Påverkansfaktorer<br />
För att fastsälla <strong>hur</strong> <strong>och</strong> <strong>på</strong> <strong>vilka</strong> kriterier eleverna väljer gymnasieutbildning <strong>och</strong>/eller skola<br />
spelar informationssökningsprocessen en central roll.<br />
Hur mycket information <strong>som</strong> söks i samband med valet av utbildning <strong>och</strong>/eller skola torde,<br />
enligt Kotler & Fox, vara beroende av vilket behov/anledning eleven har/känner för att söka<br />
27
Change language