Gymnasieskolan som marknad - hur och på vilka ... - GR Utbildning

Robert Tillander Gymnasieskolan som marknad
HT-2001 Problemanalys
möjliga kombinationer av utbildningsalternativ som en elev känner till. Datamaterialet blir
nog helt enkelt för omfattande för att analyseras.
För att kringgå problematiken med att undersöka ”awareness set” skulle istället
”consideration set”, de utbildningsalternativ vilka eleven kan tänka sig att läsa, och elevernas
”choice set”, de utbildningsalternativ som utvärderas närmare, undersökas. Jag undrar dock
huruvida informationen som kan erhållas utifrån vilka utbildningsalternativ som tillhör
”consideration set” och ”choice set” tillför mer kunskap än vad det tillför kodnings- och
utvärderingssvårigheter. Jag anser istället att frågeställningarna borde riktas mot det
utbildningsalternativet som eleven vill läsa, det vill säga hans förstahandsval, – inte (alla) de
utbildningsalternativ som eventuellt har varit påtänkta och som eleven eventuellt kan tänka
sig att läsa. Det som är intressant är undersöka är vad som gör att eleven väljer en viss
utbildning och/eller skola, inte vilka utbildningsalternativ han eventuellt kan tänka sig att
välja. Kombinationerna och anledningarna riskerar att bli allt för många för att en analys skall
vara möjlig att genomföra.
3.4 Alternativutvärdering
Under informationsinsamlingsprocessens gång har ett antal gymnasieskolor valts bort och till
slut återstår [endast] de gymnasieskolor vilka ingår i elevens ”choice set”. Eleverna måste
därefter skapa/fastställa någon form av beslutskriterium för att gå vidare i urvalsprocessen och
slutligen välja ett alternativ bland dessa. Vid skapandet av urvalskriteriet måste de för eleven
betydelsefulla informationskällorna samt faktorerna värderas. Om en elev exempelvis
inhämtat information från syokonsulenten på sin högstadieskola och från sin äldre bror är
detta naturligtvis intressant att veta. Än intressantare är dock att veta i vilken utsträckning
eleven blivit påverkad i sitt gymnasieval av dessa två informationskällor, dvs hur viktiga de
har varit. Även faktorerna som har betydelse för eleven måste värderas samt att den av
samtliga de informationskällor och faktorer vilka använts av eleven som haft störst
inflytande/påverkan på gymnasievalet måste fastställas.Enligt nationalekonomisk mikroteori,
Kotler & Fox samt Turley & LeBlanc väljer sedan konsumenten, eleven, som antas vara
rationell och nyttomaximerande, det utbildningsalternativet som ger honom störst nytta och
där hänsyn tagits till av eleven fastställda beslutskriteriet. Huruvida en elev verkligen
uppvisar ett rationellt och nyttomaximerande beteende i valet av gymnasieutbildning är dock
inte helt okontroversiellt att utgå ifrån. Vad man med säkerhet kan säga är att en elev borde
agera rationellt i ett såpass viktigt val som valet till gymnasiet är. Valet som han gör kommer
till stor del att påverka hans framtid och därmed är ett rimligt antagande att han söker mycket
29