Här - Rickul-Nuckö hembygdsförening

More documents

Recommendations

Info

8. Raag, Raimo: Pilguheit Venemaa eesti asunduse kujunemisele. (Ögonkast på den estniska bosättningens uppkomst i Ryssland). I "Eesti kultuur võõrsil" Tartu 1998. 9. Rosenberg, Tiit: Eestlaste väljaränne 19. sajandil - 20. sajandi algul. (Esternas utvandring under 18-talet – 1900-talets början.) I "Eesti kultuur võõrsil." Tartu 1998. 10. Ümberasujate talud korralikele põllupidajkaile. (Utvandrarnas gårdar till riktiga jordbrukare). Lääne Sõna nr 88, 3 aug. 1944. 11. Rannarootslaste talud evakueerituile. (Kustsvenskarnas gårdar till de evakuerade). Lääne Sõna nr 97, 24 aug. 1944. 5 Rev A 2006-11-08
BÖRJAN TILL LANTBRUKETS OMVANDLING Harry Seffers Den kommunistiska jordreformen När Estland annekterades 1940 av Sovjetunionen deklarerade det lagvidrigt uppsatta s.k. juliparlamentet att all jord med dess naturtillgångar, alla skogar, insjöar och floder var folkets, dvs. statens, egendom. Gårdarnas maximala storlek bestämdes till 30 ha och skulle stadfästas till "den arbetande bonden för brukande i evig tid". Deklarationen inskrevs senare i Estniska sovjetrepublikens författning där det bl.a. angavs att nyttjanderätten skall överlåtas utan ersättning och att enskilda bönder hade rätt att inom lagens ram bedriva privata jordbruk bredvid det socialistiska systemet. All överbliven mark fördes till den statliga markfonden, varifrån staten delade ut mark till jordlösa bönder och lantarbetare, s.k. nybrukare (uusmaasaajad), eller till småbrukare som ville öka sin brukandeareal genom att ansöka om tilläggsmark. I den ovannämnda deklarationen förklarades bl.a. att alla försök att tvinga jordbrukare mot deras vilja att ingå kollektivjordbruk skulle beslutsamt förhindras. Under oktober till december 1940 genomfördes markstyckning och utdelning av nya gårdsmarker. Aktionen ansågs vara genomförd i slutet av december. De nybildade gårdarnas medelstorlek blev 10,6 ha. Under den tyska ockupationen förklarades den kommunistiska jordreformen ogiltig. Större delen av de nybildade gårdsmarkerna lämnades tillbaka till de förutvarande ägarna, men endast för brukande. Någon laglig bekräftelse om äganderätten kom aldrig. På hösten1944 hade sovjetmakten åter införts i Estland. En brådskande uppgift för de nya makthavarna var att slutföra jordreformen och få igång livsmedelsförsörjningen. I praktiken betydde det att från lantbrukarna driva in statliga tvångsleveranser av livsmedel och skatter. I bakgrunden fanns livsmedelsbrist i städerna, Röda arméns livsmedelsbehov och ytterst hela det hungrande Ryssland. I september godkände Estlands Högsta Sovjet lagen om slutförande av jordreformen eller, som det heter i lagtextens rubrik, "återlämnande av tyska ockupanter konfiskerad mark till estniska sovjetrepublikens bönder" (artikel 10, 1944). I lagtexten upprepas att den gårdsstorlek, som en lantbrukare fick ha till brukande, var maximalt 30 ha. De som hade tidigare 20-30 ha eller större gårdar, skulle inte ha mindre brukandeareal än 20 ha per familj. Även en rad nya bestämmelser trädde i kraft. Förutom "storgårdarnas" jord över 30 ha konfiskerades och fördes till markfonden mark som ägdes av tyska kolonister eller av dem som flydde tillsammans med tyskarna, marker utan ägare och marker som inte skulle återlämnas till ägarna. De som på något sätt hade samarbetat med den tyska ockupationsmakten fick 1 Rev A 2006-11-08 inte ha mer än 5-7 ha mark. Från lantbrukare vars gårdsareal skulle minskas, framförallt de som hade hjälpt den tyska ockupationsmakten, skulle också konfiskeras den del av djur och inventarier som inte ansågs nödvändiga för brukande av den kvarvarande marken. Senare bestämdes antalet djur som den ovannämnde fick ha: inte mer än en ko, en gris och ett får. Den konfiskerade egendomen skulle överlämnas till nybrukare. Hur lagen skulle verkställas angavs mera detaljerat av två underställda organ i var sin förordning. Den första, en förordning från Folkkommissariernas råd (dvs. regeringen) tillsammans med Estniska kommunistpartiets centralkommitté, gav direktiv till jordbruksministern (artikel 40, 1944). Denne i sin tur gav ännu mer detaljerade anvisningar för jordreformens genomförande (artikel 48, 1944). I texterna upprepas vilka gårdsmarker som skall konfiskeras och föras till markfonden samt hur man därifrån skall dela ut mark och till vilka. Bland detaljerna anges bl.a. att man kunde ha skog upp till 10 % av gårdens areal. <strong>Här</strong> ska endast berättas om detaljer som kan vara av vikt för förståelsen av händelseförloppet i de forna estlandssvenska kommunerna. Gårdar som hade blivit utan ägare skulle räknas till markfonden om ägaren eller hans rättsliga arvingar inte har börjat bruka jorden före gårdens införande till markfonden! Någon annan tidpunkt än här nedan angavs inte. Man upprepar att nybildade gårdar skall lagfaras för arbetande lantbrukare för brukande utan avgift och för eviga tider. Byggnader, lantbruksinventarier, fruktträd och bärbuskar samt aktuell avkastning från åkrarna o.d. på de gårdsmarker som skall överlämnas till nya brukare, måste värderas och prissättas av länets Kommission för markreglering (KM) (Maakorralduskomisjon) och sedan stadfästas av den nedannämnda huvudkommissionen. De i lagen angivna åtgärderna skall till fullo verkställas av länens och kommunernas exekutivkommittéer. För deras ledning och övervakning bildades vid Jordbrukskommissariatet en Huvudkommission för markreglering. Vidare bestäms vilka ämbetsmän som skall ingå i länets respektive kommunens KM samt deras uppgifter. Till kommunens KM delegeras registrering av gårdar och marker som skall föras över till markfonden, registrering av dem som önskar mark samt planering för arbetets genomförande. Kommunens KM skall bestå av tre medlemmar. Allt detta skall stadfästas av länets KM. Värdering, nya gårdsbrukare, tilläggsmark samt planer för markfondens utnyttjande skall beslutas av länets kommission vid offentligt sammanträde, dit sakägare skall inbjudas. Proceduren för överklagande beskrivs.
Page 1 and 2: RICKUL/NUCKÖOMRÅDET UNDER SOVJETI
Page 3 and 4: PROJEKTBESKRIVNING FÖR ARBETSGRUPP
Page 5 and 6: Rev A 2006-11-08 4.3 EGNA UPPSATSER
Page 7 and 8: mun lydde Bergsby bysovjet ("Tuksi
Page 9 and 10: Arbetet med att bestämma vilka hus
Page 11 and 12: Sovjetunionen (1922-1991) var en f
Page 13 and 14: Jag skall berätta om Sovjetunionen
Page 15 and 16: partiboken förde man in att han ha
Page 17 and 18: Som sammanfattning kan man säga at
Page 19 and 20: chosordförande, utbildnings- och k
Page 21 and 22: LOKALT STYRE I RICKUL/NUCKÖOMRÅDE
Page 23 and 24: Rickul och Ormsö. Endast få av es
Page 25: hade emellertid inga som helst doku
Page 29 and 30: lantbruksprodukter, biinkomst får
Page 31 and 32: gifterna på blanketten. Som slutkl
Page 33 and 34: ersättning organisera transporten
Page 35 and 36: lek och slaktvikt. Mjölkproduktion
Page 37 and 38: som konfiskerats av tyska ockupante
Page 39 and 40: By Löp nr Regnr Benämning Nr Gamm
Page 47 and 48: Göran Hoppe Rev PA1 2006-11-08
Page 49 and 50: Rev PA1 2006-11-08
Page 51 and 52: Rev PA1 2006-11-08
Page 53 and 54: Rev A 2006-11-08 Ägare till små k
Page 55 and 56: I början, dvs. omedelbart efter de
Page 57 and 58: kulaker i kommunen. Svaret på dett
Page 59 and 60: tillåtet för mig som gammal. Fast
Page 61 and 62: I. De första deportationerna Ester
Page 63 and 64: IV. Deportationsdagarna den 25 - 29
Page 65 and 66: Rev A 2006-11-08 FÖRTECKNING ÖVER
Page 67 and 68: TAMMESAAR (Sutlep, Jopri) 34. Leont
Page 69 and 70: Använda källor Rev A 2006-11-08 E
Page 71 and 72: Alla tidigare nämnda åtgärder oc
Page 73 and 74: 12 familjer. Det fanns få djur, en
Page 75 and 76: I slutet av 1950 slog man även iho
Page 77 and 78:
TYPSTADGAR FÖR JORDBRUKSARTELL (Ö
Page 79 and 80:
ordning och rensa befintliga dammar
Page 81 and 82:
Artellstyrelsen lägger varje måna
Page 83 and 84:
KOLCHOSEN "UUS ROOSLEPA" Rev A 2006
Page 85 and 86:
1. INLEDNING 1.1 KOLCHOSBILDNINGEN
Page 87 and 88:
fanns på gårdarna den 1 januari 1
Page 89 and 90:
Att avlöna tillfällig arbetskraft
Page 91 and 92:
3. BILDANDET AV UUS ROOSLEPA Det fi
Page 93 and 94:
av två hushåll ville driva ett hu
Page 95 and 96:
derades högre än enklare arbetsmo
Page 97 and 98:
TK:s möte den 6 oktober Vid mötet
Page 99 and 100:
Sädsort Skördad Skörd/ha Verklig
Page 101 and 102:
Maskiner och redskap Kolchosen ägd
Page 103 and 104:
Rev A 2006-11-08 Vara Kostnad Man b
Page 105 and 106:
ysovjeterna och kolchoserna. Man ge
Page 107 and 108:
har inte tillräckligt väl kunnat
Page 109 and 110:
Sädsort Besådd yta enligt plan (h
Page 111 and 112:
Marker Kolchosen disponerade samma
Page 113 and 114:
Inledning Hapsalrajoonens kolchos V
Page 115 and 116:
I augusti skriver J. Tammik från B
Page 117 and 118:
arbetet (det står inte i tidningen
Page 119 and 120:
Kolchosens ordförande var Jaan Jaa
Page 121 and 122:
År 1953 O. Joost höll det för m
Page 123 and 124:
År 1955 Den 1 januari 1955 fanns b
Page 125 and 126:
År 1957 I fiskebrigaden arbetade u
Page 127 and 128:
År 1959 Det fanns 249 familjer, me
Page 129 and 130:
I samband med elektrifieringen påb
Page 131 and 132:
År 1963 I kolchosen fanns 243 fami
Page 133 and 134:
Elisabet Karis 8:e brigad avslutade
Page 135 and 136:
I första halvårets socialistiska
Page 137 and 138:
uppgick till 2 180 kg per ha. Det v
Page 139 and 140:
År 1970 Året började lugnt. Den
Page 141 and 142:
År 1972 Redan i början av året v
Page 143 and 144:
År 1974 Vid stämman, som hölls d
Page 145 and 146:
kontot, men man hade tagit ett lån
Page 147 and 148:
Den nye ordföranden ledde de kolch
Page 149 and 150:
År 1980 Ordföranden O Rahuoja kr
Page 151 and 152:
sådan var det omöjligt att göra
Page 153 and 154:
Spannmålsskörden gav 2 820 kg per
Page 155 and 156:
År 1987 I samband med självekonom
Page 157 and 158:
År 1989 Produktionsenhetens totala
Page 159 and 160:
År 1990 1989 års bruttoinkomst f
Page 161 and 162:
skrivit följande bestraffningar: T
Page 163 and 164:
Leninkolchosen tycks ha klarat sig
Page 165 and 166:
Rev A 2006-11-08 INTERVJUER MED RIC
Page 167 and 168:
som präglade de första "frihetså
Page 169 and 170:
ulla in i blad och röka. Man kalla
Page 171 and 172:
Armilde Tammiste, född Holtsmann 1
Page 173 and 174:
yflickor och bosatte sig här efter
Page 175 and 176:
fick ske på fritid. Sexdagars veck
Page 177 and 178:
Edgar Stahlman, född 1924 i Gutan
Page 179 and 180:
Fjodor Teral, född 1923, är bosat
Page 181 and 182:
nog helt apatisk då, det fanns ing
Page 183 and 184:
Jag fick inte resa hem utan måste
Page 185 and 186:
den estniska kåren som skulle form
Page 187 and 188:
Hans hustru, gammal kvinna även ho
Page 189 and 190:
Laine Rajasalu, född Peedu 1929,
Page 191 and 192:
vara optimist. Och ärligt talat s
Page 193 and 194:
en enda bit av nötläder) för sko
Page 195 and 196:
Torkade vidjor och stammar kunde vi
Page 197 and 198:
trans-porterades jag ändå till sj
Page 199 and 200:
impregnerad med gödsel både uppti
Page 201 and 202:
lämnade uppgifter till säkerhetso
Page 203 and 204:
Luisa Kisant, född Ketlov 1927, bo
Page 205 and 206:
Gränsskyddstrupperna hade egna hus
Page 207 and 208:
längre utan Riibon. Jag gick genom
Page 209 and 210:
Miralda Ahlberg, född Parts 1921,
Page 211 and 212:
Olav Männiksaar, född 1936, är b
Page 213 and 214:
Selma Astrid Viiand, född Niibon 1
Page 215 and 216:
arna från Ryssland. De flesta av d
Page 217 and 218:
mig med Meinhart och flyttade från
Page 219 and 220:
Truuta-Elmire Pruus, född Sida 191
Page 221 and 222:
Ülo Kalm, född 1956, är bosatt i
Page 223 and 224:
Õie Väät, född Toomsalu, är bo
Page 225 and 226:
det fram att en krigsflykting, som
Page 227 and 228:
LEIDA KIBUS MINNEN Nedskrivna av In
Page 229 and 230:
han kom hit utan tillstånd för at
Page 231 and 232:
Rev A 2006-11-08 SKOLVÄSENDET I RI
Page 233 and 234:
Rev A 2006-11-08 SOCIAL OMSORG OCH
Page 235 and 236:
Samtidigt utgavs stora mängder ate
Page 237 and 238:
diakon av prosten Hiisjärv. År 19
Page 239 and 240:
BEFOLKNINGSTAL I RICKUL KOMMUN ÅR
Page 241 and 242:
lediga när flyktingar började sö
Page 243 and 244:
Privata jordbrukare, som år 1950 g
Page 245 and 246:
4 Rev A 2006-11-08 I RICKUL KOMMUN
Page 247 and 248:
GRUPPVIS INVÅNARANTAL I RICKUL KOM
Page 249 and 250:
Nuckö Gymnasium Nucköhalvöns bef
Page 251 and 252:
3 Rev PA2 2006-09-05 KAPITEL 1. NUC
Page 253 and 254:
5 Rev PA2 2006-09-05 %, detta natur
Page 255 and 256:
7 Rev PA2 2006-09-05 satte sig 30,
Page 257 and 258:
9 Rev PA2 2006-09-05 som var förkn
Page 259 and 260:
11 Rev PA2 2006-09-05 nämligen ha
Page 261 and 262:
13 Rev PA2 2006-09-05 banditartade
Page 263 and 264:
15 Rev PA2 2006-09-05 gällde i huv
Page 265 and 266:
17 Rev PA2 2006-09-05 sådant handl
Page 267 and 268:
19 Rev PA2 2006-09-05 uppgifter om
Page 269 and 270:
21 Rev PA2 2006-09-05 relativt lite
Page 271 and 272:
23 Rev PA2 2006-09-05 maskinerna un
Page 273 and 274:
25 Rev PA2 2006-09-05 I detta avsni
Page 275 and 276:
27 Rev PA2 2006-09-05 choscentrumet
Page 277 and 278:
29 Rev PA2 2006-09-05 Om vi tar den
Page 279 and 280:
31 Rev PA2 2006-09-05 de avlägsnas
Page 281 and 282:
33 Rev PA2 2006-09-05 av svenskarna
Page 283 and 284:
Appendix 1. Kartor och diagram Nr 1
Page 285 and 286:
37 Rev PA2 2006-09-05 Nr 3. Nucköh
Page 287 and 288:
1 Rev PA2 2006-09-05 Appendix 2. Ta
Page 289 and 290:
Tabell 5. Befolkningens ursprung å
Page 291 and 292:
Tabell 8. Harga bys befolkning åre
Page 293 and 294:
Tabell 14. De västligaste byarnas
Page 295 and 296:
Tabell 18. Birkas och med Birkas ih
Page 297 and 298:
Tabell 22. De sydliga byarnas (Öst
Page 299 and 300:
1 Rev PA2 2006-09-05 Tabell 26. Kö
Page 301 and 302:
1 Rev PA2 2006-09-05
Page 303 and 304:
3 Rev PA2 2006-09-05
Page 305 and 306:
5 Rev PA2 2006-09-05
Page 307 and 308:
7 Rev PA2 2006-09-05
Page 309 and 310:
9 Rev PA2 2006-09-05
Page 311 and 312:
2 Rev PA2 2006-09-05 Utnyttjat mate
Page 313 and 314:
Sammanfattning 4 Rev PA2 2006-09-05
Page 315 and 316:
6 Rev PA2 2006-09-05 Thus, in the v
show all

Här - Rickul-Nuckö hembygdsförening

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?