12.09.2013 Views

Här - Rickul-Nuckö hembygdsförening

Här - Rickul-Nuckö hembygdsförening

Här - Rickul-Nuckö hembygdsförening

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

hon var ensamstående och orkade inte sköta gården<br />

längre. Hon ville flytta till Hapsal. Samtidigt ansökte<br />

Julie Koppelmaa gården. "Beviljas", står det antecknat<br />

på deras brev. Ett par ansökningar gällde boställen<br />

och betraktades inte som gårdsansökningar. Nio brev<br />

hade anknytning till Röda armén. De var antingen från<br />

krigsinvalider, demobiliserade eller från änkor efter<br />

stupade som sökte gårdar. Av dessa nio sökta gårdar<br />

var en gård ledig, beträffande tre gårdar hade träffats<br />

överenskommelse om övertagande mellan den dittillsvarande<br />

jordbrukaren och ansökaren. Om någon av<br />

de resterande fem var ledig eller inte, framgår inte av<br />

dokumenten. Ett 20-tal brev är skrivna på ryska. En<br />

vanlig ordalydelse i ansökningar är "att få gården för<br />

brukande" eller att "överföra gården till mig för brukande".<br />

Endast Viktor Borrman och Eduard Kuinberg<br />

kunde i sin ansökan begära att fädernegården återlämnas<br />

respektive "min gård reserveras för mig".<br />

Jordbruksskatten och storleken av tvångsleveranser<br />

till staten var bl.a. baserade på gårdens markareal. Det<br />

var därför angeläget för lantbrukaren att gårdens areal<br />

enligt dokumenten stämde med verkligheten. I annat<br />

fall kunde man klaga hos EK eller KM. Klagomål och<br />

utredningar kunde ytterligare fördröja jordreformens<br />

genomförande. Efter anklagelser och tillrättavisningar<br />

från regeringen, och framförallt kommunistpartiet,<br />

blev det fart på exekutivkommittéerna. Så t.ex. bildades<br />

i <strong>Rickul</strong> en kommission, vars uppgift var att på ort<br />

och ställe se över gårdarnas marker beträffande oanvändbara<br />

arealer samt att avräkna dessa från nyttoarealen<br />

(Maa kõlbmatuks tunnistamise komisjon). Gruppen<br />

som inspekterade i markerna bestod av: Enn Kaljuvee,<br />

markavdelningens agronom vid länets markavdelning,<br />

August Kisand, chef för markavdelningen vid<br />

<strong>Rickul</strong>s EK och Alexander Kliss, medlem av markregleringskommittén<br />

vid <strong>Rickul</strong>s EK.<br />

Den första inspektionen var den 20 juni 1946 på<br />

den tidigare nämnda Joksgården i Höbring. Inspektionen<br />

fann att åkern hade varit i träda en längre tid och<br />

nu användes som beteshage. En del av den var så sandig<br />

att området inte kunde användas som åker. Inspektionen<br />

beslutade att omklassificera nyttomarkerna.<br />

Åkermarkens areal minskades och den delen antecknades<br />

som icke användbar mark. Gårdens areal blev<br />

som tidigare 18,56 ha. Efter ett uppehåll på mer än ett<br />

år fortsätter man på hösten 1947. Gruppen hade fått en<br />

helt annan sammansättning: Alexander Nevolis, ordföranden<br />

i kommunens EK, Prokof Resenkov, anskaffningsinspektör<br />

(varumisinspektor) och Adolf<br />

Teetlov, chef för kommunens markavdelning. Nu blev<br />

protokollen även prydligt stämplade. I dessa akter<br />

anges alltid orsaken till markernas omklassificering,<br />

t.ex. från åker till betesmark eller äng till betesmark.<br />

Oanvändbara bitar räknades bort från nyttomarkens<br />

areal. Den sista inspektionen genomfördes den 12<br />

december 1947. Alla typer av markarealer summera-<br />

4<br />

Rev A 2006-11-08<br />

des sedan var för sig och kommunens EK skrev en<br />

sammanfattande akt i september 1948. Man påpekade<br />

i den att det var omöjligt att uppfylla den till kommunen<br />

givna odlingsplanen eftersom de oanvändbara<br />

markerna var upptagna i odlingsplanen som åkermark.<br />

Man anhåller om korrigering av planen enligt de<br />

markarealer, som kan användas i praktiken. Förmodligen<br />

sändes skrivelsen, som bär rubriken "akt", till<br />

länets EK.<br />

Myndigheterna och partiet på "högre ort" var helt<br />

medvetna om att, som beskrivits ovan, många nya<br />

gårdsbrukare var missnöjda med sina nya gårdar, man<br />

ville byta till bättre markbitar, ha mera mark osv. Man<br />

ansåg att deras önskemål ofta var berättigade, nybrukarnas<br />

nya hushåll skulle stå på stabila och tillfredsställande<br />

grundmurar. Enligt bestämmelsen nr 654 (17<br />

juli 1945) skulle klagomål och ansökningar inkomna<br />

till rajoonens EK behandlas inom 20 dagar. EK:s allmänna<br />

avdelning fick t.o.m. anmärkning för att behandlingen<br />

av medborgarnas klagomål var eftersatt. I<br />

<strong>Rickul</strong> kommun hade upprättats arbetsbrigader för att<br />

avlägsna jordreformens fel (Maareformi vigade<br />

kõrvaldamise tööbrigaadid). Arbetsbrigadernas beslut<br />

granskades vid en serie av EK-sammanträden. Vanligen<br />

deltog 7-8 dignitärer från <strong>Rickul</strong> samt en representant<br />

från länets kommission för jordreformen. Vid<br />

dessa sammanträden, som började den 11 december<br />

1946, skulle man diskutera varje enskild gård. Sammanträdet<br />

den 30 mars 1947 är protokollfört som nr<br />

15 och är det sista i arkivet. Totalt hade då 138 gårdar<br />

granskats under dessa sammanträden. Man protokollförde<br />

arbetsbrigadens beslut, EK beslut, man angav<br />

slutgiltiga uppgifter om gårdens arealer av åker, äng,<br />

betesmark, oanvändbar mark och totalareal. Brukarens<br />

särskilda önskemål antecknades, vilka djur och inventarier<br />

brukaren hade fått och om de var betalda eller<br />

inte. Många hade fått både djur och inventarier, t.ex.<br />

en plog, harv, vagn eller släde. Enstaka hade redan<br />

betalt för vad de hade fått. Mot slutet blir protokollens<br />

uppgifter allt knapphändigare, det var tydligen bråttom.<br />

Jordreformens slutresultat i <strong>Rickul</strong>s kommun drogs<br />

på sammanträdet den 27 mars 1947 inför länets kommission,<br />

alltså tre dagar före den ovannämnda arbetsbrigadens<br />

slutsammanträde. Totalt 194 gårdar finns<br />

listade i protokollet. Allt skulle emellertid godkännas<br />

skriftligt såväl av jordbrukaren som av länets EK. För<br />

detta ändamål hade särskilda formulär fyllts i. De var<br />

av fyra olika slag, allt efter mottagarens typbeteckning.<br />

Den vanligaste var med rubriken "Nybrukaren",<br />

nr 2 och 3 var resp. "Mottagaren av tilläggsmark" och<br />

"Förminskad gård". Formulär nr 4 hade dubbelrubrik:<br />

"Tyskarnas hantlangare - Fosterlandets förrädare".<br />

Förutom arealuppgifter angavs bl.a. vilka djur och<br />

inventarier vederbörande hade fått mot ersättning eller<br />

gratis. Mottagaren bekräftade att han godkände upp-

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!