Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
hon var ensamstående och orkade inte sköta gården<br />
längre. Hon ville flytta till Hapsal. Samtidigt ansökte<br />
Julie Koppelmaa gården. "Beviljas", står det antecknat<br />
på deras brev. Ett par ansökningar gällde boställen<br />
och betraktades inte som gårdsansökningar. Nio brev<br />
hade anknytning till Röda armén. De var antingen från<br />
krigsinvalider, demobiliserade eller från änkor efter<br />
stupade som sökte gårdar. Av dessa nio sökta gårdar<br />
var en gård ledig, beträffande tre gårdar hade träffats<br />
överenskommelse om övertagande mellan den dittillsvarande<br />
jordbrukaren och ansökaren. Om någon av<br />
de resterande fem var ledig eller inte, framgår inte av<br />
dokumenten. Ett 20-tal brev är skrivna på ryska. En<br />
vanlig ordalydelse i ansökningar är "att få gården för<br />
brukande" eller att "överföra gården till mig för brukande".<br />
Endast Viktor Borrman och Eduard Kuinberg<br />
kunde i sin ansökan begära att fädernegården återlämnas<br />
respektive "min gård reserveras för mig".<br />
Jordbruksskatten och storleken av tvångsleveranser<br />
till staten var bl.a. baserade på gårdens markareal. Det<br />
var därför angeläget för lantbrukaren att gårdens areal<br />
enligt dokumenten stämde med verkligheten. I annat<br />
fall kunde man klaga hos EK eller KM. Klagomål och<br />
utredningar kunde ytterligare fördröja jordreformens<br />
genomförande. Efter anklagelser och tillrättavisningar<br />
från regeringen, och framförallt kommunistpartiet,<br />
blev det fart på exekutivkommittéerna. Så t.ex. bildades<br />
i <strong>Rickul</strong> en kommission, vars uppgift var att på ort<br />
och ställe se över gårdarnas marker beträffande oanvändbara<br />
arealer samt att avräkna dessa från nyttoarealen<br />
(Maa kõlbmatuks tunnistamise komisjon). Gruppen<br />
som inspekterade i markerna bestod av: Enn Kaljuvee,<br />
markavdelningens agronom vid länets markavdelning,<br />
August Kisand, chef för markavdelningen vid<br />
<strong>Rickul</strong>s EK och Alexander Kliss, medlem av markregleringskommittén<br />
vid <strong>Rickul</strong>s EK.<br />
Den första inspektionen var den 20 juni 1946 på<br />
den tidigare nämnda Joksgården i Höbring. Inspektionen<br />
fann att åkern hade varit i träda en längre tid och<br />
nu användes som beteshage. En del av den var så sandig<br />
att området inte kunde användas som åker. Inspektionen<br />
beslutade att omklassificera nyttomarkerna.<br />
Åkermarkens areal minskades och den delen antecknades<br />
som icke användbar mark. Gårdens areal blev<br />
som tidigare 18,56 ha. Efter ett uppehåll på mer än ett<br />
år fortsätter man på hösten 1947. Gruppen hade fått en<br />
helt annan sammansättning: Alexander Nevolis, ordföranden<br />
i kommunens EK, Prokof Resenkov, anskaffningsinspektör<br />
(varumisinspektor) och Adolf<br />
Teetlov, chef för kommunens markavdelning. Nu blev<br />
protokollen även prydligt stämplade. I dessa akter<br />
anges alltid orsaken till markernas omklassificering,<br />
t.ex. från åker till betesmark eller äng till betesmark.<br />
Oanvändbara bitar räknades bort från nyttomarkens<br />
areal. Den sista inspektionen genomfördes den 12<br />
december 1947. Alla typer av markarealer summera-<br />
4<br />
Rev A 2006-11-08<br />
des sedan var för sig och kommunens EK skrev en<br />
sammanfattande akt i september 1948. Man påpekade<br />
i den att det var omöjligt att uppfylla den till kommunen<br />
givna odlingsplanen eftersom de oanvändbara<br />
markerna var upptagna i odlingsplanen som åkermark.<br />
Man anhåller om korrigering av planen enligt de<br />
markarealer, som kan användas i praktiken. Förmodligen<br />
sändes skrivelsen, som bär rubriken "akt", till<br />
länets EK.<br />
Myndigheterna och partiet på "högre ort" var helt<br />
medvetna om att, som beskrivits ovan, många nya<br />
gårdsbrukare var missnöjda med sina nya gårdar, man<br />
ville byta till bättre markbitar, ha mera mark osv. Man<br />
ansåg att deras önskemål ofta var berättigade, nybrukarnas<br />
nya hushåll skulle stå på stabila och tillfredsställande<br />
grundmurar. Enligt bestämmelsen nr 654 (17<br />
juli 1945) skulle klagomål och ansökningar inkomna<br />
till rajoonens EK behandlas inom 20 dagar. EK:s allmänna<br />
avdelning fick t.o.m. anmärkning för att behandlingen<br />
av medborgarnas klagomål var eftersatt. I<br />
<strong>Rickul</strong> kommun hade upprättats arbetsbrigader för att<br />
avlägsna jordreformens fel (Maareformi vigade<br />
kõrvaldamise tööbrigaadid). Arbetsbrigadernas beslut<br />
granskades vid en serie av EK-sammanträden. Vanligen<br />
deltog 7-8 dignitärer från <strong>Rickul</strong> samt en representant<br />
från länets kommission för jordreformen. Vid<br />
dessa sammanträden, som började den 11 december<br />
1946, skulle man diskutera varje enskild gård. Sammanträdet<br />
den 30 mars 1947 är protokollfört som nr<br />
15 och är det sista i arkivet. Totalt hade då 138 gårdar<br />
granskats under dessa sammanträden. Man protokollförde<br />
arbetsbrigadens beslut, EK beslut, man angav<br />
slutgiltiga uppgifter om gårdens arealer av åker, äng,<br />
betesmark, oanvändbar mark och totalareal. Brukarens<br />
särskilda önskemål antecknades, vilka djur och inventarier<br />
brukaren hade fått och om de var betalda eller<br />
inte. Många hade fått både djur och inventarier, t.ex.<br />
en plog, harv, vagn eller släde. Enstaka hade redan<br />
betalt för vad de hade fått. Mot slutet blir protokollens<br />
uppgifter allt knapphändigare, det var tydligen bråttom.<br />
Jordreformens slutresultat i <strong>Rickul</strong>s kommun drogs<br />
på sammanträdet den 27 mars 1947 inför länets kommission,<br />
alltså tre dagar före den ovannämnda arbetsbrigadens<br />
slutsammanträde. Totalt 194 gårdar finns<br />
listade i protokollet. Allt skulle emellertid godkännas<br />
skriftligt såväl av jordbrukaren som av länets EK. För<br />
detta ändamål hade särskilda formulär fyllts i. De var<br />
av fyra olika slag, allt efter mottagarens typbeteckning.<br />
Den vanligaste var med rubriken "Nybrukaren",<br />
nr 2 och 3 var resp. "Mottagaren av tilläggsmark" och<br />
"Förminskad gård". Formulär nr 4 hade dubbelrubrik:<br />
"Tyskarnas hantlangare - Fosterlandets förrädare".<br />
Förutom arealuppgifter angavs bl.a. vilka djur och<br />
inventarier vederbörande hade fått mot ersättning eller<br />
gratis. Mottagaren bekräftade att han godkände upp-