You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Före kolchostiden var alla hus i t.ex. Gambyn och i<br />
Klottorp bebodda, men när kollektiviseringen började<br />
blev avfolkningen märkbar. Några familjer övergav<br />
helt enkelt sina gårdar och flyttade utan tillstånd till<br />
städerna. Det finns inga uppgifter om att de blev efterlysta.<br />
Utflyttningens orsaker var dels en insikt om<br />
kolchoslivets framtidsutsikter, dels ekonomiska i samband<br />
med höjningen av jordbruksskatten, som kunde<br />
bli betungande för gårdar som inte hade kommit i<br />
gång eller var alltför små.<br />
Höjningen av jordbruksskatten genomfördes enligt<br />
en bestämmelse, artikel 218, från Estniska sovjetrepublikens<br />
ministerrådet daterad den 30 augusti 1947.<br />
Bestämmelsen inleds som vanligt att den är i samklang<br />
med Sovjetunionens ministerråds motsvarande<br />
bestämmelse, dvs. enligt order från Moskva. Inkomst<br />
från lantbruk skulle nu beräknas efter inkomstkällans<br />
avkastnings- eller inkomstvärde. Avkastningsvärdet<br />
av åker- (inklusive trädgård) och ängsmark angavs i<br />
kommunvis uppställda tabeller i rubel per hektar. I de<br />
estlandssvenska kommunerna Ormsö, <strong>Rickul</strong> och<br />
<strong>Nuckö</strong> var den relativt låg, 800 rubel/ha, jämfört med<br />
bördigare marker i länet (t.ex. 1 200 rubel/ha i Kullamaa).<br />
Inkomstvärdet av djur och per bikupa angavs<br />
likaså i tabeller, men länsvis. Inkomstvärdet av en häst<br />
skulle t.ex. beräknas i Läänemaa till 1100 rubel och på<br />
Dagö till 900 rubel. Det på detta sätt ihopräknade<br />
inkomstvärdet var grunden för beskattning. Den bestod<br />
av en grundavgift plus en viss summa per rubel<br />
inkomstvärde. Skalan var progressivt stigande. I bestämmelsen<br />
fanns viktiga undantag, av vilka några<br />
var:<br />
1) Kolchoshushåll befriades från skatt som härstammade<br />
från får, getter och svin;<br />
2) För hushåll som var medlemmar i jordbruksarteller<br />
skulle den enligt tabellerna uträknade skattesumman<br />
reduceras med 50%;<br />
3) För kulakaktiga hushåll skulle inkomstvärdet från<br />
alla inkomstkällor höjas satsvis enligt anvisningar.<br />
Det högsta värdet, 50% förhöjning, påfördes hushåll<br />
vars inkomstvärde översteg 20 000 rubel.<br />
I den andra delen av denna bestämmelse angavs detaljerat<br />
hur kulakaktiga hushåll skulle fastställas. Hur<br />
detta skedde i <strong>Rickul</strong> och <strong>Nuckö</strong> beskrivs i en separat<br />
artikel.<br />
Enligt redovisning från Sovjetestlands finansdepartement<br />
i september 1948 var skatten per jordbrukshushåll<br />
i Läänemaa i medeltal:<br />
1946 314 rubel<br />
1947 634 rubel för icke kulakaktiga hushåll, 4 145<br />
rubel för kulakaktiga<br />
1948 1 061 rubel för icke kulakaktiga hushåll,<br />
5 862 rubel för kulakaktiga<br />
För normalgårdar blev skatten två-tre gånger högre<br />
under kort tid. Höjningen av skatten motiverades med<br />
10<br />
Rev A 2006-11-08<br />
att jordbrukshushållens inkomster hade stigit betydligt.<br />
I december 1947 genomfördes en penningreform<br />
med förhållandet 10 gamla rubel mot en ny. Ransoneringen<br />
av livsmedel och industrivaror upphävdes.<br />
Man hoppades därmed minska klyftan mellan statliga<br />
priser och marknadspriser, som hittills hade varit<br />
mycket stora, samtidigt fick man kontroll över stora<br />
sparkonton.<br />
Under 1947-49 kunde man allt oftare läsa i tidningarna<br />
om kolchosernas fördelar och framgångar i<br />
jämförelse med privata jordbruk. Man fruktade bland<br />
allmänheten att kolchossystemet snart skulle införas.<br />
De redan bildade kolchoserna beskrevs som förebilder<br />
för den rätta vägen. De första som fann denna väg på<br />
<strong>Nuckö</strong> var partimedlemmar i Österby på våren 1948.<br />
Samtidigt beslutade delegerade till Sutleps bysovjet<br />
att organisera utbildning för fattigbönder och medelbönder<br />
om det socialistiska lantbrukssystemets grunder<br />
och kolchosens fördelar. Via massmedia framhölls<br />
vikten av klasskampen mot "gråbaroner, kulaker och<br />
andra klassfiender". Myndigheterna ansåg den kraftiga<br />
höjningen av skatten för kulakaktiga gårdar som ett<br />
intensivt anfall mot klassfienden – den skulle utplånas.<br />
Källor och litteratur.<br />
Arkivdokument i Lääne Maa-arhiiv (Läänemaas<br />
arkiv):<br />
F 185 n 1 s 1 (Läänemaa TSN Täitevkomitee) (Läänemaas<br />
exekutivkommitté)<br />
F 193 n 1 s 29 (Noarootsi valla Täitevkomitee)<br />
(<strong>Nuckö</strong> kommuns exekutivkommitté)<br />
F 195 n 1 (Riguldi valla TSN Täitevkomitee) (<strong>Rickul</strong><br />
kommuns exekutivkommitté)<br />
F 430 n 16 s 169 (Pürksi küla TSN Täitevkommitee)<br />
(Birkas bysovjets exekutivkommitté)<br />
F 431 n 1 s 5-6 (Sutlepa küla TSN Täitevkomitee)<br />
(Sutleps bysovjets exekutivkommittté)<br />
Lagtexter:<br />
Artikel 10. Eesti Nõukogude Sotsialistliku Vabariigi<br />
Ülemnõukogu seadus saksa okupantide poolt äravõetud<br />
maa tagasiandmise kohta Eesti talupoegadele.<br />
(Estniska Socialistiska Rådsrepublikens Högsta Sovjets<br />
lag om återlämnande till Estlands bönder av mark
Change language