Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Rickul</strong> till televerkets förfogande för transport av materiel<br />
och arbetare vid reparationsarbeten på telefonnätet<br />
i trakten.<br />
Skatter och avgifter<br />
Samtliga gårdar betalade jordbruksskatt som beräknades<br />
efter besådd åkerareal. I kommunerna fanns vanligen<br />
en skatteinspektör som registrerade dessa skatter.<br />
Jordbruksskatten tycks klarats av utan större svårigheter,<br />
eftersom de har inte lämnat några spår i protokollen<br />
i form av klagomål eller med några synpunkter i<br />
intervjuerna. Däremot har statslånet varit ett bekymmer.<br />
Statslån<br />
Statslånet, som under kriget hette statligt krigslån, var<br />
formellt frivilligt, men de som inte beställde eller köpte<br />
statsobligationer betraktades som sovjetfientliga<br />
och det kunde medföra olika slags repressalier. Även<br />
för statslån fanns en uppställd plan och den skulle<br />
kommunens exekutivkommitté naturligtvis uppfylla<br />
till 100 %, helst mer. I kommunerna utsågs en eller<br />
flera "låneombud" (laenuvolinik), som skulle förmå<br />
befolkningen att teckna lån, främst med propaganda<br />
och övertalning. <strong>Rickul</strong>s EK utnämnde i april 1945<br />
hela 28 personer som statliga krigslåneombud. Var<br />
och en fick ett tiotal familjer att bearbeta. Dessa ombud<br />
kom från olika yrkeskategorier: lärare, fiskare,<br />
statistiker och jordbrukare. I <strong>Nuckö</strong> bildades en kommission<br />
som skulle hjälpa till att fördela planen bland<br />
lantbrukarna. EK i Hapsals rajoon stadfäste 1952 som<br />
statslåneombud 23 personer i Birkas och 16 personer i<br />
Sutlep. De aggressiva och motsträviga rapporterades<br />
till exekutivkommittén. Denna kunde då som "åtgärd"<br />
höja den statliga leveransnormen för den motsträvige<br />
eller ta bort den eventuellt befintliga rabatten för normen<br />
eller skatten. Motsträvighet kunde även betecknas<br />
som medveten antisovjetisk hållning eller t.o.m.<br />
propaganda. Medlemmar i den lokala exekutivkommittén<br />
som inte var tillräckligt alerta att föreslå medel<br />
och metoder för att uppfylla låneplanen kunde avskedas<br />
och ersättas med barskare partimedlemmar som<br />
var mer "socialistiskt medvetna."<br />
Planekonomin och lantbruket<br />
Förstatligandet av produktionsmedlen innebar att de<br />
kom under unionsregeringens kontroll. Centraliserad<br />
planering av driften blev nödvändig. Enligt den marxistisk-leninistiska<br />
ideologin kunde man undvika ekonomiska<br />
kriser endast om näringslivet styrdes genom<br />
enhetlig planering. På detta sätt kunde över- och underproduktion<br />
undvikas. På längre sikt planerades<br />
näringslivet i femårsperioder, s.k. femårsplaner. Under<br />
den tiden skulle de framlagda målen uppnås.<br />
Översiktliga planer med målsättningar och riktlinjer<br />
antogs vid Sovjetunionens kommunistpartikongresser,<br />
därefter av Högsta Sovjets sessioner. Utgående från<br />
8<br />
Rev A 2006-11-08<br />
unionens planer utarbetade varje unionsrepublik sina<br />
egna detaljerade planer som uppdelades årsvis, eventuellt<br />
även för kortare perioder. Planerna godkändes<br />
av unionsrepublikens maktorgan, först av dess Högsta<br />
sovjet. Man fördelade planerna enligt näringslivets<br />
grenar till länsnivå och därifrån vidare till konkreta<br />
företag eller produktionsenheter via kommunen. Offentliggörandet<br />
av planerna omgavs med en intensiv<br />
propaganda om planernas stora betydelse för den<br />
blomstrande framtiden och uppmaningar till alla att<br />
göra sin plikt, genom att inte bara uppfylla planen<br />
utan även att överskrida dem. För att säkra detta utlyste<br />
man olika former av socialistiska tävlingar. Man<br />
sammanställde tabeller över resultat, ärade vinnarna<br />
på olika sätt, med diplom, premier, medaljer och högtravande<br />
benämningar som t.ex. "socialistisk arbetshjälte".<br />
En sådan dekorerades med medaljen "Skäran<br />
och hammaren". Så var det även på lantbruksområdet.<br />
Planerna sammanställdes av Sovjetunionens Statliga<br />
Plankommitté vid Ministerrådet. Varje unionsrepublik<br />
hade sin planeringskommitté. Estniska Sovjetrepublikens<br />
Ministerrådets Statliga Plankommitté hade<br />
sitt säte i Tallinn. Den delade ut planerna, på lantbruksområdet<br />
sändes de vidare till Jordbruksministeriet<br />
för bearbetning och fördelning till varje läns (senare<br />
rajoons) EK och dess jordbruksavdelning. Även<br />
vid länets EK fanns en plankommitté. Man upprättade<br />
planer för allt som berörde lantbruket: vårsådd, djuruppfödning,<br />
slåtter och höproduktion, äggproduktion,<br />
potatisplockning m.m. Länets EK fördelade planerna<br />
mellan kommunerna, där man gjorde fördelningsberäkningar<br />
på detaljnivån för varje enskild gård. Byombudet<br />
delade ut dem till varje bonde, han skulle<br />
därvid förklara planen och dess betydelse.<br />
Beräkningarna för planeringen grundades på olika<br />
lantbruksstatistiska kontrollräkningar som statistikavdelningen<br />
vid länets EK ordnade. Kommunalanställda<br />
och aktivisterna antecknade på varje gård antalet djur,<br />
fjäderfä, bikupor m.m. Kontrollräkningar av djur<br />
genomfördes två gånger årligen, besådda arealer taxerades<br />
en gång per år. Man företog då och då kontrollbesök.<br />
Resultatet av de statistiska taxeringarna antecknades<br />
i den s.k. hushållningsboken (majapidamisraamat),<br />
som varje gård enligt lag var tvungen att<br />
hålla från den 1 januari 1946. Den innehöll personuppgifter<br />
om alla som bodde i hushållet, deras nationalitet,<br />
skolgång, eventuella vistelser på annan ort<br />
m.m., besådda arealer, antalet djur och fjäderfä, byggnader<br />
och jordbruksinventarier. Sammanfattande uppgifter<br />
bokfördes även i kommunen, där de sammanställdes<br />
och sändes vidare till länets statistikavdelning.<br />
Länens sammandrag var underlag till överstatliga<br />
slutberäkningar vid Statistiska centralstyrelsen i Tallinn.<br />
Produktionsstatistiken beräknades av Statistiska<br />
centralstyrelsen, bl.a. enligt djurbesättningarnas stor-
Change language