12.09.2013 Views

Här - Rickul-Nuckö hembygdsförening

Här - Rickul-Nuckö hembygdsförening

Här - Rickul-Nuckö hembygdsförening

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Rickul</strong> till televerkets förfogande för transport av materiel<br />

och arbetare vid reparationsarbeten på telefonnätet<br />

i trakten.<br />

Skatter och avgifter<br />

Samtliga gårdar betalade jordbruksskatt som beräknades<br />

efter besådd åkerareal. I kommunerna fanns vanligen<br />

en skatteinspektör som registrerade dessa skatter.<br />

Jordbruksskatten tycks klarats av utan större svårigheter,<br />

eftersom de har inte lämnat några spår i protokollen<br />

i form av klagomål eller med några synpunkter i<br />

intervjuerna. Däremot har statslånet varit ett bekymmer.<br />

Statslån<br />

Statslånet, som under kriget hette statligt krigslån, var<br />

formellt frivilligt, men de som inte beställde eller köpte<br />

statsobligationer betraktades som sovjetfientliga<br />

och det kunde medföra olika slags repressalier. Även<br />

för statslån fanns en uppställd plan och den skulle<br />

kommunens exekutivkommitté naturligtvis uppfylla<br />

till 100 %, helst mer. I kommunerna utsågs en eller<br />

flera "låneombud" (laenuvolinik), som skulle förmå<br />

befolkningen att teckna lån, främst med propaganda<br />

och övertalning. <strong>Rickul</strong>s EK utnämnde i april 1945<br />

hela 28 personer som statliga krigslåneombud. Var<br />

och en fick ett tiotal familjer att bearbeta. Dessa ombud<br />

kom från olika yrkeskategorier: lärare, fiskare,<br />

statistiker och jordbrukare. I <strong>Nuckö</strong> bildades en kommission<br />

som skulle hjälpa till att fördela planen bland<br />

lantbrukarna. EK i Hapsals rajoon stadfäste 1952 som<br />

statslåneombud 23 personer i Birkas och 16 personer i<br />

Sutlep. De aggressiva och motsträviga rapporterades<br />

till exekutivkommittén. Denna kunde då som "åtgärd"<br />

höja den statliga leveransnormen för den motsträvige<br />

eller ta bort den eventuellt befintliga rabatten för normen<br />

eller skatten. Motsträvighet kunde även betecknas<br />

som medveten antisovjetisk hållning eller t.o.m.<br />

propaganda. Medlemmar i den lokala exekutivkommittén<br />

som inte var tillräckligt alerta att föreslå medel<br />

och metoder för att uppfylla låneplanen kunde avskedas<br />

och ersättas med barskare partimedlemmar som<br />

var mer "socialistiskt medvetna."<br />

Planekonomin och lantbruket<br />

Förstatligandet av produktionsmedlen innebar att de<br />

kom under unionsregeringens kontroll. Centraliserad<br />

planering av driften blev nödvändig. Enligt den marxistisk-leninistiska<br />

ideologin kunde man undvika ekonomiska<br />

kriser endast om näringslivet styrdes genom<br />

enhetlig planering. På detta sätt kunde över- och underproduktion<br />

undvikas. På längre sikt planerades<br />

näringslivet i femårsperioder, s.k. femårsplaner. Under<br />

den tiden skulle de framlagda målen uppnås.<br />

Översiktliga planer med målsättningar och riktlinjer<br />

antogs vid Sovjetunionens kommunistpartikongresser,<br />

därefter av Högsta Sovjets sessioner. Utgående från<br />

8<br />

Rev A 2006-11-08<br />

unionens planer utarbetade varje unionsrepublik sina<br />

egna detaljerade planer som uppdelades årsvis, eventuellt<br />

även för kortare perioder. Planerna godkändes<br />

av unionsrepublikens maktorgan, först av dess Högsta<br />

sovjet. Man fördelade planerna enligt näringslivets<br />

grenar till länsnivå och därifrån vidare till konkreta<br />

företag eller produktionsenheter via kommunen. Offentliggörandet<br />

av planerna omgavs med en intensiv<br />

propaganda om planernas stora betydelse för den<br />

blomstrande framtiden och uppmaningar till alla att<br />

göra sin plikt, genom att inte bara uppfylla planen<br />

utan även att överskrida dem. För att säkra detta utlyste<br />

man olika former av socialistiska tävlingar. Man<br />

sammanställde tabeller över resultat, ärade vinnarna<br />

på olika sätt, med diplom, premier, medaljer och högtravande<br />

benämningar som t.ex. "socialistisk arbetshjälte".<br />

En sådan dekorerades med medaljen "Skäran<br />

och hammaren". Så var det även på lantbruksområdet.<br />

Planerna sammanställdes av Sovjetunionens Statliga<br />

Plankommitté vid Ministerrådet. Varje unionsrepublik<br />

hade sin planeringskommitté. Estniska Sovjetrepublikens<br />

Ministerrådets Statliga Plankommitté hade<br />

sitt säte i Tallinn. Den delade ut planerna, på lantbruksområdet<br />

sändes de vidare till Jordbruksministeriet<br />

för bearbetning och fördelning till varje läns (senare<br />

rajoons) EK och dess jordbruksavdelning. Även<br />

vid länets EK fanns en plankommitté. Man upprättade<br />

planer för allt som berörde lantbruket: vårsådd, djuruppfödning,<br />

slåtter och höproduktion, äggproduktion,<br />

potatisplockning m.m. Länets EK fördelade planerna<br />

mellan kommunerna, där man gjorde fördelningsberäkningar<br />

på detaljnivån för varje enskild gård. Byombudet<br />

delade ut dem till varje bonde, han skulle<br />

därvid förklara planen och dess betydelse.<br />

Beräkningarna för planeringen grundades på olika<br />

lantbruksstatistiska kontrollräkningar som statistikavdelningen<br />

vid länets EK ordnade. Kommunalanställda<br />

och aktivisterna antecknade på varje gård antalet djur,<br />

fjäderfä, bikupor m.m. Kontrollräkningar av djur<br />

genomfördes två gånger årligen, besådda arealer taxerades<br />

en gång per år. Man företog då och då kontrollbesök.<br />

Resultatet av de statistiska taxeringarna antecknades<br />

i den s.k. hushållningsboken (majapidamisraamat),<br />

som varje gård enligt lag var tvungen att<br />

hålla från den 1 januari 1946. Den innehöll personuppgifter<br />

om alla som bodde i hushållet, deras nationalitet,<br />

skolgång, eventuella vistelser på annan ort<br />

m.m., besådda arealer, antalet djur och fjäderfä, byggnader<br />

och jordbruksinventarier. Sammanfattande uppgifter<br />

bokfördes även i kommunen, där de sammanställdes<br />

och sändes vidare till länets statistikavdelning.<br />

Länens sammandrag var underlag till överstatliga<br />

slutberäkningar vid Statistiska centralstyrelsen i Tallinn.<br />

Produktionsstatistiken beräknades av Statistiska<br />

centralstyrelsen, bl.a. enligt djurbesättningarnas stor-

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!