o o ty så roar mig att måla om nagra västerbottniska bildberättare
o o ty så roar mig att måla om nagra västerbottniska bildberättare
o o ty så roar mig att måla om nagra västerbottniska bildberättare
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
porträtt av bruk och<br />
gårdar<br />
Karin Eriksson •<br />
Johan Brändström. Gård i Ersmark, 1912<br />
I kulturhistoriska museer och samlingar<br />
återfinner man en kategori äldre målningar<br />
och teckningar s<strong>om</strong> på sätt och vis står<br />
utanför konsthistoriens stilväxlingar. Det<br />
är de talrika topografiska skildringar s<strong>om</strong><br />
under 1700- och 1800-talen <strong>måla</strong>des eller<br />
tecknades från bruk, gårdar och städer och<br />
s<strong>om</strong> inte förrän i våra dagar uppf<strong>att</strong>ats s<strong>om</strong><br />
något annat än kulturhistoriska dokument.<br />
De topografiska <strong>måla</strong>rna övade upp en otrolig<br />
skicklighet i exakt verklighet<strong>så</strong>tergivning<br />
- en skicklighet s<strong>om</strong> många gånger<br />
gav deras bilder en opersonlig prägel. Genren<br />
kan till en del föras tillbaka på gravyrverket<br />
Suecia antiqua et hodierna ( 1668 -<br />
1715 ), men ett mera direkt samband har<br />
den med bruksporträtten från 1700-talets<br />
början. Här fanns den vetenskapliga noggrannheten<br />
i förhållande till motivet s<strong>om</strong><br />
Sveciaverket saknade. Från landskapsmåleriet<br />
övertogs k<strong>om</strong>positions schemat med<br />
centralper spekti vi sk återgivning ofta från<br />
en upphöjd position och metoden <strong>att</strong> skapa<br />
djup i bilden med hjälp av tre skiktning i<br />
förgrund, mellangrund och bakgrund.<br />
De topografiska bilderna tillk<strong>om</strong> i allmänhet<br />
på beställning av en bruks- eller<br />
gårdsägare. De placerades i ägarens hem<br />
s<strong>om</strong> väggdekoration eller visades s<strong>om</strong> reklam<br />
för företaget.<br />
Under senare år har man börjat uppsk<strong>att</strong>a<br />
de topografiska bilderna ock<strong>så</strong> för deras<br />
måleriska kvaliteter och framför allt kanske<br />
för den naivitet många av dem utstrålar<br />
och s<strong>om</strong> gör dem själsligt besläktade<br />
med den naiva konsten i vår tid. Bredvid<br />
de mer yrkesmässigt arbetande topografiska<br />
<strong>måla</strong>rna arbetade nämligen en hel kader<br />
av amatörer eller dilettanter i de flesta<br />
fall tillhörande de bildade klasser, där<br />
teckning och målning ingick s<strong>om</strong> ett led i<br />
uppfostran. Ock<strong>så</strong> dessa har först och<br />
främst ambitionen <strong>att</strong> ge en korrekt och<br />
detaljerad bild av motivet, men perfektionen<br />
saknas, och det s<strong>om</strong> skulle vara en korrekt<br />
återgivning av verkligheten enligt det<br />
gängse schemat, blir istället en bild präglad<br />
av den naive konstnärens kärleksfulla<br />
<strong>om</strong>sorg <strong>om</strong> detaljen.<br />
De äldsta kända topografiska porträtten<br />
från västerbottniskt <strong>om</strong>råde tillk<strong>om</strong> inte<br />
förrän långt in på 1800-talet. Innan dess<br />
har vi inte andra bilder från vårt län än<br />
gravyren av Umeå i sueciaverket och någ-<br />
127