o o ty så roar mig att måla om nagra västerbottniska bildberättare
o o ty så roar mig att måla om nagra västerbottniska bildberättare
o o ty så roar mig att måla om nagra västerbottniska bildberättare
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
de sig befryndad med den gode pastor Linder,<br />
visar han i en av sina målningar, s<strong>om</strong><br />
är en fri <strong>om</strong>tolkning av ett av Linders<br />
gårdsporträtt från Strand. Med friskhet<br />
har Erik Persson tagit upp Linders ystra<br />
hästar i förgrunden och lika<strong>så</strong> det naivt<br />
skildrade ekipaget på väg upp till gården.<br />
I Umeå bodde en annan kunnig amatör<strong>måla</strong>re<br />
- Jacob Oscar Högstadius (1829-<br />
1903), lektor och samtidigt teckningslärare<br />
vid Umeå läroverk. I unga år hade han<br />
haft kontakt med folkminnes samlaren P.A.<br />
Säve i Visby. S<strong>om</strong> hembygds<strong>måla</strong>re har<br />
han lämnat efter sig en ur kulturhistorisk<br />
synpunkt mycket värdefull produktion. Tack<br />
vare hon<strong>om</strong> vet vi hur Baggböle <strong>så</strong>gverk<br />
<strong>så</strong>g ut under dess storhetstid och hur<br />
Umeå tedde sig före branden 1888. Många<br />
av hans målningar är <strong>ty</strong>värr förskingrade;<br />
men några är kända gen<strong>om</strong> reproduktioner<br />
och xylografier i bland annat Ny Illustrerad<br />
Tidning 1874, där fyra av dem<br />
återgivits med en utförlig k<strong>om</strong>mentar av<br />
J. A. Linder. Laverad teckning från Sävar bruk, 1858<br />
hon<strong>om</strong> själv. I sina bilder visar Högstadius<br />
prov på noggrann iakttagelse av motivet.<br />
Ett naivt drag lyser ock<strong>så</strong> igen<strong>om</strong>.<br />
Skildringen är aldrig schablonartad utan<br />
man känner bak<strong>om</strong> den en upplevelsens<br />
friskhet, s<strong>om</strong> skvallrar <strong>om</strong> konstnärens<br />
uppriktiga känsla för motivet.<br />
Kring sekelskiftet 1900 uppstod en genre<br />
s<strong>om</strong> är besläktad med det äldre topografiska<br />
måleriet, men ändå har en annorlunda<br />
ställning i socialt och konstnärligt<br />
avseende, nämligen gårdsmåleriet. S<strong>om</strong><br />
en följd av de nationalistiska strömningarna<br />
under 90-talet samt e<strong>mig</strong>rationen<br />
och den därav orsakade egnahemsrörelsen<br />
växte en slags stolthet fram för den<br />
egna torvan och den egna gården. Att ha<br />
ett olje<strong>måla</strong>t porträtt av den älskade hemgården<br />
blev alltmer populärt och de s<strong>om</strong><br />
reste till Amerika ville ock<strong>så</strong> gärna ha<br />
en tavla av fädernegården med i bagaget.<br />
Gårdsmåleriet har uppmärksammats<br />
starkt på senare år och i Skåne och Hal-<br />
129
Change language