o o ty så roar mig att måla om nagra västerbottniska bildberättare
o o ty så roar mig att måla om nagra västerbottniska bildberättare
o o ty så roar mig att måla om nagra västerbottniska bildberättare
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
C. J. F. Plagemann. Blyertsteckning av Bygdeå kyrka, 1837.<br />
ra inexakta vyer utförda av förbiresande<br />
utländska resenärer. Här skall tre av de<br />
flitigaste topografiska skildrarna i korthet<br />
presenteras.<br />
Synnerligen värdefulla s<strong>om</strong> tidsdokument<br />
är Carl Johan Fredrik Plagemanns serie<br />
blyertsteckningar utförda under tjänsteresor<br />
i Norrland, Dalarna, Västmanland och på Gotland<br />
mellan 1833 och 1856. Plagemann var<br />
ursprungligen apotekare, men k<strong>om</strong> till övre<br />
Norrland 1835 med regeringens uppdrag <strong>att</strong><br />
undervisa allmogen i framställning av salpeter<br />
och pottaska. Han avancerade senare<br />
till salpetersjuderidirektör för norra distriktet<br />
och var tidvis bos<strong>att</strong> i Piteå och Umeå. I<br />
bortåt 170 blyertsteckningar, vilka publicerats<br />
med en utförlig k<strong>om</strong>mentar av Carl Johan<br />
Lamm, har han avbildat bebyggelsen i<br />
de brukssamhällen, byar och städer där han<br />
rest. Plagemanns teckningar är ofta de enda<br />
vittnesbörd vi har <strong>om</strong> hur dessa platser<br />
tedde sig under 1800-talets förra del.<br />
Verklighetsskildringen är mycket exakt<br />
och konstnärliga stilgrepp lyser med sin<br />
frånvaro. Han bekymrar sig inte <strong>om</strong> landskapsmåleriets<br />
k<strong>om</strong>positionsschema och<br />
hans teckningar saknar helt staffagefigurer<br />
i form av människor eller kreatur. Man kan<br />
knappast heller tala <strong>om</strong> en naiv inställning<br />
till motiven, snarast är teckningarna <strong>att</strong> likna<br />
vid en noggrann vetenskapsmans anteckningar.<br />
En flitig topografisk tecknare, i synnerhet<br />
under äldre år, var ock<strong>så</strong> k<strong>om</strong>minister<br />
Johan Anders Linder fxån Umeå landsför-<br />
128<br />
samling (1783-1877). De bilder vi känner<br />
till av hans hand har alla en <strong>om</strong>edelbar<br />
charm. Trots <strong>att</strong> syftet i allmänhet är <strong>att</strong><br />
göra en dokumentärbild är den naiva grundtonen<br />
d<strong>om</strong>inerande. Många av Linders topografiska<br />
bilder av bruk, gårdar och kyrkor<br />
tillk<strong>om</strong> s<strong>om</strong> en artighetsgest mot ägaren<br />
Under en resa till Jämtland 1853 blev han<br />
vänligt mottagen i prästgårdar och herrgårdar<br />
under vägen.<br />
Väl hemk<strong>om</strong>men bearbetade han sina<br />
reseskisser och skickade teckningarna laverade<br />
eller akvarellerade till de olika familjer<br />
han gästat med ett tack för senast.<br />
Den här återgivna laverade teckningen<br />
var emellertid ett beställningsarbete. Den<br />
visar <strong>så</strong>gen och herrgården i Sävar 1858.<br />
Brukspatron Erik Forsell hade vid denna<br />
tid för avsikt <strong>att</strong> sälja bruket och <strong>så</strong>gen<br />
och behövde därför bilder av anläggningen<br />
<strong>att</strong> visa för hugade spekulanter. Han kontaktade<br />
därför pastor Linder och bad denne<br />
teckna ett porträtt av bruket och dess<br />
byggnader från flera håll samt av lastageplatsen<br />
i Skeppsvik. När de laverade teckningarna<br />
väl var klara och iväg sända med<br />
konsul Forsell till England, uppenbarade<br />
sig ännu en spekulant och Linder fick upprepa<br />
arbetet än en gång. Denna gång var<br />
det <strong>så</strong> brådskande <strong>att</strong> han måste be sin<br />
överordnade prosten A. A. Grafström <strong>om</strong><br />
hjälp och denne ställde villigt upp för <strong>att</strong><br />
göra molnen och förgrunden med dess figurer.<br />
Att vännäsbynaiven Erik Persson kän-
Change language