o o ty så roar mig att måla om nagra västerbottniska bildberättare
o o ty så roar mig att måla om nagra västerbottniska bildberättare
o o ty så roar mig att måla om nagra västerbottniska bildberättare
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
vara till. Gen<strong>om</strong>trängande sjöfågelsrop<br />
fick <strong>mig</strong> på benen. Lockande, enträgna<br />
främmande visslingar och ljud. Först<br />
stannade jag på förstukvisten. Berusade<br />
<strong>mig</strong> med allt det jag längtat <strong>mig</strong> sjuk efter<br />
i vinter. Lät det strömma in i <strong>mig</strong> och<br />
skölja <strong>mig</strong> invärtes. Sen började jag härma<br />
fåglarna. Försökte snylta in <strong>mig</strong> i kören.<br />
Men ingen lät sig luras. Det var bara jag<br />
själv s<strong>om</strong> fick utlopp för ett överskott av<br />
känslor. Barfläckarna mellan björkarna var<br />
inte stora, men några ärlor hade hittat dem<br />
och gjorde bugande turer för <strong>mig</strong> i någon<br />
slags improviserad vårbalett. Långsamt<br />
drog jag <strong>mig</strong> ner mot sjön. För några dar<br />
sen spelade vi bandy på isen, ungarna och<br />
jag. Idag föreföll det of<strong>att</strong>bart. Nu var den<br />
redan uppluckrad och hade släppt strandkanten<br />
på sina håll. Och solen forts<strong>att</strong>e<br />
<strong>att</strong> fräta på den. Våren har brått<strong>om</strong> här i<br />
norr. Är otålig, nästan våldsam när den<br />
k<strong>om</strong>mer. Man vill be den vänta litet. Ransonera<br />
med sin kraft. - Det k<strong>om</strong> ett streck<br />
tranor över <strong>mig</strong> medan jag stod vid sjön.<br />
Med vinande, piskande vingslag och klagande,<br />
ödesmättade strupljud. Transkriet känns<br />
s<strong>om</strong> lappmarkens röst framför andra.<br />
Jag rusar uppför trappan och in i kammaren.<br />
Mitt allra heligaste. Klämmer upp färg på<br />
paletten, blandar och <strong>måla</strong>r några timmar<br />
och är nära den fullständiga lyckan. Det<br />
var ett skogsbryn på andra sidan myren s<strong>om</strong><br />
s<strong>att</strong>e fart på <strong>mig</strong> idag. Det stod i vårens<br />
136<br />
speciella brunvioletta färg mot skarsnöns<br />
blekblå. Jag skvalpade nästan ut mjölken i<br />
byttan, <strong>så</strong> brått fick jag <strong>att</strong> k<strong>om</strong>ma hem<br />
kvickt med mitt synintryck i behåll.<br />
Det är tidig söndagsmorgon. Nyss gick jag<br />
med lördagskvällens brev till postlådan.<br />
Gen<strong>om</strong> hela byn. Alla hus sov. Ingen var<br />
uppe. Känslan av <strong>att</strong> rå <strong>om</strong> byn ensam var<br />
ovanlig. Jag kunde stå mitt på vägen och<br />
titta på Viklunds ljusblå stuga mot jordbrun<br />
barmark i morgonljus <strong>så</strong> länge jag<br />
ville, utan <strong>att</strong> någon undrade vad det tagit<br />
åt lärarinna. Och jag kunde trampa på v<strong>att</strong>enpölarnas<br />
n<strong>att</strong>gamla is före alla andra<br />
och roa <strong>mig</strong> med det fina klirret.s<strong>om</strong> det<br />
barn jag var just då.<br />
Vårkvällarna här i norr är inte lika bra<br />
s<strong>om</strong> rnornarna. De gör bara ont. Resulterar<br />
i dunkla känslor av oro, ensamhet,<br />
längtan, smärta och allt vad det heter i<br />
böckernas värld. Mornarna däremot är fina<br />
friska, beslutsamma. Då <strong>måla</strong>r jag utan tvekan.<br />
Kanske med näring från kvällens vånda.<br />
Efteråt känner jag <strong>mig</strong> tvättad invärtes.<br />
Borta är allt det unket självömkande från<br />
kvällen innan.<br />
Någon enstaka gång har det hänt <strong>att</strong> jag<br />
<strong>ty</strong>ckt <strong>mig</strong> ha en uppgift med mitt <strong>måla</strong>nde.<br />
Ut<strong>om</strong> den förstås <strong>att</strong> rädda <strong>mig</strong> själv, <strong>att</strong><br />
överleva isolering och arktiskt mörker.<br />
Det är när jag ser på min skolvärld s<strong>om</strong>
Change language