Grundvatten av god kvalitet. SGU Rapport. - Sveriges geologiska ...

EU:s nitratdirektiv, kommande EU-direktiv om deponering av avfall och
EU:s ramdirektiv om vatten är, eller kommer att bli, verkningsfulla styrmedel
för att åtgärder vidtas för att skydda eller förbättra grundvattnets kvalitet
och kvantitet.
Den ökande mängden ersättningsanspråk från brunnsägare, som har fått sitt
dricksvatten förstört genom vägsaltning, kan verka som ett ekonomiskt
styrmedel för att vidta åtgärder för att minska påverkan från vägsaltning.
Delmålen som syftar till att grundvatten skall bidra till en säker dricksvattenförsörjning
är förankrade hos Naturvårdsverket och Boverket. Länsstyrelser
och kommuner är viktiga aktörer när det gäller att ta fram
underlagsmaterial för att ta ställning till vilka geologiska formationer som
behöver lagligt skydd. Det gäller också fastställande av skyddsområden för
vattentäkter, liksom handläggning av vattentäktsärenden i bristområden. För
att dessa arbeten skall kunna genomföras behövs med största sannolikhet en
resursförstärkning. Resurser, som inte finns idag, behövs för att kunna möta
ersättningskrav för begränsningar i markanvändningen inom skyddade områden.
Jordbruksverket har informerats om haltmålet av nitrat i grundvatten
och har beräknat vad olika åtgärder inom jordbruket regionalt innebär för
kväveläckagens storlek. Deras bedömning är att målet inte kan nås inom
vissa delar av sydligaste Sverige utan att drastiska åtgärder vidtas. Som
sektorsmyndighet för avfall och förorenad mark arbetar Naturvårdverket
med åtgärdsplaner och åtgärdsmål inom dessa områden. Förorenad mark
kommer med största säkerhet fortfarande år 2020 att vara orsak till att
grundvatten lokalt inte bidrar till en god miljö för växter och djur i anslutna
ytvattensystem. Däremot har åtgärder vidtagits för att förorenad mark inte
skall utgöra ett hot mot dricksvattenförsörjningen.
25