Grundvatten av god kvalitet. SGU Rapport. - Sveriges geologiska ...

Detta innebär att:
- grundvattenförande sand- och grusavlagringar liksom sedimentärt och
kristallint berg med naturligt eller förstärkt grundvattenflöde, som är
eller kan bli av vikt för vattenförsörjningen har skydd mot exploatering
som begränsar användningen av vattnet
- skyddet av grundvatten och vattenförsörjningsintressena väger tyngre
än andra exploateringsintressen av eller på den aktuella geologiska formationen,
som skall betraktas som ett objekt av riksintresse
I ett internationellt perspektiv är grundvattenförekomsterna i Sverige små
både till yta och volym. Det gäller framför allt grundvatten i berggrunden.
Med undantag för Skåne saknar landet stora sammanhängande
grundvattenförande geologiska lager (akviferer) av den typ som dominerar
i kontinentala Europa. Totalt sett finns de mest användbara grundvattentillgångarna
i de sand- och grusavlagringar som avsattes vid den
senaste landisens avsmältning. Även dessa är vanligen förhållandevis
små till omfånget. Undantag finns, t ex utmed de större älvarna, där
grundvattenförande grus- och sandterrasser avsatts utefter långa sträckor.
Den ofta stora porositeten även hos de små grundvattenförande jordlagren
gör dock att dessa innehåller vattenvolymer som räcker för vattenförsörjningen
även för stora samhällen.
De svenska grundvattenförhållandena jämfört med dem som är vanliga i
mellersta och södra Europa innebär både för- och nackdelar. Genom att
akvifererna är små men många är det lätt att definiera skyddsbehoven för
var och en av dem, och eventuella skador blir generellt sett mindre allvarliga
för den totala grundvattenförekomsten genom att spridningen av
en skada vanligen blir begränsad. Samtidigt kan spridningen till ytvatten
ske snabbare och bli mer omfattande med risk för ekologiska effekter.
Avsaknaden av stora akviferer gör att grundvattentillgångarna i närheten
av de större samhällena inte räcker till för försörjningen. Det är vanligt i
33