Grundvatten av god kvalitet. SGU Rapport. - Sveriges geologiska ...

More documents

Recommendations

Info

70 Det har hänt att anläggningsarbeten som föregåtts av miljökonsekvensbeskrivningar ändå har inneburit negativa konsekveser, då givna villkor inte har kunnat hållas. Det beror inte sällan på brist i kommunikation mellan naturvetenskapens företrädare och entreprenörens tekniker. Om planering och utnyttjandet av de juridiska styrmedlen förblir som idag, så skulle det troligen innebära att vattenförsörjningsmöjligheterna inom många fastigheters närområden skulle minska på många öar och i kustnära områden som både hyser permanentboende och är kraftigt exploaterade av fritidsbebyggelse. En hållbar utveckling i kust- och skärgårdsområden skulle vara avlägsen. I tätbebyggda områden skulle grundvattennivåerna lokalt sjunka om inte avledandet av dagvatten kompenseras. Undermarksbyggande kommer troligtvis då och då att medföra otillåtet sänkta grundvattennivåer. Bevattning av grödor, parker och fritidsanläggningar kommer att även fortsättningsvis innebära ett slöseri med vattenresurser, i och med att det görs vid tidpunkter då merparten avdunstar. • Vattenförsörjningfrågorna måste få en mer central roll i kommunernas översiktsplanering. Det är speciellt viktigt i områden med knappa tillgångar av grundvatten eller där risk föreligger för saltvatteninträngning vid överuttag. I vissa områden är en regional långsiktig planering nödvändig. • Kommunerna måste använda sig av de redan befintliga juridiska styrmedlen för att kräva tillstånd att anlägga vattentäkter förenade med krav på ev. restriktioner på uttagsmängder i områden där skäl för detta föreligger. • Vattenförsörjningsplaneringen skall grunda sig på adekvat hydrogeologiskt underlag. Tillämpningen av EU:s ramdirektiv för vatten kommer att kräva åtgärder som bidrar till att delmålet nås.
Insatser för att klara delmålet innebär inte så stora effekter på människans hälsa, med undantag för personer med för högt blodtryck. Genom att undvika långsiktiga grundvattensänkningar kan flora och fauna som framför allt är knutna till fuktiga områden i grundvattnets utströmningsområden bevaras. Effekterna torde vara positiva för kulturmiljön i och med att stabila grundvattenförhållanden inte innebär plötsliga förändringar i förutsättningar för förruttningsprocesser eller markstabilitet. Kostnader för kommunernas merinsatser för att ge vattenförsörjningsplaneringen en mer central plats i översiktsplaneringen tas upp under Ökade kostnader för kommunerna för utökadhandläggning av tillståndsärenden för vattentäkter i bristområden kan ungefärligen motsvara kostnader för 10% av en tjänst i genomsnitt. Det skulle innebära sammanlagt ca 12 milj. kr. Produktion av adekvat hydrogeologiskt underlagsmaterial för områden, där risk för brist på grundvatten föreligger, främst kustområden, beräknas kosta ca 30 milj. kr. utöver kostnader för produktionen fram till 2008 enligt SGU:s verksamhetsplan. Det skulle betyda att en personalförstärkning på 6-8 personer under en åttaårsperiod skulle behövas vid SGU. Utöver detta skulle det behövas förstärkt datastöd. Som åtgärd för att nå delmålet 8c (” ”) under miljökvalitetsmålet föreslås att 80% av Sveriges yta skall vara hydrogeologiskt undersökt i skala 1:50 000 till år 2008 alternativt 2010 eller 2012. Det skulle innebära resursinsatser i storleksordningen 500 milj kr och en personalförstärkning på ca 100 hydrogeologer. Det är orimligt med tanke på tillgängliga lokaler, undersökningsutrustning, datastöd och tillgänglig kompetens i Sverige. Lösningen till att få bättre hydrogeologiskt planeringsunderlag ligger i att komplettera befintligt underlag i skala 1:250 000 i områden där behov finns. Kompletteringar kan till stor del göras som ”skrivbordsprodukter” med uppgifter ur olika databaser. Mycket grovt beräknade resurser är 10 milj. kr, motsvarande en personalförstärkning av 2 personer vid SGU under 10 år. 71
Page 1 and 2:
Redovisning av ett regeringsuppdrag
Page 3 and 4:
Grundvatten av god kvalitet För in
Page 5 and 6:
Förord Riksdagen har lagt fram fem
Page 7:
Innehållsförteckning Sammanfattni
Page 10 and 11:
• 1. Skydd av värdefulla grundva
Page 12 and 13:
Delmålen för 2010 bör rimligtvis
Page 14 and 15:
torsmyndigheter och med dem som ska
Page 16 and 17:
Behov av förändringar Vad orsakar
Page 18 and 19:
Delmål Två aspekter på grundvatt
Page 20 and 21:
• 2.Grundvattenkvalitet med avsee
Page 22 and 23: Målet fortsätter att gälla enlig
Page 24 and 25: Områden där risk för brist på g
Page 26 and 27: • Se över lagstiftningen i syfte
Page 28 and 29: Konsekvenser Många av förslagen s
Page 30 and 31: Kostnader uppkommer på grund av re
Page 32 and 33: Sakområde Mått Drivkrafter Total
Page 35 and 36: Detta innebär att: - grundvattenf
Page 37 and 38: En omständighet som kan ha bidragi
Page 39 and 40: Underlag för bedömning av grundva
Page 41 and 42: Det innebär att: - vattenkvalitete
Page 43 and 44: Behov av förändringar i Sverige 1
Page 45 and 46: denne. Tillsynsmyndigheternas uppgi
Page 47: • förbättra planeringsunderlage
Page 50 and 51: 48 fastställda enligt ett föråld
Page 52 and 53: 50 Den övergripande drivkraften ä
Page 54 and 55: • Kommunerna inventerar privata b
Page 56 and 57: 54 efterföljs. (2) Ackrediteringen
Page 58 and 59: 56 Utvecklingen med avseende på va
Page 60 and 61: 58 Grundvatten under tätorter och
Page 62 and 63: 60 nium kan däremot uppnå sådana
Page 64 and 65: 62 eller kompletterat med bottendr
Page 66 and 67: 64 Strängare regler för deponerin
Page 69 and 70: Det innebär att: - mark och vatten
Page 71: - Lägg större vikt vid analys av
Page 75: • Föroreningar skall inte begrä
Page 78 and 79: Nystén, T & Suokko, T (eds.) (1998
Page 80: Ackreditering Befullmäktigande att
show all

Grundvatten av god kvalitet. SGU Rapport. - Sveriges geologiska ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?