Grundvatten av god kvalitet. SGU Rapport. - Sveriges geologiska ...

54
efterföljs. (2) Ackrediteringen är förknippad med kostnader för både myndigheter
och entreprenörer. För entreprenörens del är det en engångskostnad
(främst tid för att förvärva nödvändig kompetens). Vidare krävs resurser för att
administrera systemet inkl. information, utbildning och rådgivning. (3) Anmälningsplikten
för vatten- och energiborrning kräver en viss insats av fastighetsägarna
(tid för att fylla i blanketter) som dock knappast kan vara särskilt
betungande. Därtill kommer kostnader för administration (lagring av data,
information till allmänheten etc.) i tillsynsmyndigheten.
Ett förslag till närmare uppläggning av systemet inkl kostnadsberäkningar
kommer att utarbetas av SGU i samarbete med branschorganen SVEP, Geotec
och Avanti och redovisas under hösten 1999. Ett räkneexempel som belyser
storleksordningen på kostnaderna för samhället redovisas i rutan nedan. Det är
rent hypotetiskt och ska ej uppfattas som ett konkret förslag.
Åtgärderna påverkar knappast nämnvärt sysselsättning,
regional balans eller sociala förhållanden. Certifieringen kan leda till att några
entreprenörer drar sig ur branschen (t.ex. sådana som har brunnsborrning som
bisyssla). Detta kan i och för sig vara positivt om det innebär att oseriösa
företag sållas ut (vilket är till fördel för konsumenterna). Om det å andra sidan
leder till en påtaglig koncentration i branschen kan det vara till förfång för
konsumenterna. Hur som helst kan priserna förväntas öka något (vilket dock
bör motsvaras av högre kvalitet på arbetet inkl. ökad trygghet för kunderna).
Vidare kan eventuellt viss ”lönnborrning” förekomma. Detta problem kanske
ändå inte behöver bli så omfattande eftersom de auktoriserade entreprenörerna
bör ha starka incitament att hålla efter illegal verksamhet.