Grundvatten av god kvalitet. SGU Rapport. - Sveriges geologiska ...

More documents

Recommendations

Info

Konsekvenser Många av förslagen syftar till att skapa gynnsamma förutsättningar för en uthållig försörjning med dricksvatten av god kvalitet (bl.a. genom att förstärka det lagliga skyddet av grundvattenförekomster och se till att vederbörlig hänsyn tas till det långsiktiga behovet av dricksvatten i samband med beslut om markanvändning på lokal nivå). Vad detta får för konkreta effekter är dock svårt att säga. Andra förslag med en tydligare koppling mellan åtgärd och effekt i miljön ”ägs” av sektormyndigheter (t.ex. Boverket, Jordbruksverket och Vägverket) som förutsätts svara för konsekvensanalyserna. Föroreningar av grundvattnet kan leda till att kostnaderna för att producera dricksvatten ökar och till att livsmiljön för växter och djur försämras. Intäkterna för samhället av ett förstärkt grundvattenskydd består bl.a. i att undvika dessa kostnadsökningar samt att minska riskerna för sjukdomar, vilket också är förenat med kostnader för samhället (t.ex. i form av produktionsbortfall och sjukvård). Dessa intäkter ska vägas mot dels direkta kostnader för att administrera grundvattenskyddet (geologiska undersökningar, inventeringar, mätningar, planering, lagstiftning, tillsyn etc) som kan approximeras någorlunda, dels mot skyddets konsekvenser för andra verksamheter som är mer svårgripbara. Det kan t.ex. handla om att avstå från att utnyttja en grusås som grustäkt eller att tvingas välja det näst bästa alternativet att lokalisera en väg eller annan anläggning. Intäkter Kostnader Minskade kostnader för att producera dricksvatten Minskade kostnader genom minskade risker för sjukdomar p.g.a. förorenat dricksvatten Godare dricksvatten Bättre livsbetingelser för växter och djur Minskade kostnader för att åtgärda skador genom olycksfall 26 Kostnader för lagstiftning och för att upprätthålla regelsystemet Kostnader för planeringsarbete på länsstyrelser och i kommuner Omställning och ev. minskning av jordbruksproduktionen 1 Ökade anläggningskostnader för landsvägar, järnvägar och flygplatser Ökade kostnader för andra typer av anläggningar (t.ex. avfallsdeponier) En samhällsekonomisk kalkyl i egentlig mening verkar därför vara svår att åstadkomma. Ett problem är att intäkterna och i stor utsträckning även kostnaderna är hypotetiska (konsekvenserna kan inte överblickas). Ett annat problem är att försörjningssituationen varierar lokalt, vilket innebär att det 1 Med tanke på att jordbruket är en starkt subventionerad verksamhet kan det mycket väl vara lönsamt för såväl samhället som staten att jordbruksproduktionen minskar.
inte går att fastställa något enhetligt pris (alternativkostnad) för grundvatten. Det innebär att hotet mot dricksvattenförsörjningen av en viss riskfaktor, t.ex. ett vägbygge, en avfallsdeponi eller en grustäkt varierar med hänsyn till specifika lokala geologiska förhållanden. Däremot är det naturligtvis värdefullt om man i de konkreta situationer där dricksvattenförsörjningen kommer i konflikt med olika exploateringsintressen gör en noggrann avvägning som helst innefattar en samhällsekonomisk analys av olika alternativ. 2 Konsekvenser för djur och växter är ännu svårare att precisera i ekonomiska termer. Här tillkommer dessutom ett större mått av subjektivitet vid själva värderingen. Är det t.ex. rimligt att ”en lekplats för havsöring i en bäck som får sitt vatten från utläckande grundvatten, är lika viktig som det kommunala vattenbehovet” eller att ”en planerad dragning av en järnväg får stryka på foten för att den skulle komma att förändra grundvattenförhållandena och därmed inkräkta på en ovanlig flora som är beroende av utläckande kalkrikt grundvatten”? 3 Tillämpat skydd av geologiska avlagringar som är betydelsefulla för vattenförsörjningen liksom restriktioner mot grundvattennivåsänkningar innebär positiva effekter på såväl natur- som kulturmiljön till år 2010. Mark/grundvattensystemet är ett trögt system, vilket innebär att effekterna på naturmiljö och hälsa av insatta åtgärder för att minska olika verksamheters miljöpåverkan är små år 2010. De bör vara betydligt större år 2020. Ett förbättrat skydd av vattentäkter är positivt för hälsan. Det borde kunna minska frekvens och konsekvenser av sjukdomsutbrott, som är relaterade till dricksvatten (Enligt SLV:s rapportering om dricksvattentillsynen 1996 avseende allmänna och förordnande vattentäkter (3899 st ingick) kunde 6 sjukdomsutbrott som tillsammans drabbade ca 3500 personer relateras till dricksvatten berett av grundvatten (SLV, Rapport 1/98) Intäkterna består av de kostnader som samhället undviker i framtiden för att rena förorenat vatten. Vidare undviker man produktionsbortfall förorsakat av sjukdomsutbrott på grund av förorenat dricksvatten och därmed förknippade sjukvårdskostnader. Vissa tentativa beräkningar redovisas i delmålsrapporterna för att belysa storleksordningen. 2 Exempel på sådan utvärdering finns i Sandström, Mikael, Naturvårdsverket, Rapport 4876 (Stockholm 1998) 3 (SOU 1994:97), Bilaga 1, s.59. 27
Page 1 and 2: Redovisning av ett regeringsuppdrag
Page 3 and 4: Grundvatten av god kvalitet För in
Page 5 and 6: Förord Riksdagen har lagt fram fem
Page 7: Innehållsförteckning Sammanfattni
Page 10 and 11: • 1. Skydd av värdefulla grundva
Page 12 and 13: Delmålen för 2010 bör rimligtvis
Page 14 and 15: torsmyndigheter och med dem som ska
Page 16 and 17: Behov av förändringar Vad orsakar
Page 18 and 19: Delmål Två aspekter på grundvatt
Page 20 and 21: • 2.Grundvattenkvalitet med avsee
Page 22 and 23: Målet fortsätter att gälla enlig
Page 24 and 25: Områden där risk för brist på g
Page 26 and 27: • Se över lagstiftningen i syfte
Page 30 and 31: Kostnader uppkommer på grund av re
Page 32 and 33: Sakområde Mått Drivkrafter Total
Page 35 and 36: Detta innebär att: - grundvattenf
Page 37 and 38: En omständighet som kan ha bidragi
Page 39 and 40: Underlag för bedömning av grundva
Page 41 and 42: Det innebär att: - vattenkvalitete
Page 43 and 44: Behov av förändringar i Sverige 1
Page 45 and 46: denne. Tillsynsmyndigheternas uppgi
Page 47: • förbättra planeringsunderlage
Page 50 and 51: 48 fastställda enligt ett föråld
Page 52 and 53: 50 Den övergripande drivkraften ä
Page 54 and 55: • Kommunerna inventerar privata b
Page 56 and 57: 54 efterföljs. (2) Ackrediteringen
Page 58 and 59: 56 Utvecklingen med avseende på va
Page 60 and 61: 58 Grundvatten under tätorter och
Page 62 and 63: 60 nium kan däremot uppnå sådana
Page 64 and 65: 62 eller kompletterat med bottendr
Page 66 and 67: 64 Strängare regler för deponerin
Page 69 and 70: Det innebär att: - mark och vatten
Page 71 and 72: - Lägg större vikt vid analys av
Page 73 and 74: Insatser för att klara delmålet i
Page 75: • Föroreningar skall inte begrä
Page 78 and 79:
Nystén, T & Suokko, T (eds.) (1998
Page 80:
Ackreditering Befullmäktigande att
show all

Grundvatten av god kvalitet. SGU Rapport. - Sveriges geologiska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?